Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Willems ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
533
Villeroi-Willette
534
gelserna beiunno sig. Sedan följde ett antal
arbeten i befolkningsstatistik: Sur les naissances
et la mortalité de la ville de Paris (1824), Sur la
mor-talité en France dans la classe aisée et dans
la classe indigente (1828), Sur la distribution
de la population francaise par sexe et par
Vetat civil (1837), och vidare undersökningar om
arbetar-hygienen: Sur Tétaí des ouvriers employés
dans les manufactures de soie, de coton et de laine
(1839-40). V. sysselsatte sig äfven med brännande
sociala frågor, såsom i Des associations ouvrières
(1848), och utnämndes 1848 till led. af Conseil
supérieur d’hygiène vid ministeriet för jordbruk
och handel. R. T-dt.
Villeroi [vilrwa’]. fransk, i början af 1500-talet
adlad släkt. l.Nicolas de Neufville, seigneur de
V., statsman, f. 1542 i Paris, d. 1617 i Rouen, var
1567-88 och 1594-1616 utrikes-statssekreterare. Han
förmedlade fredssluten med hugenotterna 1577 och 1580,
freden i Yervins 1598 och fördraget i Lyon 1601 samt
författade de berömda Mémoires d’état depuis 1567
jus-qu’en 1604 (1622). - 2. Nicolas de N e u f-ville,
den förres sonson, markis, sedan hertig de Neufville,
krigare, f. 1598 i Paris, d. där 28 nov. 1685, deltog
med utmärkelse i Frankrikes krig i Italien, Katalonien
och Lothringen samt blef 1646 marskalk af Frankrike
och guvernör för Ludvig XIV. 1661 blef han minister
och chef för finansrådet samt 1663 pär och hertig. -
3. F r a n-9 o i s de Neufville. den föregåendes son,
hertig af V., marskalk af Frankrike, f. 7 april 1644 i
Lyon, d. 18 juli 1730 i Paris. Han uppfostrades tills,
med Ludvig XIV, hos hvilken han stod högt i gunst,
deltog i fälttåg i Ungern och Schvveiz samt under
Turenne och Condé i kriget mot Nederländerna, där
han särskildt utmärkte sig i slaget vid Neer-winden
29 juli 1693, hvarför han utnämndes till marskalk
af Frankrike och s. å., efter Luxembourgs död,
till öfver-befälhafvare öfver de franska arméerna,
men förlorade 1695 det viktiga Namur till Vilhelm
III . af England. Under Spanska tronföljdskriget
blef han som fransk öfverbefälhafvare vid Chiari
(l sept. 1701) slagen af Eugen af Savojen och 1702
af honom genom öfverrumpling tillfångatagen vid
Cremona. 1704 fick V. öfverbefälet i Tyskland, men
kunde ej hindra prins Eugens förening med Marlborough
och blef slutligen af dem i grund slagen vid Ramillies
(23 maj 1706). öfverbefälet fråntogs då V., som dock
fortfarande åtnjöt Ludvig XIV:s gunst och af honom
utsågs till guvernör för Ludvig XV. "Regenten", hertig
Filip af Orleans, med hvilken V. stod på spänd fot,
lät slutligen förvisa honom till hans gods, hvarifrån
han först 1724 fick återvända till hofvet. 1-3. E-
A-t. Villers [ty. utt.: vi’lärs; fr. utt.: vilar],
Alexander von, tysk-fransk författare (brorson till
Charles Francois Dominique de V., f. 1765 i Frankrike,
d. 1815 som professor i Göttingen, dit han emigrerat
under franska revolutionen, filosofisk författare),
f. 1812 i Moskva, d. 1880, en egendomlig iakttagar-
och stämningsnatur, som efter ytterst växlande
öden i trettioårsåldern lärde sig tyska, vardt
sachsisk diplomat och slutligen slog sig ned i
Neulengbach vid Wien, sysselsatt med läsning och
brefskrifning. Förfinad humanitet och rik kultur
utmärka hans bref, af hvilka K. Hoyos 1881 utgaf
ett urval, sedan följdt af en ytterligare volym och
utgånget i flera uppl. I svensk öfv. utkom 1919
ett band af V:s bref ("Brev från en obekant").
R-n B.
Villers-ßretonneux [vilär-bretånö], stad i franska
dep. Somme, 5 km. s. om Corbie. nära Somme. 5.173
inv. (1901). Ylleindustri. Monument till minne af
den blodiga, men oafgjorda striden 27 nov. 1870
(se A m i e n s). A. N-d.
Villers-Cotterets [vilär-kåttr?], stad i franska
dep. Aisne, 22 km. s. v. om Soissons. 5,654
inv. (1911). Fordom kungligt slott från 1500-talet
(nu fattighus). Minnesmärke (rest 1884) öfver den här
födde A. Dumas d. ä. Vid V. vunno de allierade 28 juni
1815 en seger öfver fransmännen. Under Världskriget
bombarderades V. 17 juni 1915 af en långskjutande
tysk kanon. A. N-d. L. \V:son M.
Villersexel [vilärsäksä/1], ort i franska
dep. Haute-Saóne, vid Saónes biflod Ognon. 1,090
inv. (1901). Järnverk. Under fransk-tyska kriget
1870-71 stod där 9 jan. 1871 en fäktning mellan
preussiske generalen von Werders trupper och franska
östarmén under general Bourbaki, som var stadd på
marsch till Belforts undsättning. Genom striderna
omkring V., som besattes och försvarades af tyskarna,
uppehölls Bourbaki så länge, att v. Werder hann inta
en befäst ställning vid Montbéliard (se L i s a i
n e). A. N-d.
Willesden [wiasdon]. nordvästlig förstad till London
(se kartan "Londons omgifning"). 154,214 inv. (1911).
A. N-d.
Willesden-gods O^lsdan-]. Se Cellulosa, sp. 1403.
Villette [vilä’tt]. La, nordöstlig stadsdel
(arbetarkvarter) till Paris (se kartan "Paris’
omgifning") med Bassin de La V., många fabriker,
kreaturshandel och stora slakthus.
Villette [vilä’’tt]. Charles, markis de, fransk
författare och politiker, f. 1736 i Paris,
d. där 1793, deltog i Sjuåriga kriget, gynnades af
Voltaire, var sedermera medlem af konventet. Hans
(Euvres utkomma 1784 och hans tidningsartiklar under
revolutionen i en samling 1792. R-nB.
Willette [vilä’tt], Leon Adolph e, fransk målare,
f. 1857 i Chälons-sur-Marne, son till en öfverste,
studerade vid École des beaux-arts i Paris, där
han var elev af Cabanel och utställde S. Antonius’
frestelse (1881), Döden och vedhuggaren (1882),
Den obotfärdige röj’våren (1883), innan han
lärde sig idka fri konst efter eget hufvud. Han
slöt sig till "Montmartreskolan". blef en flitig
tecknare i "Courrier francais" och andra tidningar,
uppsatte siälf ett par efemära blad, "Le pierrot"
och "P~ied-de-nez", gjorde kompositioner i litografi
och pastell och utförde affischer, väggdekorationer,
plafonder, glasmålningar för de artistiska kaféer
och brasserier., som uppstodo i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
