- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
533-534

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Villermé, Louis René - Villeroi, 1. Nicolas de Neufville (1542-1617) - Villeroi, 2. Nicolas de Neufville (1598-1685) - Villeroi, 3. François de Neufville - Villers, Alexander von - Villers-Bretonneux - Villers-Cotterets - Villersexel - Willesden - Willesden-gods - Villette, La - Villette, Charles de - Willette, Léon Adolphe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

533 Villeroi-Willette 534 gelserna beiunno sig. Sedan följde ett antal arbeten i befolkningsstatistik: Sur les naissances et la mortalité de la ville de Paris (1824), Sur la mor-talité en France dans la classe aisée et dans la classe indigente (1828), Sur la distribution de la population francaise par sexe et par Vetat civil (1837), och vidare undersökningar om arbetar-hygienen: Sur Tétaí des ouvriers employés dans les manufactures de soie, de coton et de laine (1839-40). V. sysselsatte sig äfven med brännande sociala frågor, såsom i Des associations ouvrières (1848), och utnämndes 1848 till led. af Conseil supérieur d'hygiène vid ministeriet för jordbruk och handel. R. T-dt. Villeroi [vilrwa']. fransk, i början af 1500-talet adlad släkt. l.Nicolas de Neufville, seigneur de V., statsman, f. 1542 i Paris, d. 1617 i Rouen, var 1567-88 och 1594-1616 utrikes-statssekreterare. Han förmedlade fredssluten med hugenotterna 1577 och 1580, freden i Yervins 1598 och fördraget i Lyon 1601 samt författade de berömda Mémoires d'état depuis 1567 jus-qu'en 1604 (1622). - 2. Nicolas de N e u f-ville, den förres sonson, markis, sedan hertig de Neufville, krigare, f. 1598 i Paris, d. där 28 nov. 1685, deltog med utmärkelse i Frankrikes krig i Italien, Katalonien och Lothringen samt blef 1646 marskalk af Frankrike och guvernör för Ludvig XIV. 1661 blef han minister och chef för finansrådet samt 1663 pär och hertig. - 3. F r a n-9 o i s de Neufville. den föregåendes son, hertig af V., marskalk af Frankrike, f. 7 april 1644 i Lyon, d. 18 juli 1730 i Paris. Han uppfostrades tills, med Ludvig XIV, hos hvilken han stod högt i gunst, deltog i fälttåg i Ungern och Schvveiz samt under Turenne och Condé i kriget mot Nederländerna, där han särskildt utmärkte sig i slaget vid Neer-winden 29 juli 1693, hvarför han utnämndes till marskalk af Frankrike och s. å., efter Luxembourgs död, till öfver-befälhafvare öfver de franska arméerna, men förlorade 1695 det viktiga Namur till Vilhelm III . af England. Under Spanska tronföljdskriget blef han som fransk öfverbefälhafvare vid Chiari (l sept. 1701) slagen af Eugen af Savojen och 1702 af honom genom öfverrumpling tillfångatagen vid Cremona. 1704 fick V. öfverbefälet i Tyskland, men kunde ej hindra prins Eugens förening med Marlborough och blef slutligen af dem i grund slagen vid Ramillies (23 maj 1706). öfverbefälet fråntogs då V., som dock fortfarande åtnjöt Ludvig XIV:s gunst och af honom utsågs till guvernör för Ludvig XV. "Regenten", hertig Filip af Orleans, med hvilken V. stod på spänd fot, lät slutligen förvisa honom till hans gods, hvarifrån han först 1724 fick återvända till hofvet. 1-3. E- A-t. Villers [ty. utt.: vi'lärs; fr. utt.: vilar], Alexander von, tysk-fransk författare (brorson till Charles Francois Dominique de V., f. 1765 i Frankrike, d. 1815 som professor i Göttingen, dit han emigrerat under franska revolutionen, filosofisk författare), f. 1812 i Moskva, d. 1880, en egendomlig iakttagar- och stämningsnatur, som efter ytterst växlande öden i trettioårsåldern lärde sig tyska, vardt sachsisk diplomat och slutligen slog sig ned i Neulengbach vid Wien, sysselsatt med läsning och brefskrifning. Förfinad humanitet och rik kultur utmärka hans bref, af hvilka K. Hoyos 1881 utgaf ett urval, sedan följdt af en ytterligare volym och utgånget i flera uppl. I svensk öfv. utkom 1919 ett band af V:s bref ("Brev från en obekant"). R-n B. Villers-ßretonneux [vilär-bretånö], stad i franska dep. Somme, 5 km. s. om Corbie. nära Somme. 5.173 inv. (1901). Ylleindustri. Monument till minne af den blodiga, men oafgjorda striden 27 nov. 1870 (se A m i e n s). A. N-d. Villers-Cotterets [vilär-kåttr?], stad i franska dep. Aisne, 22 km. s. v. om Soissons. 5,654 inv. (1911). Fordom kungligt slott från 1500-talet (nu fattighus). Minnesmärke (rest 1884) öfver den här födde A. Dumas d. ä. Vid V. vunno de allierade 28 juni 1815 en seger öfver fransmännen. Under Världskriget bombarderades V. 17 juni 1915 af en långskjutande tysk kanon. A. N-d. L. \V:son M. Villersexel [vilärsäksä/1], ort i franska dep. Haute-Saóne, vid Saónes biflod Ognon. 1,090 inv. (1901). Järnverk. Under fransk-tyska kriget 1870-71 stod där 9 jan. 1871 en fäktning mellan preussiske generalen von Werders trupper och franska östarmén under general Bourbaki, som var stadd på marsch till Belforts undsättning. Genom striderna omkring V., som besattes och försvarades af tyskarna, uppehölls Bourbaki så länge, att v. Werder hann inta en befäst ställning vid Montbéliard (se L i s a i n e). A. N-d. Willesden [wiasdon]. nordvästlig förstad till London (se kartan "Londons omgifning"). 154,214 inv. (1911). A. N-d. Willesden-gods O^lsdan-]. Se Cellulosa, sp. 1403. Villette [vilä'tt]. La, nordöstlig stadsdel (arbetarkvarter) till Paris (se kartan "Paris' omgifning") med Bassin de La V., många fabriker, kreaturshandel och stora slakthus. Villette [vilä''tt]. Charles, markis de, fransk författare och politiker, f. 1736 i Paris, d. där 1793, deltog i Sjuåriga kriget, gynnades af Voltaire, var sedermera medlem af konventet. Hans (Euvres utkomma 1784 och hans tidningsartiklar under revolutionen i en samling 1792. R-nB. Willette [vilä'tt], Leon Adolph e, fransk målare, f. 1857 i Chälons-sur-Marne, son till en öfverste, studerade vid École des beaux-arts i Paris, där han var elev af Cabanel och utställde S. Antonius' frestelse (1881), Döden och vedhuggaren (1882), Den obotfärdige röj'våren (1883), innan han lärde sig idka fri konst efter eget hufvud. Han slöt sig till "Montmartreskolan". blef en flitig tecknare i "Courrier francais" och andra tidningar, uppsatte siälf ett par efemära blad, "Le pierrot" och "P~ied-de-nez", gjorde kompositioner i litografi och pastell och utförde affischer, väggdekorationer, plafonder, glasmålningar för de artistiska kaféer och brasserier., som uppstodo i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free