- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
549-550

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Villiers, Frederic - Villiers de Lisle-Adam, Jean Philippe - Villiers-sur-Marne - Willigis - Villikala - Williman, Claudio - Villinge - Villingen - Villinger, Hermine - Villingsberg - Villinska skolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

549 Villiers-Villinska skolan 550 Villiers [v^lios], Fr e d er i c, engelsk krigskorrespondent och tecknare, f. 23 april 1852 i London, idkade konststudier vid Koyal academy i London, var 1876 i Serbien "krigstecknare" åt "Graphic" och följde i samma egenskap ryska armén under rysk-turkiska kriget 1877. Därefter var han "Graphics" korrespondent i Afganistan 1878, under egyptiska fälttåget 1882, vid expeditionen för undsättning åt Gordon i Kartum 1884, i serbisk-bulgariska kriget 1886, i Burma 1887, med japanska armén i kriget mot Kina 1894, med grekiska armén i kriget mot Turkiet 1897, med Kitcheners expedition till Omdurman 1898 och med brittiska armén 1899-19CO i Boerkriget. V. åtföljde japanska armén i kriget mot Ryssland 1904-05 och var närvarande vid belägringen af Port Arthur, åtföljde spanska armén i Marokko 1909, den italienska under Tripoliskriget 1911, den bulgariska under första Balkankriget 1912-13 samt brittiska och franska arméerna på västfronten 1914-17 under Världskriget. Dessemellan har han företagit föreläsningsturnéer i de brittiska kolonierna, förenta staterna. Japan o. s. v. V. har utgett de med pennteckningar rikt illustrerade arbetena Pictures oj many wars (1902), Port Arthur (1905) och Peaceful personalities and war-riors böld (1907). V. S-g. Vüliers de Lisle-Adam [vili? do lil adä'], Jean P h i l i p p e, stormästare af johannitorden, f. 1464, d. 1534, var till börden fransman, blef 1521 vald till ordens stormästare och gjorde sig berömd genom sitt hjältemodiga försvar af Rhodos. 1522 i juni landstegopåön2CO,OCÖ turkar, som började belägringen af Rhodos och snart förstärktes af 103,003 man. Sedan turkarna förlorat of ver 100,CÖO man och V. ej fått någon undsättning, nödgades han i dec. s. å. uppge staden och fästningen. Sedermera utverkade han af kejsar Karl V åt orden öarna Malta och Gozzo. Villiers-SUr-Marne [vili? syr ma'rn], ort i franska dep. Seine-et-öise, 2 km. från Marnes vänstra strand. Slott. Fort tillhörande Paris' yttre befästningslinje, ömkr. 2,500 inv. Omkring V., Cham-pigny och Brie, belägna i Marnes floddal, utkämpades 30 nov.-2 dec. 1870 det häftiga slag, då general Ducrot med en af Parisarméerna förgäfves sökte slå sig ut ur den af tyskarna inneslutna fästningen. C. O. N. WFIIigis, tysk prelat af nedersachsisk adel, d. 1011, kom till kejsar Otto II, som gjorde honom till kansler (971) och ärkebiskop af Mainz (975). Under Otto II:s sons, Otto III:s, omyndiga år förde W. jämte kejsarinnorna Theofano och Adel-heid styrelsen samt hade äfven sedermera såväl under Otto IILs som Henrik II:s regering stort inflytande. W. var en stor vän af bildningen och gjorde sig mycket förtjänt om skolväsendet. Se A. Hauck, "Kirchengesahichte Deutschlands", III (4:e uppl. 1906), och J. Schmidt, "W." (1911). (IIj.H-t.) Vill.kala, gård i Finland, Perno härad, mellan Elimä och Anjala. 15 febr. 1793 fastställdes ritning till en fästning vid V., till hvars påbörjande medel s. å. anslagits, inen redan 1794 inställdes allt arbete därpå. L. W.son M. Williman, Claudio, president i Uruguay (se d. o., sp. 69). Viílinge, bebodd, skogklädd ö i Stockholms skärgård, 12 km. ö. s. ö. om Dalarö. Nämdö socken, Stockholms län. Längd i n. och s. 2 km., största bredd omkr. l km. G. Ergrn. Vilüngen [fi'11-], stad i södra Baden, vid Donaus källflod Erigach, på östra sluttningen af Schwarz-wald, 45 km. ö. om Freiburg. 10,924 inv. (1910). V. är en af hufvudorterna för urtillverkningen i Schwarzwald, det har därjämte klockgjuteri, mekaniska verkstäder, tegelbruk och sågverk. I närheten bcrgruinerna Türneck och Warenburg. Staden, som namnes redan 817, spelade en roll under bondekriget, under Trettioåriga kriget, då den belägrades tre gånger 1633 och 1634. samt under Spanska tronföljdskriget. Sedan 1806 har den tillhört Baden. A. N-d. Viümger [fi;ll-], Hermine, tysk författarinna, f. 1849 i Freiburg, d. 1917, var besatt i Karlsruhe, gjorde sig känd genom ett mycket stort antal romaner och noveller, behagligt och okonstladt, konventionellt affattade. Friskast cch ursprungligast äro hennes schwabiska folklifsskildringar och skol-flicksberättelser (Aus dem kleinleben 1885, 5:e uppl. 1911, Aus meiner heimat 1887, Schwarz-u'aldgeschichten 1892, Schulmädelgeschichtenl.893, Unter bauern 1894 m. fl.). Själfbiografìsk är Aus der jugendzeit 1904; hennes brefväxling med en väninna utgafs 19C6. R-n B. Villingsberg. herrgård i Knista socken, Örebro län, nära gränsen till Karlskoga socken, vid Valan mellan sjöarna Norén och Våtsjön, med lämningar efter ett 1646 af Hans Mönich anlagdt järnbruk. V. kem sedan genom gifte till grefve K. G. Rehn-sköld, hvarefter det länge innehades af von Hof-stenska släkten, tills bruksegaren St. Erl. v. Räfsten 1856 sålde det till bruksegaren K. J. Yng-ström. V. eges sedan 1916 af Wargöns a.-b. och förvaltas af \V i 11 i n g s b e r g s a.-b., som omfattar landt- och skogsegendomar inom Karlskoga, Hidinge, Knista, Kvistbro, Tysslinge, Nysunds och Vikers sccknar af Örebro län samt inom Annehärads socken, Skaraborgs län. Till bolaget höra äfven Yalåsens masugn samt Mobråtens sågverk, i Nysunds socken, Värmlands län/Fastigheternas sammanlagda areal är omkr. 25,'GÖQ har med 3,337,050 kr. tax. värde (1918). Bolaget bildades 1885, då Yngström till detsamma öfverlät sina under de fyra hufvudgårdarna V., Valåsen, ölsboda och Norra Saxån sammanförda fastigheter. 1907 frånsåldes Saxån, och 1916 öfverlätos bolagets återstående fastigheter till Wargöns a.-b. E. A-t. Viilinska skolan i Göteborg är en egenartad slöjdskola för träarbete och smide med någon boklig undervisning, som påbyggnad till folkskolans tre första klasser (inträdesåldern är nämligen 12 år). Skolan är ett internat, där 30 gossar, fördelade på tre ungefär lika stora ettåriga afdel-uingar, åtnjuta konfirmationsundervisning före af-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free