- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
597-598

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilt, Marie, född Liebenthaler - Wiltaburg - Wilton - Viltrud - Wilts - Wiltshire l. Wilts - Viluit - Vilvorde - Vilzer - Wiman, Erik August - Wiman, Anders

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

597 Wiltaburg-Wiman 598 slutligen ånyo i Wien. Hon uppträdde i de mest olikartade sopranpartier och egde en ovanligt omfångsrik, kraftfull och välljudande stämma. A. L.* Wiitaburg. ort. Se U t r ech t, sp. 135. Wilton [ωi'ltən], stad i engelska grefsk. Wiltshire, 5 km. v. om Salisbury, vid föreningen af Wily och Nadder (Southern Avons flodområde). 2,124 inv. (1911). W. är sedan drottning Elisabets tid bekant för sina mattväfnader (axminster). Det är äfven en af de betydelsefullaste fårmarknaderna i västra England. Nära staden ligger Wilton house, earlernas af Pembroke slott, berömdt för sina konstskatter (taflor och antika skulpturverk). A. N-d. Viltrud. Se Valtrude. Wilts Oilts]. Se Wiltshire. Wiltshire [ωi'ltʃiə] l. Wilts, grefskap i sydvästra England, omgifvet i n. af Gloucester, i ö. af Berkshire och Hampshire, i s. af Dorset och i v. af Somerset. 3,507 kvkm. 286,822 inv. (1911). Genom en i väst--östlig riktning löpande sänka (Trowbridge--Pewsey) delas grefskapet i två ung. lika stora områden, af hvilka det nordliga upptas af en ganska bördig slätt med blott få punkter öfver 200 m. (Milk height 294 m.). Den sydliga delen är däremot till större delen hedmark (Inkpen Beacon 308 m.), där endast dalgångarna utmärka fruktbarare stråk. De största floderna äro Southern l. Christchurch Avon, som faller ut i Kanalen, Lower l. Bristol Avon samt Thames med Kennet, hvilken genom Kennet-kanalen är förenad med Lower Avon. Endast 23 proc. af arealen äro upptagna af sädesodling (mest hafre); i öfrigt består grefsk. till större delen af betesmark. Norra hälften drifver framför allt mejerihandtering (nötkreatur 1911 till ett antal af 124,557); W. är bekant för sin osttillverkning (Wiltshire-ost). Södra delen är mera lämpad för fårafvel, och grefsk. egde 1911 på sina hedar 431,354 får. Bland betydande industrier märkes tillverkningen af lokomotiv och järnvägsvagnar i Swindon. Eljest är den mest karakteristiska industrien förfärdigandet af ylleväfnader och mattor (i Bradford, Trowbridge, Westbury och Wilton). Hufvudstad är Salisbury. -- W. är rikt på fornlämningar, dess stenbundna moränmark erhöll tidigt stenåldersbefolkning. Till grefsk:s främsta sevärdheter höra de berömda stensättningarna Stonehenge (se d. o.) och Avebury (se d. o.). A. N-d. Vilu?t, miner. Se Vesuvian. Vilvorde [vilvå'rd], fla. Vi'lvoorden [-vården], stad i belgiska prov. Brabant, vid Senne och Willebroeck-kanalen, 12 km. n. ö. om Bruxelles. 14,418 inv. (1904). Trädgårdsskola. V. är en af de äldsta städerna i Brabant; dess gamla borg används nu som tukthus. I stadens närhet lefde och dog Teniers d. y. A. N-d. V.lzer. Se V en d er, sp. 1111. Wiman. Erik August, ingenjör, f. 10 auer. 1838 i Norberg, Västmanlands län, d. 25 okt. 1905 i Stockholm, aflade i Uppsala studentexamen, genomgick 1860-63 Teknologiska institutet, där han 1867-73 var biträdande lärare i tillämpad fysik, och började genast efter slutad lärokurs egna sig åt sitt egentliga fack: uppvärmnings- och luftväxlingstekniken. Han ingick 1869 som delegare i firman Wiman & Co, som utfört en mängd betydande arbeten, hörande till värme-ledningsfacket. Före W:s tid voro värmeledningar i byggnader föga kända i Sverige; ventilation af en byggnad var ett nästan okändt begrepp. Genom utländska resor vann W. nödig erfarenhet i branschen. Han konstruerade bl. a. de äldre systemen för uppvärmning och luftväxling i K. slottet, gamla riksdagshuset, K. biblioteket. Tekniska skolan. Karolinska insti-iutet. Centralstationen, nya universitetsbyggnaden och biblioteket i Uppsala, posthuset i Göteborg och en mångfald hospital och sjukhus i olika delar af landet. Bland W:s många patenterade konstruktioner må nämnas f oljande: W:s kamìnkakelugnar afsågo att producera mer värme än en vanlig kakelugn, men bibehålla en del af dennas värmemagasinerande förmåga samt med undvikande af den höga temperaturen på värmeytan, som är de vanliga kaminerna egen; W:s ångkakelugnar afsågo att förena de af gammalt omtyckta kakelugnarna med centralvärmeledning. Numera äro de utträngda af de moderna "radiatorerna". W:s rökhufvar ha haft och ha ännu stor spridning. Den största spridningen ha hans friskluftventiler vunnit, grundade på principen att, anbringade i väggarna, tillföra de väl tillslutna och ombonade rummen den friska luft, som erfordras såväl för hygienen som för att få brasorna i kakelugnarna att brinna. Under sin elevtid vid Teknologiska institutet stiftade W. en kamratförening T. I., hvilken blef ursprunget till Svenska teknologföreningen (se d. o.), hvars förste inspektor, sedermera mångårige ordf. och styrelseledamot han var. W. var äfven med om att 1877 stifta Byggnadssamfundet (sedan 1888 förenadt med Teknologföreningen) och 1886 Svenska uppfinnareföreningen (se d. o.); han var ock från början medlem af Svenska likbrännings-föreningen och från 1902 dess sekreterare. T. B-L Wiman. Anders, matematiker, universitetslärare, f. 11 febr. 1865 i Hammarlöf. Malmöhus län, blef student 1885, filos. doktor 1893, docent i matematik 1892, allt vid Lunds universitet, samt 1901 e. o. och 1906 ord. professor i matematik vid Uppsala universitet. W. behandlar i sina första arbeten företrädesvis geometriska problem. Sedan sysslar han mest med frågor af algebraisk natur, framför allt gruppteori (se d. o.), teorien för de genom radikaler lösbara ekvationerna m. m. och har under den senare tiden i första hand egnat sig åt teorien för de analytiska funktionerna. En af de viktigaste satserna inom teorien för hela funktioner bär hans namn. En sällsynt originalitet och stor tankeskärpa äro utmärkande drag i hans forskargärning. W. är en mycket framstående akademisk lärare, h varom bl. a. åtskilliga förtjänstfulla gradualafhandlingar af hans lärjungar bära vittnesbörd. W. är led. af Fysiogr. sällsk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free