Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vindrufkur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afsättas från skärningspunkten längder, som äro
proportionella mot det antal gånger den ifrågavarande
vinden iakttagits under en viss tid, exempelvis en
månad. Sammanbinder man nu ändpunkterna, erhåller
man en s. k. "vindros", hvilken således ger en
åskådlig bild af, hvilka vindar under den gifna
tiden varit till antalet förhärskande. Vill man
äfven taga vindens styrka i betraktande, göras
de afsatta längderna proportionella mot summan
af de vindhastigheter, som observerats i hvarje
riktning. En på detta sätt erhållen vindros kallas,
till skillnad från den förstnämnda, en dynamisk
vindros. Nu kan man äfven gruppera andra
meteorologiska företeelser efter den vind, som rådt,
när företeelsen iakttogs, och afsätta längder, som
äro proportionella mot antal eller storlek af sålunda
för hvarje vindriktning iakttaget meteorologiskt
fenomen. På detta sätt erhålles t. ex.
termisk vindros för temperaturen, atmisk vindros
för den i luften förefintliga vattenångans tryck,
nefisk vindros, för molnmängden, barisk
vindros för barometerståndet o. s. v. Hvad särskildt
den sistnämnda beträffar, har den sitt historiska
intresse däri, att de af Dove och Kämtz utarbetade
bariska vindrosorna för åtskilliga orter i Europa
utgjorde det förnämsta stödet vid uppställandet af
Doves vindvridningslag (se d. o.). Det viktigaste
praktiska resultatet af de nämnda beräkningarna, för
så vidt de angå norra Europa, är, att barometern i
medeltal står högst vid nordöstliga vindar och lägst
vid sydvästliga. Till förtydligande af det sagda
meddelas här en afbildning af en vindros, utvisande
två förhärskande vindriktningar, NW och S, samt
två svagt representerade, W och NE. Den punkterade
cirkelns radie är proportionell mot antalet gånger
observerad vindstilla.
E. O. S.
Vindrufkur, med. Se Drufkur.
Vindrufsvecklaren. Se Vecklarfjärilar.
Vindrufvor l. Drufvor, bot. Se Vinrankan.
Vindrägg l. Vinjäst (ty. weinhefe, drusen, trub,
fr. lie de vin, eng. dregs of wine, it. feccia
di vino) afsätter sig ur det jästa vinet som
ett brunaktigt slem, bestående liksom öljästen,
af mikroskopiska jästsvampar (jfr Jäsning), som
tillsammans bilda en grötaktig massa. Om denna
underkastas destillation med tillhjälp af indirekt
vattenånga, får man ett egendomligt luktande
"drusenbranntwein" ("dräggbrännvin"). Utsättes
återstoden af jästen för en ny destillation
med direkt ånga under hög spänning, frambringas
s. k. vindrufolja, konjakolja l. œnanth-eter,
som används i "vin"-fabrikation (jfr Vin).
O. T. S.*
Vindrätt, sjöv. Ett fartyg till ankars säges ligga
vindrätt, när det med fören mot vinden ligger i
vindens riktning. Finnes ström och denna löper så
stark, att vinden ej har något inflytande på fartygets
riktning, säges det ligga strömrätt.
R. N.*
Windscheid [vi;ntjajt], Bernhard Joseph Hubert,
tysk rättslärd, f. 1817 i Düsseldorf, d. 1892 i
Leipzig, blef 1840 docent och 1847 e. o. professor
i juridik vid Bonns universitet, där han föreläste
of ver romersk och fransk rätt. Han kallades som
ord. professor i romersk rätt 1847 till Basel,
1852 till Greifswald. 1857 till München, 1871 till
Heidelberg och 1874 till Leipzig. W. var 1874-83
led. af den kommitté, som utarbetade förslag till
den nya tyska civillagboken (ßürger-
liches gesetzbuch). Bland hans utgifna skrifter må
nämnas Lehrbuch des pandektenrechts (3 bd, 1862-67;
9:e uppl. utg. 1906 af Th. Kipp), som utgör en
omfattande framställning af den på romersk grund
hvilande s. k. pandekträtten. sådan denna subsidiärt
gällde i Tyskland före Bürgerliches gesetzbuch,
och som sålunda numera har endast historisk
betydelse. (Se E o m e r s k rätt, sp. 795).
(M. F-r.)
Vindsflugan, Pollenia rudis, zooL, är omkr. 10
mm. lång, med glänsande svart bakkropp, stundom med
grönaktig anstrykning och svart mellankropp med gles,
gulaktig hårbeklädnad. Vingarna äro svagt brungult
färgade. Arten är mycket allmän och anträffas
i människans boningar samt i dessas närhet. Den
öfvervintrar som fullvuxen och framkommer redan tidigt
på våren. Dess larver ha någon gång anträffats i
människans tarmkanal, men f. ö. vet man intet närmare
om deras lefnadssätt. I. T-dh.
Vindskala, meteor. I brist på anemometer
(se d. o.) uppskattar man vindstyrkan efter en
godtycklig skala. De vanligaste vindskalorna äro
Beauforts 12-gradiga skala, som nyttjas af sjömän,
och den 6-gradiga skalan, vanligen använd på land och
därför ock kallad landskalan, Efter internationell
öfverenskommelse borde emellertid öfverallt införas
en 10-gradig skala. För Beauforts skala erhålles
följande sammanställning:
| meter per sek. i medeltal | skeppets hastighet och segelföring | |
| 0 | 1,3 | ingen fart |
| 1 | 3,6 | skeppet lyder roder |
| 2 | 5,8 | 1–2 knop |
| 3 | 8,0 | 2–4 » |
| 4 | 10,3 | 4–6 » |
| 5 | 12,5 | öfverbramsegel |
| 6 | 15,2 | enkelrefvade märssegel och bramsegel |
| 7 | 17,9 | dubbelrefvade märssegel |
| 8 | 21,5 | tre ref i märsseglen |
| 9 | 25,0 | bottenrefvade märssegel |
| 10 | 29,1 | bottenrefvade storsegel |
| 11 | 33,5 | stormstagsegel |
| 12 | 40,2 | intet segel kan föras. |
| met. per sek. | vindstyrka | |
| 0 | 0 till 0,5 | lugnt |
| 1 | 0,5 » 4 | svag |
| 2 | 4 » 7 | måttlig |
| 3 | 7 » 11 | frisk |
| 4 | 11 » 17 | stark |
| 5 | 17 » 28 | storm |
| 6 | öfver 28 | orkan. |
| vindstyrka | |
| 0 | lugnt |
| 1 | svag bris |
| 2 | frisk bris |
| 3 | hård kultje |
| 4 | storm.
E. O. S. << prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >> Project Runeberg, Tue Dec 26 22:55:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/nfcl/0355.html 
|