- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
725-726

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Winstrup, Peder - Vinsyra - Vint - Vintage - Vintappare - Vinter - Winter, Johan Petter - Winter, THomas - Winter, 1. Nicolaas Simon van - Winter, 2. Lucretia Wilhelmina van, född van Merken - Winter, 3. Pieter van - Winter, Peter von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vinsyra-Winter 726 familjär samt skrifvelser till stiftets prästerskap. S- W-r. Vinsyra, Acidum tartaricum, kem., en af Scheele 1769 upptäckt organisk syra, (HQ)2 C2 H2 (CQQH)2 (dioxibärnstenssyra), som förekommer i vindrufvan och många andra växters frukter. Vid framställning af vinsyra, som utgör en värdefull biprodukt vid vinberedning, används som råmaterial dels vinsten (se d. o.), dels vin jäst. Vin-stenen, som huf-vudsakligen utgöres af vinsyrans sura kaliumsalt, kokas med slamkrita och gips eller klorkalcium, hvarvid man erhåller en olöst bottensats af vinsyrans kalciumsalt (kalciumtartrat). Äfven vinsyran i vinjäst (som kan hålla ända till 20-30 proc. vinsyra), öfverföres först på liknande sätt i kalciumtartrat, hvilket slutligen sönderdelas medelst svafvelsyra. Den erhållna blandningen befrias medelst filtrerpressar från gips och olösta föroreningar, hvarpå lösningen afdunstas i blyklädda va-kuumapparater. Den slutligen utkristalliserade vinsyran renas genom omkristallisering. Vinsyre-tillverkning är i följd af syrans lättlöslighet besvärlig och utbytet mindre godt. Syran bildar stora, färglösa kristaller, af starkt sur smak. Den används för tillverkning af lemonad o. a. läskedrycker, som beståndsdel i bakpulver, i medicin, men hufvudsakligen i färgerier och vid tygtryck. - Den vanliga vinsyran är optiskt aktiv och vrider polarisationsplanet åt höger, men vissa vin-stenssorter innehålla en optiskt inaktiv vinsyra, kallad druf-syra (jfr d. o.), som kan delas upp i en vänster-och en högervinsyra. Dessutom känner man en fjärde vinsyra., som är inaktiv och ej kan klyfvas i aktiva varieteter. Jfr I s o m e r i, sp. 993-994. samt Hyoscyamin. sp. 1500. Vinsyrans salter kallas tar trä t (se d. o.). K. A. V-g. Vint, ry., spelt. Se S k r u f, sp. 1218. Vintage [v^ntidj], eng., "årgång" af vin, särskildt af portvin (v i n t a g e ports). Se V i n, sp. 612. Vintappare. Se K ä 11 a r f r i h e t. Vinter. Se Årstider. Winter. Johan Petter, ämbetsman, samlare, f. 2 okt. 1788 å Ispois nära Åbo, d. där julnatten 1872, egnade sig åt ämbetsmannabanan, blef hofrättsråd 1826 och var led. i senatens justitiedepartement 1831-41. Under denna tid (1839) erhöll han statsråds titel. Den i Finska statsarkivet förvarade, af W. 1812-72 förda dagboken är af stort kulturhistoriskt intresse, och hans biografiska och genealogiska anteckningar (75 vol.) utgöra en af Statsarkivets värdefullaste skatter på det genealogiska området. Winter [ßj^nto], Thomas, engelsk konspiratör. Se Krutkonspirationen. Winter. 1. Nicolaas Simon van W., holländsk skald, f. 25 dec. 1718 i Amsterdam, köpman där, d. 19 april 1795 på godset Eijdorp vid Voorschoten nära Leiden, dit han 1780 dragit sig tillbaka, sedan han 1768 som änkling ingått äktenskap med diktarinnan Lucretia van Merken. Hans rykte som skald tillskrifves mest hans förening med Lucretia. Han hade tidigt hängett sig åt diktning. Utom den episka dikten Kam en Habel (1743) författade han naturbeskrifvande dikter i tidens anda: De Amstehtroom i sex sånger (1755) och den utförliga lärodikten De jaargetyden (1769) efter en prosaöfv. af Thomsons "De seasons", men i det hela ursprunglig och grundad på egen naturiakttagelse; därjämte två sorgespel: Monzongo of de koninklyke slaaf (1765), riktadt mot slafveriet och ofta upp-fördt med bifall, och, under inflytande af Voltaires "Les Scythes", Menzikoff, om tsar Peters förskjutne gunstling (1786), hvilka han utgaf tills, med tragedier af sin hustru (se W. 2), samt Ge-dichten en fabelen (1792). - 2. Lucretia Wilhelmina van W., den föregåendes hustru. född van Merken, barnbarnsdotter till skalden och historieskrifvaren Ger-ard Brandt. holländsk författarinna. f. 21 aug. 1721 i Amsterdam, d. 24 okt. 1789 i Leiden. Hon fick en förträfflig uppfostran och uppträdde redan som nittonåring med en sekelsång öfver den nederländska friheten (1740). Hon firades af Betje (Elizabeth) Wolff som Hollands största diktarinna och åtnjöt af sin samtid ett rykte, som åtminstone till en del kan grundas på det verkliga värdet af hennes dikter. Vid 24 års ålder utgaf hon sorgespelet Artemines, så nämnd i st. f. Artabazanes hos Herodotos efter M:lle de Scudérys roman "Artaméne ou le grand Cyrus", hvarifrån hon ock lånat hjältinnans namn Mandane; dramat påminner, ehuru i mycket af olika karaktär, om Corneilles "Kodogune". Bland hennes öfriga verk märkas lärodikten Het wut der tagenspoeden (1762; 2:a uppl. 1765; jfr kap. "De utilitate adversitatis" i "Imitatio Christi"), hvil-ken, skrifven sedan hon inom loppet af tre år förlorat sin fader, moder och enda syster och såsom tröstedikt tillegnad hennes väninna Johanna Muhl, van W:s första maka, länge bibehöll oförminskad popularitet; de rimmade eperna David (1767; ny uppl. 1768, i 12 böcker) och Germanicus (1779, 16 böcker), för hvilket hon hyperboliskt prisades som Homeros' och Vergilius' jämlike, samt en rad sorgespel, Marù van Bourgondìëu, gravinne van Holland m. fl., genom hvilka hon "bragte glöd och lif" i den holländska dramatiken; de utgåfvos samlade af van W. i hans "Toneelpoëzy" (1774 och 1786). -3. Pieter van W., son till W. l och Johanna Muhl, diktare och köpman, f. 1745, d. 1807, skref en versifierad öfv. af Popes "Essay on man" (1797) m. m. - Biografier af Zuidema i "Nieuw Nederlandsch biografisen woordenboek" (1914 o. 1918). Jfr J. Te Winkel, "Outwikke-lingsgang der Nederlandsche letterkunde" och den ringare uppskattningen i W. J. A. Jonck-bloets "Geschiedenis der Nederlandsche letter-kunde" samt Holländska litteraturen, sp. 986. 1-3. Hj.P-r. Winter, Peter von, tysk tonsättare, f. 1754 i Mannheim. d. 1825 i München, fick någon kom-positiousundervisning af abbé Vogler och senare af Salieri, men var mest sin egen lärare. Han blef 1776 musikdirektör vid hofteatern i Mannheim, 1778 öfverflyttad till München och 1788

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free