Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vischer, August - Vischer, Wilhelm - Vischnu, ind. myt. Se Vishnu - Vischtaspa, konung. Se Vistaspa - Viscin, bot. Se Loranthaceæ, sp. 1103 - Vis comica, lat., "komisk kraft" - Wisconsin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han 1853-54 vistats i Paris; komponerade han Frans
I tillfångatagen efter slaget vid Pavia. Sedan
han blifvit hofmålare, målade han 1864 en af
sina hufvudbilder, Berthold af Zähringen slår
milaneserna vid Adda (i Karlsruhes museum), hvarpå
följde väggmålningar i bajerska nationalmuseum,
bland dem Roms stormning af tyskarna (1875).
(G-g N.)
Vischer [fi’-], Wilhelm, schweizisk historiker,
f. 1833 i Basel, d. 1886 som professor i historia
vid universitetet där, var medlem af Basels stora
råd och kyrkoråd sedan 1874, och som ordf. i den
konservativa Eidgenössiger verein deltog han lifligt
i politiken. Han författade bl. a. Geschichte
des schwäbischen städtebundes der jahre 1376-1389
(1862), Die sage von der befreiung der waldstätte
nach ihrer allmählichen ausbildung untersucht
(1867), Basler chroniken (bd 1-3, 1872-87) och
Über die grenzen des historischen wissens (1877, i
"Preuss. jahrbücher"). W. var frikostig donator.
Vischnu, ind. myt. Se Vishnu.
Vischtaspa, konung. Se Yistaspa.
Viscin, lat. Se Loranthaceæ. sp. 1103.
Vis comica, lat., "komisk kraft", förmåga att
åstadkomma komisk verkan; säges om både personer och
deras verk.
Wisconsin [wiskå’nsin], förk. Wis. och Wisc., en
af de nordöstra centrala staterna i nordamerikanska
unionen, omges af sjön och staten Michigan i ö., Lake
superior i n., staterna Minnesota och lowa i v. samt
Illinois i s. (se kartan till art. Nord-Amerikas
förenta stater). Areal 144,845 kvkm. W. är uppbyggdt
af arkaiska bergarter i n., till hvilka i mellersta
och södra delarna ansluta sig kambriska och siluriska
lager. Landets yta får emellertid sin främsta
karaktärsprägel af de moränmassor, som där aflagrats
under istiden, då staten (med undantag för en liten
del i s. v.) var betäckt af inlandsis. Terrängen
är därför svagt vågig, i genomsnitt endast 300
m. ö. h., ehuru i n. vattendelaren mellan of re sjön
och Mississippi höjer sig till 550 m. Som alltid i
forna moränområden har landets hydrografi blifvit
grundligt omgestaltad genom isens verksamhet; sålunda
ha de vattenfall bildats, som nu ge elektrisk kraft
åt statens industriella anläggningar, äfvensom de
sjöar, som till ett antal af omkr. 2,500 betäcka
arealen särskildt i n. och ö. Den största sjön
är Winnebago. som genom Fox river afbördas till
Michigansjön. En mindre del af floderna strömmar
mot n. till öfre sjön; de flesta följa emellertid
landets allmänna lutning mot s. v. och afrinna till
Mississippi. Statens hufvudflod är Wisconsin river,
som har sin källa i n., nära gränsen mot Michigan,
och genomflyter staten i sydlig riktning, tills den
i sitt nedersta lopp böjer af mot v. och faller ut
i Mississippi. Bland denna flods tillflöden märkas
Black river, Chippewa och Saint Croix; den sistnämnda
bildar gräns mot Minnesota. - W. har. beläget som det
är nära kontinentens midt. ett typiskt tempereradt
fastlandsklimat med varma somrar och stränga, men
jämförelsevis torra vintrar, hvilkas köld kännes
mindre bitande än i fuktigare luft med samma eller
högre köldgrader. Mildast är klimatet vid sjöarna, där
Milwaukee vid Michigansjön har en ianuaritemperatur
af -5,9°, en juli-temp. af 21,1° och en årstemp. af 7,6°. Den
genomsnittliga nederbördsmängden för staten är 760
mm. W. är en af de af tornados (se Skydrag)
mest hemsökta staterna i unionen; bland dylika
naturkatastrofer märkes den, som 18 maj 1883
hemsökte Kacine (s. om Milwaukee). - I likhet med
andra områden med moränbunden mark är W. af ven
ett skogsland. Norra delen var vid kolonisternas
ankomst en nästan sammanhängande skog. bildad
hufvudsakligen af barrträd, och äfven annanstädes
funnos stora skogar, dock med mellanliggande prärier
i v. och s. Ännu så sent som 1900 stod W. främst
bland unionens timmerproducerande stater, men var
1905 distanseradt af Washington, som alltjämt intar
främsta platsen. Betydande ödeläggelse åstadkomma
täta skogseldar; sålunda uppskattades den härigenom
åsamkade förlusten 1908 till 9 mill. doll. - W. är
i utpräglad grad en åkerbruksstat. Farmernas
antal uppgick 1918 till omkr. 181;000 med en
sammanlagd areal af 86,800 kvkm. Mest odlas
majs och hafre, i mindre mängder korn, hvete,
råg, potatis och sockerbetor. Fruktodlingen är i
tilltagande liksom tobaksodlingen (areal 19,200 har
1919). Kreatursstocken är betydande; 1920 funnos inom
staten 1,792,000 kor, 1,436,000 annan hornboskap,
2,070,000 svin, 694,000 hästar och 680,000 får. Bland
bergshandteringens produkter intas främsta rummet
af zink (i statens sydvästra del, där äfven något
bly brytes), hvaraf 1915 framställdes 41.403
ton till ett värde af 10,267,944 doll. Järnmalm
förekommer hufvudsakligen i n. ö. på gränsen mot
Michigan (Gogebic och Menominee-bergen), 1915
bröts där järnmalm till ett värde af 2,188,000
doll. I W. brytas äfven i stor omfattning till
byggnadssten granit, kalksten och sandsten; de första
stenbrotten anlades först 1880, och 1915 var värdet af
produktionen 2,413,000 doll. - Industrien har snabbt
utvecklats (billig kraft i vattenfallen, tillgång till
råvaror). 1914 funnos 9,104 industriella företag, med
194,310 arb. och ett produktionsvärde af 695,172,000
doll. Främst stodo (1910) beredningen af ost och
smör (värde 58,8 mill. doll.) samt tillverkningen af
trä och trävaror (57,9 mill. doll.). Närmast kommo
järnindustriens produkter (54,i mill. doll.) samt
lädertillverkningen (44,6 mill. doll.). Järnvägarna
inom staten hade 1918 en längd af 12,440 km.; härtill
kommo elektriska spårvägar till en längd af 1,355 km.
Folkmängden, som 1840 utgjorde 30,945 pers., uppgick
1910 till 2,333,860 pers. (hvaraf 43 proc. bodde
i städerna) och uppskattades 1918 till 2,553,983
pers. Af 1910 års befolkning voro icke mindre än
512,865 födda i utlandet, däribland 233,384 tyskar
och 25,739 svenskar. Skandinaverna äro talrikast i de
norra och västra delarna. I reservationer med en areal
af 1,095 kvkm. (1918) bo 10,302 indianer. Omkr. 50
proc. af befolkningen äro romerska katoliker; dessutom
finnas lutheraner, metodister, kongregationalister,
baptister, presbyterianer samt ett mindre antal
unitarier och adventister. W. har ett ovanligt väl
ordnadt undervisningsväsen. Skolgången är obligatorisk
för barn mellan 7 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
