han 1853-54 vistats i Paris; komponerade han Frans I tillfångatagen efter slaget vid Pavia. Sedan han blifvit hofmålare, målade han 1864 en af sina hufvudbilder, Berthold af Zähringen slår milaneserna vid Adda (i Karlsruhes museum), hvarpå följde väggmålningar i bajerska nationalmuseum, bland dem Roms stormning af tyskarna (1875). (G-g N.) Vischer [fi'-], Wilhelm, schweizisk historiker, f. 1833 i Basel, d. 1886 som professor i historia vid universitetet där, var medlem af Basels stora råd och kyrkoråd sedan 1874, och som ordf. i den konservativa Eidgenössiger verein deltog han lifligt i politiken. Han författade bl. a. Geschichte des schwäbischen städtebundes der jahre 1376-1389 (1862), Die sage von der befreiung der waldstätte nach ihrer allmählichen ausbildung untersucht (1867), Basler chroniken (bd 1-3, 1872-87) och Über die grenzen des historischen wissens (1877, i "Preuss. jahrbücher"). W. var frikostig donator. Vischnu, ind. myt. Se Vishnu. Vischtaspa, konung. Se Yistaspa. Viscin, lat. Se Loranthaceæ. sp. 1103. Vis comica, lat., "komisk kraft", förmåga att åstadkomma komisk verkan; säges om både personer och deras verk. Wisconsin [wiskå'nsin], förk. Wis. och Wisc., en af de nordöstra centrala staterna i nordamerikanska unionen, omges af sjön och staten Michigan i ö., Lake superior i n., staterna Minnesota och lowa i v. samt Illinois i s. (se kartan till art. Nord-Amerikas förenta stater). Areal 144,845 kvkm. W. är uppbyggdt af arkaiska bergarter i n., till hvilka i mellersta och södra delarna ansluta sig kambriska och siluriska lager. Landets yta får emellertid sin främsta karaktärsprägel af de moränmassor, som där aflagrats under istiden, då staten (med undantag för en liten del i s. v.) var betäckt af inlandsis. Terrängen är därför svagt vågig, i genomsnitt endast 300 m. ö. h., ehuru i n. vattendelaren mellan of re sjön och Mississippi höjer sig till 550 m. Som alltid i forna moränområden har landets hydrografi blifvit grundligt omgestaltad genom isens verksamhet; sålunda ha de vattenfall bildats, som nu ge elektrisk kraft åt statens industriella anläggningar, äfvensom de sjöar, som till ett antal af omkr. 2,500 betäcka arealen särskildt i n. och ö. Den största sjön är Winnebago. som genom Fox river afbördas till Michigansjön. En mindre del af floderna strömmar mot n. till öfre sjön; de flesta följa emellertid landets allmänna lutning mot s. v. och afrinna till Mississippi. Statens hufvudflod är Wisconsin river, som har sin källa i n., nära gränsen mot Michigan, och genomflyter staten i sydlig riktning, tills den i sitt nedersta lopp böjer af mot v. och faller ut i Mississippi. Bland denna flods tillflöden märkas Black river, Chippewa och Saint Croix; den sistnämnda bildar gräns mot Minnesota. - W. har. beläget som det är nära kontinentens midt. ett typiskt tempereradt fastlandsklimat med varma somrar och stränga, men jämförelsevis torra vintrar, hvilkas köld kännes mindre bitande än i fuktigare luft med samma eller högre köldgrader. Mildast är klimatet vid sjöarna, där Milwaukee vid Michigansjön har en ianuaritemperatur af -5,9°, en juli-temp. af 21,1° och en årstemp. af 7,6°. Den genomsnittliga nederbördsmängden för staten är 760 mm. W. är en af de af tornados (se Skydrag) mest hemsökta staterna i unionen; bland dylika naturkatastrofer märkes den, som 18 maj 1883 hemsökte Kacine (s. om Milwaukee). - I likhet med andra områden med moränbunden mark är W. af ven ett skogsland. Norra delen var vid kolonisternas ankomst en nästan sammanhängande skog. bildad hufvudsakligen af barrträd, och äfven annanstädes funnos stora skogar, dock med mellanliggande prärier i v. och s. Ännu så sent som 1900 stod W. främst bland unionens timmerproducerande stater, men var 1905 distanseradt af Washington, som alltjämt intar främsta platsen. Betydande ödeläggelse åstadkomma täta skogseldar; sålunda uppskattades den härigenom åsamkade förlusten 1908 till 9 mill. doll. - W. är i utpräglad grad en åkerbruksstat. Farmernas antal uppgick 1918 till omkr. 181;000 med en sammanlagd areal af 86,800 kvkm. Mest odlas majs och hafre, i mindre mängder korn, hvete, råg, potatis och sockerbetor. Fruktodlingen är i tilltagande liksom tobaksodlingen (areal 19,200 har 1919). Kreatursstocken är betydande; 1920 funnos inom staten 1,792,000 kor, 1,436,000 annan hornboskap, 2,070,000 svin, 694,000 hästar och 680,000 får. Bland bergshandteringens produkter intas främsta rummet af zink (i statens sydvästra del, där äfven något bly brytes), hvaraf 1915 framställdes 41.403 ton till ett värde af 10,267,944 doll. Järnmalm förekommer hufvudsakligen i n. ö. på gränsen mot Michigan (Gogebic och Menominee-bergen), 1915 bröts där järnmalm till ett värde af 2,188,000 doll. I W. brytas äfven i stor omfattning till byggnadssten granit, kalksten och sandsten; de första stenbrotten anlades först 1880, och 1915 var värdet af produktionen 2,413,000 doll. - Industrien har snabbt utvecklats (billig kraft i vattenfallen, tillgång till råvaror). 1914 funnos 9,104 industriella företag, med 194,310 arb. och ett produktionsvärde af 695,172,000 doll. Främst stodo (1910) beredningen af ost och smör (värde 58,8 mill. doll.) samt tillverkningen af trä och trävaror (57,9 mill. doll.). Närmast kommo järnindustriens produkter (54,i mill. doll.) samt lädertillverkningen (44,6 mill. doll.). Järnvägarna inom staten hade 1918 en längd af 12,440 km.; härtill kommo elektriska spårvägar till en längd af 1,355 km. Folkmängden, som 1840 utgjorde 30,945 pers., uppgick 1910 till 2,333,860 pers. (hvaraf 43 proc. bodde i städerna) och uppskattades 1918 till 2,553,983 pers. Af 1910 års befolkning voro icke mindre än 512,865 födda i utlandet, däribland 233,384 tyskar och 25,739 svenskar. Skandinaverna äro talrikast i de norra och västra delarna. I reservationer med en areal af 1,095 kvkm. (1918) bo 10,302 indianer. Omkr. 50 proc. af befolkningen äro romerska katoliker; dessutom finnas lutheraner, metodister, kongregationalister, baptister, presbyterianer samt ett mindre antal unitarier och adventister. W. har ett ovanligt väl ordnadt undervisningsväsen. Skolgången är obligatorisk för barn mellan 7 och