franska prosastilen (1886), Les débuts du style français (i ”Mélanges Gaston Paris”, 1889), Om stil och stilforskning (1909) och La stylistique estelle possible? (i ”Mélanges Wilmotte”, 1910). För en större allmänhet afsedda äro de förträffliga arbeten, som V. offentliggjort i serien ”Populärt vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs högskola”: Dante (1896), Rolandssången (1898), Den provensalskatrubadur diktningen (1904), Spanien och Portugal (1911), Den franska romantiken (1915) och Camões (1920). Nämnas bör äfven läroboken Fransk språklära (1890--92). V. har i tidskrifter och tillfälliga publikationer offentliggjort ett mycket stort antal kritiker och uppsatser inom olika områden af den romanska filologien. E. S--f. Visingsborg, grefskap, som Erik XIV 20 mars 1562 förlänade riksrådet grefve Per Brahe ”till hans grefvestånds underhåll” och som då omfattade alla på Visingsö liggande gods och gårdar (antagligen 57 gårdar) undantagandes 2 konungens arf- och egna hemman. Konfirmationsbrefvet är dateradt först 17 juni 1564. 14 mars 1563 ökades grefskapet med de 2 nyssnämnda hemmanen samt 2 frälsegods, så att det utgjorde 61 gårdar (56 hela och 5 halfva hemman). Det räntade därefter omkr. 930 à 970 mark penningar (omkr. 230 à 240 tunnor spannmål), men 1567 ökades inkomsterna genom tillslagna nya räntor till omkr. 1,780 à 1,870 mark penningar (omkr. 440 à 465 tnr spannmål). 9 juli 1659 gaf Johan III grefve Per till grefskapets förbättring 382 hela, 112 halfva hemman, 21 torp och 22 nybyggen, belägna dels i Småland (nämligen Grenna socken i Vista härad), dels i Västergötland (näml. i Kåkinds, Vartofta, Frökinds, Redvägs, Ås, Vedens, Kinds, Marks, Vätle, Kållands, Åse, Flundre, Kinne och Skånings härad -- till allra största delen det forna Gudhems klostergods) samt Gamla Lödöse stad och Alfhems kungsgård. Grefskapet omfattade då sammanlagdt 468 hemman, oberäknadt staden och kungsgården. Efter en approximativ beräkning utgjorde det sålunda ökade grefskapets årliga afkastning under 1580- och 1590-talen omkr. 14,150 à 14,300 mark penningar (omkr. 3,535 à 3,575 tnr spannmål). 1598 fråndömdes grefskapet den dåv. innehafvaren, grefve Pers son Erik, hvilken stod på Sigismunds sida i striden emot hertig Karl, men det lämnades 12 dec. 1600 åt Eriks broder Magnus. 29 okt. 1602 utbyttes Gamla Lödöse och Alfhem mot besittningar (i Vartofta härad) omkring södra delen af Vättern. Grefskapet förstorades betydligt under Magnus’ brorson grefve Per Brahe d. y. dels genom kungliga donationer 28 juli 1646 (67 hemman m. m. i T veta och Norra Vedbo härad, Småland) och 6 okt. 1647 (12½ hemman m. m. i Norra Vedbo härad och Lysings härad i Östergötland jämte exspektans på 17¼ hemman), dels genom grefvens köp och byten (hvarigenom omkr. 100 hemman lades till grefskapet). Grefskapet bildade därefter utom ön två hvar för sig sammanhängande delar på hvar sin sida af Vätterns södra ända, åtskilda endast af den i kronans ego befintliga trakten närmast omkring Jönköping. Det omfattade ett område af ungefär 12½ kv.-mil (W. Berg). 1652 började en stad, Brahe-Grenna, anläggas inom grefskapet. 4 mars 1654 gaf drottning Kristina grefve Per Brahe och hans efterträdare hals- och handrätt (se d. o.) öfver landbönderna och undersåtarna på själfva ön (icke de inom den öfriga delen af grefskapet boende). Grefve Per gjorde äfven försök att erhålla rätt att slå mynt, men utan framgång. Grefskapet reducerades 1681, men ersättning till belopp af omkr. 150,000 dal. lämnades för byggnader, befästningar, krigsmateriel m. m. Förnämsta slottet inom grefskapet var det på öns östra sida belägna Visingsborg, som påbörjades under 1500-talet af Per Brahe d. ä. och fullbordades af Per Brahe d. y. Slottet var byggdt i fyrkant, inneslöt en liten borggård, var försedt med 4 torn och omgafs (sedan 1657) med vallar och grafvar, som hade bastioner i hörnen. Utanför vallarna lågo trädgårdar och rud-dammar. Slottet inrymde bl. a. bibliotek, manuskript, rustkamrar, tafvelgalleri, hvilka samlingar vid grefskapets reduktion flyttades till Skokloster. Natten mellan 22 och 23 dec. 1718 förstörde vådeld slottet, hvari då förvarades 1,623 krigsfångar. Af detsamma finnas nu kvar endast väggen åt borggården af östra flygeln samt yttermurar och en del af det inre af södra flygeln (se fig.).

Visingsborgs slotts ruin (södra flygeln).

Fästningsverken, som omsluta ruinen, äro däremot ganska väl bibehållna. Jfr art. Grefve samt G. Forsgrén, ”Bidrag till svenska gref- och friherreskapens historia 1561--1655. I” (1885), och W. Berg. ”Visingsö jemte anteckningar om Visingsborgs grefskap” (s. å.). Visingsö. 1. Vätterns största ö, i Jönköpings län, ungefär midt emellan de båda Vätterstränderna, har en största längd, från n. n. ö. till s. s. v., af 14 km. och 1--3 km. bredd, med en areal af 24,54 kvkm., hvilken dock årligen minskas genom sjöns inkräktningar. Halfva arealen upptas af en midt på ön i hela dess längdriktning gående, ofruktbar sandås (högsta punkten 121 m. ö. h., 33 m. ö. Vätterns yta), men återstoden är utomordentligt bördig. (Om berggrunden se Visingsöformationen.) Af egovidden äro 1,604 har åker, 51 trädgård, 91 naturlig äng och 555 skog (på åsen furuskog, i mellersta och södra delarna lärk- och ekskogar, som stå under statens vård, se V. 3). 1879--97 fanns på V. ett fasaneri (se Fasansläktet, sp. 1420). På ön finnas ättehögar och andra fornminnen. På sydspetsen