829 Visingsöformationen 830 finnas ruiner af Näs' slott (se Näs 8). På nordligaste delen af västra kusten låg enligt sägnen Borga slott. Genom Vätterns inskärningar ligger den förmodade borgplatsen nu långt ut i sjön. Ön utgjorde kärnan i det 1562 för Braheätten upprättade grefskapet Visingsborg, och på sydöstra stranden träffas ruinerna af dess vidtberömda slott Visingsborg (se d. o.). 1636 stiftade grefve Per Brahe d. y. på V. en skola, som betryggades genom ansenliga donationer. Den hade 3 lärare på stat: rektor, konrektor och kollega. Under 1600-talet inskrefvos i medeltal 20 lärjungar årligen, men sedermera sjönk antalet. Undervisningen försiggick i Kumlaby gamla kyrka. Enligt beslut 1692 delades läroanstalten i ett Gymnasium carolinum (som förlades till forna tingshuset i Kumlaby) och en kunglig trivialskola. Gymnasiet, som invigdes 1693, hade en teol. lektor, med föreläsningsskyldighet i teologi, hebreiska och grekiska, och en filos. lektor, som läste filosofi, matematik och latin. Ett regeringsbeslut af 4 sept. 1811 upplöste, i strid med Brahes donationsbref, bägge läroanstalterna, och vårterminen 1813 upphörde de offentliga föreläsningarna. De donerade godsen och räntorna lämnades med få undantag till läroverket i Jönköping. Som ett slags ersättning för den bortflyttade läroanstalten inrättades, enl. k. beslut 1908, i det gamla gymnasiehuset en högre folkskola, till hvars vidmakthållande utgår ett alltför ringa anslag ur V:s stora skolgodsfond. Biblioteket kom 1833 till Jönköpings läroverk, men flyttades 1838 på Tegnérs initiativ till största delen till Växjö (se S. Schartau, "Ett bidrag till det s. k. Visingsöbibliotekets historia", i Jönköpings allm. läroverksprogram 1919). 1666 anlade grefve Per Brahe d. y. i närheten af skolan ett boktryckeri, 1688 flyttadt till Jönköping (se därom Boktryckarkonst, sp. 974, och G. E. Klemming och J. G. Nordin, "Svensk boktryckerihistoria", 1883). V. var förr deladt på två socknar, men utgör nu en socken med namnet V. (se V. 2). På ön ämnade fru K. A. Tingley (se d. o.) grundlägga ett internationellt centrum för Universella broderskapet och Teosofiska samfundet, afseende bl. a. att upprätta ett skolpensionat med gymnasium, där såväl svenska barn som barn af andra nationaliteter skulle erhålla fullständig uppfostran enligt Raja Yoga-systemet (se Raja Yoga). På V. hölls i juni 1913 en internationell teosofkongress. - Se C. Quensel och M. Oxelgren. "De Insula Visingiana" (akad. afh., Lund, 1714), S. J. Almquist. "Schediasma academicum de Visingia musis amica" (1789), S. J. Almquist och H. Almquist, "Dissertatio de templo Visingiano" (1791), S. Gestrin och D. Axner, "Dissertatio de libris in typographia Wisingsburgensi impressis" (1793), och W. Berg, "Visingsö jemte anteckningar om Visingsborgs grefskap" (1885). 2. Socken i Jönköpings län, Vista härad, omfattande ön Visingsö. 2,454 har. 1,210 inv. (1919). V. utgör ett pastorat i Växjö stift, Vista kontrakt, ön var förr delad i två socknar, Ströja l. Strö, omfattande södra delen af ön, och Kumlaby, omfattande den norra. Nuv. sockenkyrkan, V. kyrka, den förra Strö sockenkyrka, strax v. om Visingsborgs slott, ombygd af Magnus Brahe, fullt färdig först 1636 och därefter kallad Brahekyrkan (fig. l o. 2, den senare å sp. 831-832), är med sin synnerligen rika utstyrsel ett Fig. 1. Brahekyrkan på Visingsö. intressant uttryck för högadelns makt och kultur under storhetstiden (jfr "Svensk arkitektur", h. 1-2, 1908). Kumlaby kyrka, nu ödekyrka, midt på ön, 2,5 km. n. om den förra, är från romansk tid, med märkliga tak- och hvalfmålningar från 1400-talet (jfr ofvannämnda arbete, h. 1, 1909). 3. Kronopark i Eksjö revir af Smålands distrikt, Jönköpings län, har bildats af Visingsö gamla kronopark och djurgård. 1807 af sattes en del af den gamla djurgården för skogsplantering, hvarvid samtidigt andra delar upplätos till nyttjande och fördelning emellan de på ön belägna hemmanen. Enligt k. br. 14 aug. 1809 upplätos ytterligare några områden till fördelning mellan öns hemman. Den nuv. kronoparken afgränsades enligt bestämmelserna i sagda bref. 1832-59 lydde densamma under ekplanteringsstyrelsen och sedermera under Skogsstyrelsen. Kronoparkens och den tillhörande ekplanteringens sammanlagda areal är 581 har (1915). 3. S-r. Visingsöformationen l. Visingsöserien, stundom äfven Visingsögruppen, geol. Under dessa namn sammanfattas den antagligen minst 300 m. mäktiga lagerserie af konglomerat, gråvacka och sandstenar samt röda, gröna och mörka skiffrar, som bilda berggrunden på Visingsö i Vättern och dessutom finnas på några andra öar och på spridda ställen vid sjöns stränder (såsom på öarna Fjuk och Jungfrun, vid Jönköping, Huskvarna, Grenna, Omberg, Karlsborg). Hithörande sandstenar ha flerstädes brutits för användning som kvarnstenar samt för byggnadsändamål, särskildt Grennasandstenen. Att den på dessa ställen är i behåll, beror på den sänkning af jordskorpan, genom hvilken Vätterns bäcken anlades och i hvilken den skyddats för erosion, medan den inom öfriga delar af mellersta Sverige, där den likaledes måste antas ha existerat, blifvit h. o. h. förstörd, med undantag för några smärre förekomster, delvis af lösa block, särskildt n. v. om Vättern i närheten af sjön Skagern. -- Frågan om V:s ålder är icke säkert afgjord; då i densamma inga fossil funnits, som med säkerhet bevisa åldern, utan endast problematica, måste man för åldersbestämningen väsentligen stödja sig på geologiska