skäl, och särskildt gäller bevisföringen, om V. är äldre eller yngre än de kambrosiluriska bildningarna på Östgötaslätten, d. v. s. antingen prekambrisk eller postsilurisk, och då närmast keuper (se d. o.) jämförbar med keuperbildningarna i nordvästra Skåne. För den förra åsikten ha bl. a. A. G. Nathorst och K. Wiman uttalat sig, för den senare G. Holm, A. G. Högbom (i "Fennoskandia. Handbuch der regionalen geologie", 1913) och A. E. Törnebohm. För bägge åskådningarna kunna goda geologiska skäl framföras, och sannolikt får man för frågans slutliga lösning invänta ett lyckligt fynd. -- I art. Omberg (sp. 685--686) omtalas Vätterns bildning och de därmed förbundna dislokationerna under förutsättning af V:s prekambriska ålder. A. G. N. (K. A. G.) är ett 5,8 m. högt hvitt torn af betong och järn, uppf. 1900, och fyren hålles tänd 6 juli- 6 juni. E. A-t. Vision (lat. msio], syn, drömsyn, andesyn, hallucination, som hänför sig till synen. Se A n d e-s k å d n i n g och Hallucinationer. •- Visionär, som har visioner; andeskådare; fantastisk drömmare. Bland historiskt ryktbara personer, som "sett i syne", må erinras om den heliga Birgitta, Jeanne d'Are och Swedenborg. Vision directe [visiå/ dire'kt], fr. Se Prisma, sp. 298, och Spektrosko p, sp. 632. Visir (ty. visier, fr. visière, af vis, i den äldre betydelsen "ansikte"), skjutbart ansiktsskydd på hjälmen, hjälmgaller (se Hjälm, sp. 819). Visir (ty. visier, af fr. viser, sikta, syfta) be- Fig. 2. Brahekyrkans inre. (Till art. Visingsö 2.) Visingsögruppen, Yisingsöserien, øeol. Se Visingsöformationen. Visingsö norra udde, fyr på 56° 5' 35" n. br. och 14° 24' 107/ ö. Igd fr. Gr. i Vättern, har intermittent hvitt sken med två korta, tätt på hvarandra följande förmörkelser omkr. hvar 10:e sek., lins af 4:e ordningen samt en ljusstyrka af 70 hefnerljus. Fyrbyggnaden är ett 6,2 m. högt hvitt torn af sten och järn, uppf. 1900, och fyren hålles tänd 6 juli-6 juni. E. A-t. Visingsö södra udde, fyr på 58° O7 10" n. br. och 14° 16' 54" ö. Igd fr. Gr. i Vättern, har intermittent hvitt sken med en kort förmörkelse omkr. hvar 10:e sek., lins af 4:e ordningen samt en ljusstyrka af 70 hefnerljus. Fyrbyggnaden tecknar på mätningsinstrument detsamma som diopter (se d. o.). Ordet användes fordom äfven som benämning på siktet å ett eldvapen, men har i denna betydelse bibehållits endast i sammansättningarna visirlinje, den linje, utefter hvil-ken syftning sker, och visirpunkter, de punkter (t. ex. siktskåra och korn), hvilka bestämma visirlinjen. Se vidare Rik t me de l och Riktning. G. af Wdt. Visir, muhammedansk ämbetsman. Se Vesir. Vis?rlinje, artill. Se Riktmedel och Riktning, sp. 409. Visirpunkter, artill. Se Riktmedel och Riktning (där äíven redogöres för det hit hänvisade ordet korn).