869 Vitex Agnus castus-Vitiös 70 Vitex Agnus castus L. (d. v. s. "det kyska lammets buske"), Agnus castus, Kyskhetsträd, bot., farm., en i södra Europa växande buske, som hör till fam. Verbenaceæ Juss. Bladen äro motsatta, fingerdelade, sågade, ofvan mörkt gröna, underull gråaktigt fìlthåriga likasom grenspetsarna. Blomfodret är femtandadt, blomkronans bräm 6-klufvet, oftast violett, men stundom rödaktigt eller blåaktigt, någon gång hvitt. Blommorna äro välluktande och sitta i kransställda ax i grenarnas toppar. Det var hufvudsakligen bladen och de mogna, 4-fröiga frukterna, baccæ Agni casti, som redan i forntiden enligt Diosko-rides prisades för sina anti-afrodisiska egenskaper. De pulveriserade bladen ströddes af de atenska kvinnorna i bädden för att befria från okyska tankar, och af de, likasom hela växten, starkt aromatiska bären eller pepparkornstora, svartaktiga, hårda, skarpt smakande fröna (m un k peppar, abrahamsfrön) bereddes en sirap, som i många kloster var använd som ett syndbetvin-gande medel. Medeltidens kirurger använde denna buskes ved till att bortbränna liktornar. Frukterna tjänade af ven som matkrydda och bladen, i st. f. humle, till att ge besk smak åt maltdrycker. O. T. S. (C. G. S.) Vite^ovic [-vitj], Pavao. Se Serbokroatiska litteraturen, sp. 155. With.. vid växtnamn förkortning för William Withering. Withærlogh (Vederlagsret). Se Nordisk rätt, sp. 1329, och T h i n g m a n n a l i d. Withering [wi^høri^], William, engelsk läkare och botanist, f. 28 mars 1741 i Wellington. Shrop-shire, d. 6 okt. 1799 i Larches vid Birmingham, blef med. doktor i Edinburgh och var läkare i Stafford, sedan i Birmingham. Han författade den förtjänstfulla floran A botanical arrangement of all the vegetables naturally growing in Great Britain (1776; 8:e uppl. utgafs 1835 af W. Mac-gillivray). Se W i t h e r i t. C. Lmn. Wiíher?t, miner., ett naturligt bariumkarbonat, som kristalliserar rombiskt och förekommer mest i runda, njurformiga eller derba aggregat af ljus, grå eller gul färg och har en eg. v. af 4,2-4,3. Det smälter för blåsrör, därvid färgande lågan grön, till ett klart glas, som vid afsvalning blir emaljhvitt, och förekommer i Cumberland, Lancashire, Salzburg och Steiermark. Witheriten är en handelsvara och används som råämne för kemiska preparat och andra industriella ändamål. Witheriten är uppkallad efter W. Withering (se denne), som i arbetet "Chemical experiments on the terra ponderosa" 1784 första gången be-skref mineralet. Ant. Sj. Withers Östbos], H a r 11 e y, engelsk nationalekonom och tidningsman, f. 15 juli 1867, blef 1894 medarbetare i "Times" och var 1905-10 chef för dess handelsafdelning, innehade 1910-11 motsvarande syssla i "Morning post" och var 1915-16 "director of fìnancial inquiries" i finansministeriet med uppgift att insamla finansiella data af vikt för Englands handelspolitik. Sedan 1916 utger W. finansveckoskriften "Economist". Bland hans arbeten märkas Stocks and shares (1910), Poverty and icaste (1914), International finance (1916), War-time financial problems (1919) och The case for capitalism (1920). V. S--g. Withington [rørthiriton). villaförstad till Manchester, 4 km."s. om staden. 36,000 inv. (1901). Vithskyfiæ. Se Vit sk öl. Vithuit, kronopark. Se H v i t h u 11. Viti (helvetet), krater. Se Kr af la, sp. 1175. Viíi (äfven della Vite), T i m o t e o, italiensk målare, f. 1467 i Ferrara, d. 1524 i Ur-bino, studerade för Fr. Francia i Bologna 1490- 95 och omtalas som dennes bästa lärjunge, slog sig därpå ned i Urbino, där han anses en tid ha varit den unge Rafaels lärare. Hans målningar äro smakfullt och gediget utförda. Bland dem äro att märka från hans tidigare period Tronande madonna med helgon och Bebådelsen med Johannes döparen och S. Sebastian som bifigurer (dessa båda i Brera i Milano), senare Den helige Martin och Thomas à Becket jämte porträtt af hertig Guidobaldi (målarens främsta verk, i Urbinos domkyrka, 1504), den heliga Magdalena (galleriet i Bologna, 1508), Noli me tång er e (S. Angeli i Cagli, 1518) och Maria Magdalenas kröning (domen i Gubbio, 1521). V. anses ha på äldre dagar uppgått i sin f. d. elev Rafaels stil. Enligt uppgift målade han de fyra profetbilderna i S. Maria della pace efter Rafaels teckningar (omkr. 1514). C.R.N.* Vitiarkipelagen. Se F i d j i - ö a r n a. Vi'tiges, östgotisk konung. Se östgöter. Viti Levu, ö. Se F i d j i - ö a r n a. Vìlilígo, med. Se L eu ko d er m a. Vitim. flod i östra Sibirien, hvars ena arm upprinner på östra sidan af Baikalbergen, den andra på västra sidan af Jablonoi chrebet. Dess öfre lopp följer bergveckens riktning mot n. ö., därefter viker den i skarp båge mot n. v., bildar Oronsjön och faller ut i Lena med tre armar vid orten \itimsk. Längd 1,760 km., däraf 590 km. segelbara. De största tillflödena äro Zipa och Marna, båda fr. v. A. N-d. Vit?ner. Se V i 11 i n e r. Vitis L., V i n s l ä k t e t, bot., ett släkte af med klangen klättrande buskar, hörande till fam. Vitaceœ, med de flesta arterna i Nord-Amerika och Öst-Asien. Dithörande arter, bland hvilka V. vinifera L., vi n rank a n (se d. o.), är den mest bekanta, ha i klaslika vippor ställda, aktinomorfa blommor af 5 nästan hinnaktiga kronblad, hvilkas spetsar äro förenade, så att de mot kronbladen motsatta ståndarna, då de uppräta sina strängar, lösgöra och aflyfta kronan från dess fäste. Frukten är ett tvårummigt bär med 2-4 päron-formiga frön. Flera af de of riga, omkr. 40, arterna ha välsmakande bär, af hvilka vin beredes. De viktigaste af dessa äro V. Labrusca (atlantiska Nord-Amerika) med stora blåa, starkt doftande bär, V. œstivalis (atlantiska Nord-Amerika) och V. rotundifolia (södra atlantiska Nord-Amerika och Mexico). _ O. T. S. (G. L-m.) Vitis aquil?nia, lat., en samling berättelser. Se Vastovius, J. Witiza. Se Benedikt af Aniane. Viíi-öarna. Se F i d j i-ö arna. Vitiös (lat. viti?sus, af viftium, lyte), felaktig, oriktig; formvidrig; lastbar.