871 Vitj-Vitré 872 Vitj, rysk patronymisk ändelse, som betyder son, ättling. Äfven där efternamn finns, pläga de ryske männen af alla stånd tilltalas med förnamnet och namnet på vi t j, t. ex. Sergei Niko-lajevitj. Motsvarande kvinnlig ändelse är -ovna (-evna). Witkowitz (tjech. Vitkovice), by i nordöstra Mähren, vid Ostrawitza, en biflod fr. h. till Öder, nära gränsen till Schlesien, har stor gruf- och järnindustri med masugnar, bessemer- och martinverk, maskinfabrik, gjuteri, verkstad för brobygg-'nad (jfr fig.), rörvalsverk, gjutståls- och pansar- Tillverkning af järnbro vid Witkowitz-verken. plåtsfabriker samt tegelbruk, kalkbränneri m. m. med tills. omkr. 50,000 hkr samt 15,000 arb. W. har kyrka, sjukhus, barnhus och flera skolor. Omkr. 20,000 inv., tjecher och tyskar. E. A-t. Wìtkowski, tysk släkt. 1. Isidor W., politisk skriftställare under pseudonymen Maximilian H a r d e n (se d. o., äfven i Suppl.). - 2. Georg W., den föregåendes broder, litteraturhistoriker, f. 11 sept. 1863 i Berlin, studerade för Hildebrand, Zarncke och Michael Bernays, var dt 1889 docent i Leipzig och 1896 e. o. professor i tyska litteraturen och språket där. Bland hans många arbeten märkas Diederich von dem Werder (1887), Die vorläujer der anakreontischen dichtung in Deutschland 1889), Goethe (1899; 2:a uppl. 1912), Cornelia 1903), Das deutsche drama des 19. jahrhunderts s. å.; 4:e uppl. 1913), L. Tiecks leben und werke 1903), Die entwicklung der deutschen literatur zeit 1830 (1911) och Der alte deuische kriegsgesang (1915). Därjämte har han varit synnerligen verksam som utgifvare af bl. a. Gleim, Goethe, Opitz, Schiller och Tieck. W. är utgifvare af "Meister-werke der deutschen bühne" och medutgifvare af "Zeitschrift fur bücherfreunde". 2. H-n B. Vitling (Hvitling), zool. Se Torsksläktet. Witmar, munk från klostret Korvey i Westfalen, missionär i Sverige. Se Ansgarius. Vitold. Se V it o v t. Vito'polis. stad. Se Fiume, sp. 472. Vitoria [-tå'ria] 1. V i 11 o r i a, huivudstad i spanska (baskiska) prov. Alava, säte för baskiska provinsernas generalkapten och en biskop. 5CO m. ö. h., vid Ebros biflod Zadorra, 53 km. s. ö. om Bilbao. 34,079 inv. (1918). Staden omges till en del af gamla murar. Genom sitt fördelaktiga läge är det en viktig handelsplats med stor omsättning af vin, ull, stål- och järnarbeten samt egna industrialster: läder, möbler, tvål m. m. Stadens ålder går tillbaka till 500-talet. 21 juni 1813 vann Wellington i spetsen för en engelsk-spansk armé där en lysande seger of ver fransmännen under konung Josef och marskalk Jourdan. A- N-d. Vitovt (W it o w d, Vitold), storfurste af Litauen, d. 1430, son till Keistut och sonson till Gedimin, erkändes 1392 af sin kusin Jagello, konung af Polen, som storfurste af Litauen. Han gifte sin dotter med storfurst Vasilij I af Moskva och sträfvade efter att lägga hela Ryssland under sig, en plan, som gäckades genom det nederlag Gyllene hordens tatarer tillfogade honom vid Vorskla 1399. Med Jagello delade V. äran af segern öfver Tyska orden vid Tannenberg (1410). Vitrail [vitra7]], vanligare i plur., vitraux [-trå], fr. (af lat. vìftrum, glas), kyrkfönster med glasmålning (se d. o.). Vitran. folkl. Se Y i 11 erf olket. Vitrauphanier [-tråfan?er], Papiers vitràux [papj? vitrå], fr., på genomskinligt papper tryckta imitationer af glasmålningar, af sedda att fastsättas på glasrutor. Vitré. stad i franska dep. Ille-et-Yilaine, vid Yilaine och järnvägslinjen Paris-Brest, 35 km. ö. om Rennes. 10,613 inv. (1911). Staden, som ännu delvis är omgifven af murar, har i ovanligt hög grad bevarat sitt medeltidsutseende; dess byggnader äro strödda oregelbundet kring ett gammalt slott (se fig.), som intar högsta krönet af den Det medeltida slottet i Vitré. kulle, på hvilken staden är byggd. Gatorna äro stenlagda med stora skifferstenar, öfvervuxna med lavar och mossa. Många trähus finnas ännu kvar, prydda med staty etter och skulpturer, de flesta från tiden före 1600-talet. Af det ursprungliga slottet från 1000-talet återstår endast ett hvalf; det of riga tillhör 1300- och 1400-talen, och det hela har nyligen restaurerats. Det innehåller nu bl. a. naturhistoriskt museum och bibliotek. Omkr. 6 km. s. ö. om staden ligger m:me de Sévignés slott Les Eochers. - V. var fordom ett baroni, som på 900-talet tillhörde en yngre gren af grefvarna af Eennes och sedermera släkterna Laval, Kieux, Coligny och La Trémoille. A- N-d.