Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vits ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i sammanhanget verkat sinnrikt och roande på
grund af, att den skildring och det omdöme, som
ges, fått en ny och öfverraskande form, som i
sin förtätning väcker skratt. Likartade äro
vitsnamnen Cleopold på konung Leopold af Belgien
på grund af hans förhållande till danserskan
Cleo, och m:me de Maintenant (fr. maintenant =
nu) på m:me de Maintenon. I dessa fall skapas
ett ”blandord”, och Freud för typen till
hufvudgruppen koncentrationsvitsar. Till denna hör
äfven en annan typ: ”jag har rest tête-à-bête
med honom”, d. v. s. tête-à-tête med honom,
som är bête (= fårskalle); ”han har en stor
framtid bakom sig”, d. v. s. ”har haft lysande
utsikter, men försummat att förverkliga sina
möjligheter”. Den första typen kallar Freud
koncentration med ersättning, den andra koncentration
med modifikation. – En annan hufvudtyp
bildas af vitsar, som bestå i samma fonems, ords
och uttrycks olika användning, t. ex.: hvilken
modig man Michelsen är! – Ja, och hvilken
mickel sen!; eifersucht ist eine leidenschaft,
die mit eifer sucht was leiden schafft; en
landtjunkare for icke in till staden oftare, än där
hölls någon fête, hvarför det sades, när man såg
honom där: så, nu är det fä’t i stan igen; en
särskild underafdelning bilda sådana vitsar, där
icke exakt samma material föreligger, såsom i det
bekanta italienska uttrycket traduttore–traditore!
(= öfversättare – förrädare); som en annan kan
man räkna de vitsar, i hvilka det flertydda ordet
är dels (tonlöst) biord, dels hufvudord: har du
tagit ett bad? – Hur så? Fattas det ett? (taga
= stjäla). Hit höra vidare sådana vitsar, som
bestå af i ordets ursprungliga mening direkt
tvetydiga uttryck; person- eller ortnamn, som äfven
ha appellativ betydelse: ”jag tror Baggen [person
med namnet Bagge] stångas”; en svensk
kyrkoherde är vigd vid två fruar, nämligen kyrkoherden
i Fru Alstad; ord med dels egentlig, dels
bildlig betydelse: blir det förbud, tänker jag
bränna hemma! Har du panna till det?; ännu
flera arter inom hufvudgruppen skulle kunna
nämnas. Alla dessa vitsar ha det gemensamma
draget att vara förkortningar. Helt annorlunda äro
förskjutningsvitsarna, hvilkas kännetecken är, att den
ursprungliga tankegången blir förskjuten till följd
af en endast skenbart logisk fortsättning. T. ex.:
en student viggar en större penningsumma under
bedyranden om sin nöd. Långifvaren finner
honom samma dag äta en yppig måltid med ostron
och champagne, förebrår honom förargadt detta
och får svaret: Jag förstår er inte. När jag är
utan pengar, kan jag inte äta ostron och dricka
champagne, nu när jag har pengar, får jag inte
äta ostron och dricka champagne. När i all sin
dar vill Ni då, att jag ska äta ostron och dricka
champagne? – En hästhandlare anbefaller en
ridhäst till köps med orden: om Ni tar den här
och rider hemifrån klockan fyra på morgonen,
så är Ni i Pressburg redan half sju. Svar: hvad
skall jag göra i Pressburg half sju på morgonen?
– Absurditetsvitsarna kunna kortast karakteriseras
som yttranden, hvilka tyckas vara rena idiotien,
vansinnet, men som tjäna till att afslöja
ett skenbart djupsinnigt yttrande, t. ex. i
Kellgrens ”Dumboms lefverne”:
På sina resor han förnam,
hur vist försynens nåd reglerat,
som floder öfver allt placerat,
där stora städer stryka fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
