den äldres mera strängt lärda värf, medan vården om den egentliga vitterheten och svenska språkets odling öfverlämnades åt den samtidigt (20 mars 1786) stiftade Svenska akademien. Genom de af Gustaf III själf författade statuten för Vitt. hist. o. ant. akad. begränsades dennas område till historien, antikviteterna (med särskildt betonande af de antika folkens), inskrifts- och sinnebildskonsten samt myntkunskapen, och för åstadkommande af författarskap i dessa ämnen borde de "lärda" språken, i synnerhet latin, grekiska, franska och italienska, odlas. Det forna Antikvitetsarkivet (se Antikvitetskollegium) förenades med akad., som därigenom alltifrån början fick inseendet öfver och bestyret med statens antikvitetsmuseum. Enär de gamla, i 1700-talets anda affattade statuten utgjorde grundvalen för akad:s verksamhet under mer än 100 år, är det oundgängligt att här uppta åtskilliga af deras mera viktiga bestämmelser. Akad. skulle enligt dem bestå af 50 led., fördelade i tre klasser, näml. 14 hedersled., 20 arbetande och 16 utländska, hvarjämte korresponderande led. till obestämdt antal kunde kallas. Det ålåg hvarje arbetande led. att årligen inge af handlingar eller försök i akad:s ämnen, till att intagas i dess "Handlingar". Två gånger om året utsåg akad. genom val och lottning president och vice president. Akad:s ständige sekreterare, tillika riksantikvarie och (sedan 1794) konungens garde des médailles, utnämndes af konungen och fick till sitt biträde en amanuens. Akad. sammanträdde i början 1 gång hvarje vecka, hvilket sedermera ändrades till 1 gång hvarannan vecka, men under juli--oktober endast 1 gång i månaden (50 silfverjetonger fördelades då bland de närvarande). De två offentliga sammankomster akad. årligen höll. näml. stiftelsedagen 20 mars och Lovisa Ulrikas födelsedag 24 juli, måste efter Gustaf III:s död inställas af brist på medel. Akad. utsatte årligen täflingsämnen, och för de inkomna täflingsskrifterna voro som pris anslagna större och mindre guldmedaljer samt accessit. (Därvid var äfven vitterheten på utländska språk företrädd, men den försvann småningom från akad:s program, medan historien och antikviteterna bibehöllos.) Akad. var skyldig att uppge eller granska förslag till minnespenningar samt inskrifter på offentliga byggnader och monument äfvensom att tillhandagå korporationer och enskilda i sådana ämnen, när så begärdes. För egendomlighetens skull må nämnas, att akad. hade 1801--09 och efter Kanslistyrelsens indragning (1833) länge till åliggande att examinera alla studerande, som sökte inträde i K. M:ts kansli, samt att enligt k. bref 17 okt. 1838 alla officerare, som sökte inträde i Generalstaben, skulle inför akad. aflägga godkända prof i franska språket, hvilken förordning upphäfdes genom k. bref 9 dec. 1870. Genom anslag vid 1840 års riksdag sattes akad. i tillfälle att årligen utsända stipendiater för antikvariska forskningsresor i landsorterna. -- De nya stadgarna af 17 okt. 1890, 10 dec. 1909 och 15 nov. 1912 innebära flera väsentliga ändringar och begränsningar af akad:s verksamhet. Enligt § 1 har akad. till bestämmelse: att främja studiet af historien, arkeologien och numismatiken, med särskildt afseende på fäderneslandet; att ha högsta tillsyn öfver landets fornlämningar samt öfver de statens samlingar, som äro eller varda åt akad:s vård anförtrodda; att granska förslag till medaljer, som skola präglas i k. myntet, äfvensom förslag till offentliga inskrifter; samt att i frågor, som höra till området för akad:s verksamhet, af ge utlåtanden, när sådana af K. M:t infordras eller af offentlig ämbetsmyndighet begäras. Konungen är akad:s beskyddare. I kraft af § 2, om ledamöterna, är hedersled:s antal rninskadt till högst 10, de arbetandes höjdt till 25 och de utländskes till högst 20, de senare fördelade i en historisk och en arkeologisk-numisrnatisk klass med 10 ledamöter i hvardera. Därjämte inväljas in- och utländska "korrespondenter" till obestämdt antal, hvilka icke ega rätt att deltaga i akad:s öfverläggningar och beslut. Val af arbetande led. företas senast inom ett halft år efter det ett rum blifvit ledigt. Val af hedersled. samt af utländsk led. företas, när akad., på inländsk ledamots förslag, besluter, att ledigt rum skall fyllas. Förslag å namn infordras från de inländske led., och bland de föreslagne väljes en, hvarvid enkel röstpluralitet gäller. Arbetande led. bör inom ett år efter invalet taga inträde i akad. med en af honom författad afh. Akad. väljer årligen bland sina inländska led. en preses (ordf.). Akad:s ord. tjänstemän äro sekreteraren, hvars befattning ständigt uppehälles af riksantikvarien, samt 4 antikvarier och afdelningsföreståndare (af dessa aflönas en, den s. k. Hjertbergske antikvarien, hvilken är föreståndare för k. Myntkabinettet, till största delen från Hjertbergska donationen, se sp. 891). Därjämte finnes ett antal e. o. tjänstemän (7 amanuenser, 1 bibliotekarie, 1 räkenskapsförare, 1 konservator och 1 tecknare). Af betydelse blef det genom de nya stadgarna införda förvaltningsutskottet, hvarigenom akad:s sammankomster befriats från en mängd löpande ärenden. Förvaltningsutskottet, som består af preses, sekreteraren, äldste antikvarien och 2 af akad. valda led., eger att å akad:s vägnar ha inseende öfver dess egendom samt att fatta beslut i frågor om utbetalningar för samlingarna, om rubbande eller borttagande af fornlämningar, om åtgärder till fornlämningars vård m. m., att afge förslag till akad:s utlåtanden i alla frågor, som ej enligt akad:s beslut på annat sätt handläggas, att bereda de ärenden, som af akad. till utskottet hänskjutas, samt att förvalta akad:s fonder. Akad. utser årligen inom sig 2 nämnder, en historisk och en antikvarisk, hvardera bestående af tre personer. Dessa nämnder, hvar för sig, behandla de vetenskapliga frågor och andra ärenden, som till dem af akad. hänskjutas. Akad. håller ord. sammanträde 1 gång (första helgfria tisdag) i hvarje månad (med undantag af månaderna juni--aug., då endast ett sammanträde hålles) och samlas 20 mars till högtidsdag, vid hvilken berättelse öfver det förflutna årets verksamhet íöredrages och donerade stipendier bortges. Vid sammanträdena fördelas bland led. 25 jetonger (se Jetong, fig. 2). Om pristäflingar namnes intet i de nya stadgarna. I afseende på forntida minnesmärkens fredande och bevarande ha flerahanda åligganden uppdragits åt akad. genom k. förordningar af 17 april 1828, 29 nov. 1867, 30 maj 1873, 21 april 1886 och 29 sept. 1911. Akad. utger Handlingar, i hvilka upptas inträdestal och längre afh. Första serien