Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wittenberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Handlingar" utgafs i 20 dlr 1789–1852 (register af
B. E. Hildebrand), och sedan 1857 utges en ny
serie i större format (13: I 1901). Vidare utger
akad. Antikvarisk tidskrift för Sverige (sedan 1864),
en serie, som dock med nu under utgifning varande
delar skall upphöra, och har utgett Månadsblad
(1872–1905), hvilka tvenne publikationer 1906
aflöstes af tidskr. Fornvännen. Kataloger öfver
de under akad:s inseende ställda samlingarna ha
utkommit i flera uppl. En ny publikationsserie är
Arkeologiska monografier (O. Almgren. "Kung Björns
hög", 1905, och "Die ältere eisenzeit Gotlands", 1,
1914; E. Eckhoff, "St. Clemens kyrka i Visby", 1912,
"Svenska stavkyrkor" 1914–16, och "Visbymuren",
under utgifning; H. Stolpe och T. Arne, "Graffältet
vid Vendel", 1912; L. Kolmodin, H. Stolpe och
B. Schnittger, "Grottan Stora Förvar på Stora Karlsö",
I, 1913; "Birka", I. H. Stolpes grafundersökningar
beskrifna af G. Hallström, I, 1913; L. Tynell,
"Skånes medeltida dopfuntar", 1913–21; A. Lindblom,
"Nordtysk skulptur och måleri i Sverige", 1–2, 1916,
och "La peinture gothique en Suède et en Norvège",
1916; J. Roosval, "Die steinmeister Gottlands",
1918). Under utgifning äro A. Oxenstiernas skrifter
och brefväxling och Sveriges runinskrifter (Öland
och Östergötland hittills utkomna). Bland enstaka
publikationer märkas B. E. Hildebrands mynt-
och medaljbeskrifvande arbeten (se Hildebrand,
sp. 675–676) samt "Svenska sigiller från medeltiden"
(1862–67); S. Bugges "Der runenstein von Rök"
(1910) och O. von Friesens "Rökstenen" (1920). Sedan
1886 har akad. anordnat offentliga arkeologiska
föreläsningar. – Genom Gustaf III:s 20 mars 1786 för
akad. utfärdade donationsbreí erhöll akad. en stat
af 438 rdr sp., hvarjämte sekreterarens lön 300 och
amanuensens 100 rdr sp. öfverflyttades dit från det
upplösta Antikvitetsarkivet. Genom kungl. bref 11 juli
1792 anslogos särskildt 400 rdr till jetonger. 1840
års riksdag höjde akad:s stat till 4,653 rdr b:ko, och
1858 fastställde rikets ständer densamma till 15,700
rdr. 1920 års statsanslag under 8:e hufvudtiteln
uppgick till omkr. 125,500 kr. S. å. uppgingo akad:s
egna fonder till ett belopp af 900,000 kr., Akad:s
enskilda fond, som bildades under hennes tidigaste
år, utgör nu 12,500 kr., Götiska förbundets fond
(öfverlämnad vid förbundets upplösning) 2,500 kr. Af
B. von Beskows 1880 öfverlämnade fond, 10,000 kr.,
skall räntan hvart eller hvart annat år utdelas till
någon yngre forskare. Den af K. V. Berger (se denne)
1878 testamenterade fonden å 290,000 kr. (mottagen
1883) är anslagen till historiska och antikvariska
ändamål; den har satt akad. i tillfälle att utveckla
lifaktighet på de litterära publikationernas
område. E. G. Hjertbergs (se denne) donation (1888) å
254,000 kr. är afsedd för de under akad:s vård ställda
statssamlingarna (en del är anslagen till aflöning af
den Hjertbergske antikvarien) och till större inköp
för dessa. 1889 skänkte grefve J. F. Loubat i New York
till akad. 20,000 kr., hvaraf räntorna hvart femte
år (fr. o. m. 1892) utdelas som pris för ett arbete
öíver norra Amerikas etnografi, arkeologi, historia
eller numismatik. Akad. eger att hvart sjätte år
bortge Letterstedtska resestipendiet. Finske läkaren
H. F. Antell (se denne)
testamenterade till akad. 100,000 kr. Fru Clara
Scharps donation, 100,000 kr., är anslagen till
hufvudsakligen historiska ändamål. Af general Oscar
Björnstjernas donation å 10,000 kr. utdelas räntan
till vetenskapliga pris. Räntan af Blair-Bruces fond,
20,000 kr., går till arkeologiska undersökningar
i och omkring Visby, Oscar Montelius’ donation,
50,000 kr., till understöd eller pension åt
e. o. tjänstemän vid akademien samt till tryckning af
arkeologiska arbeten; hvart 5:e år utdelas ett pris
för förtjänstfullt arkeologiskt arbete. – Till lokal
för akad:s sammankomster upplät Gustaf III en del af
ena rundelen i det gamla "kungshuset" på Riddarholmen
(nu Birger jarls torg n:r 14). Sedan dessa rum måst
afträdas till statens ämbetsverk, sammanträdde akad. å
olika ställen, slutligen i k. Kanslistyrelsens rum på
k. slottet till 1846, då akad. tog sitt samlingsrum
i Historiska museum, sedan detta blifvit flyttadt
till Riksarkivets dåv. hus, Skeppsbron n:r 2,
men 1866 inrymdes akad. jämte samlingarna i det
då färdigbyggda Nationalmuseums bottenvåning. –
Samtidigt med akad:s nya stadgar utfärdades den första
verkliga instruktionen för riksantikvarien och hans
biträdande tjänstemän. Enligt denna instruktion
eger akad. att afge förslag till nämnda sysslors
besättande och att antaga e. o. tjänstemän. De under
akad:s inseende ställda samlingarna äro Statens
historiska museum (se d. o.), k. Myntkabinettet
(se d. o.), Antikvarisk-topografiska arkivet,
som är afsedt att bli en fullständig beskrifning
af fäderneslandets förhistoriska och historiska
minnesmärken samt innefattar en textafdelning
(ordnad landskaps-, härads- och sockenvis) och en
planschafdelning (ordnad efter föremålens art), och
Arkeologisk-numismatiska biblioteket. –
Akad:s sekreterare ha varit N. von Rosenstein
(kvarstående från Vitt. akad., till maj 1786),
G. Adlerbeth (1786–93), J. D. Flintenberg (1793–95),
G. F. Tihleman (1795–1802), J. Hallenberg (1803–19),
K. B. Rutström (1820–26), J. G. Liljegren (1827–37),
B. E. Hildebrand (1837–79), H. Hildebrand (1879–1907),
O. Montelius (1907–13) och B. Salin (från 1913). Se
H. Hildebrand, "K. Vitt. o. ant. akad:s hundraårsfest
d. 2 april 1886" (i akad:s "Handlingar". Ny följd,
XI, 1893).
(O. J-e.)
Vitterhetsnöjen. Se U t i l e d u l c i.
Vitterhetssamfundet i Uppsala stiftades i febr. 1791
och synes ha egt bestånd till omkr. 1794. Dess
ledamöter voro studenter, mest af adlig börd,
samt en och annan akademisk lärare. Bröderna A. G.,
Gr. A. och F. S. Silverstolpe, frih. K. A. Fleming,
G. Rosén, grefve A. Mörner, fys. adjunkten
L. Regnér, P. A. Tham, skalden K. J. Lindegren
samt magistrarna K. J. Knös, 0. Kolmodin d. y.,
J. Stenhammar och B. Höijer voro de mest framstående
ledamöterna. Fleming blef samfundets förste "direktör"
och G. A. Silverstolpe dess förste sekreterare. Till
hedersledamot valdes den i dylika vittra föreningsvärf
mång-bepröfvade gustavianen El. Schröderheim,
som då var landshöfding i Uppsala län. Samfundets
vittra ståndpunkt var i mycket öfverensstämmande
med upplysningstidehvarfvets förståndsriktning och
fransk-klassiska smak. Emellertid funnos bland leda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
