"Handlingar" utgafs i 20 dlr 1789--1852 (register af B. E. Hildebrand), och sedan 1857 utges en ny serie i större format (13: I 1901). Vidare utger akad. Antikvarisk tidskrift för Sverige (sedan 1864), en serie, som dock med nu under utgifning varande delar skall upphöra, och har utgett Månadsblad (1872--1905), hvilka tvenne publikationer 1906 aflöstes af tidskr. Fornvännen. Kataloger öfver de under akad:s inseende ställda samlingarna ha utkommit i flera uppl. En ny publikationsserie är Arkeologiska monografier (O. Almgren. "Kung Björns hög", 1905, och "Die ältere eisenzeit Gotlands", 1, 1914; E. Eckhoff, "St. Clemens kyrka i Visby", 1912, "Svenska stavkyrkor" 1914--16, och "Visbymuren", under utgifning; H. Stolpe och T. Arne, "Graffältet vid Vendel", 1912; L. Kolmodin, H. Stolpe och B. Schnittger, "Grottan Stora Förvar på Stora Karlsö", I, 1913; "Birka", I. H. Stolpes grafundersökningar beskrifna af G. Hallström, I, 1913; L. Tynell, "Skånes medeltida dopfuntar", 1913--21; A. Lindblom, "Nordtysk skulptur och måleri i Sverige", 1--2, 1916, och "La peinture gothique en Suède et en Norvège", 1916; J. Roosval, "Die steinmeister Gottlands", 1918). Under utgifning äro A. Oxenstiernas skrifter och brefväxling och Sveriges runinskrifter (Öland och Östergötland hittills utkomna). Bland enstaka publikationer märkas B. E. Hildebrands mynt- och medaljbeskrifvande arbeten (se Hildebrand, sp. 675--676) samt "Svenska sigiller från medeltiden" (1862--67); S. Bugges "Der runenstein von Rök" (1910) och O. von Friesens "Rökstenen" (1920). Sedan 1886 har akad. anordnat offentliga arkeologiska föreläsningar. -- Genom Gustaf III:s 20 mars 1786 för akad. utfärdade donationsbreí erhöll akad. en stat af 438 rdr sp., hvarjämte sekreterarens lön 300 och amanuensens 100 rdr sp. öfverflyttades dit från det upplösta Antikvitetsarkivet. Genom kungl. bref 11 juli 1792 anslogos särskildt 400 rdr till jetonger. 1840 års riksdag höjde akad:s stat till 4,653 rdr b:ko, och 1858 fastställde rikets ständer densamma till 15,700 rdr. 1920 års statsanslag under 8:e hufvudtiteln uppgick till omkr. 125,500 kr. S. å. uppgingo akad:s egna fonder till ett belopp af 900,000 kr., Akad:s enskilda fond, som bildades under hennes tidigaste år, utgör nu 12,500 kr., Götiska förbundets fond (öfverlämnad vid förbundets upplösning) 2,500 kr. Af B. von Beskows 1880 öfverlämnade fond, 10,000 kr., skall räntan hvart eller hvart annat år utdelas till någon yngre forskare. Den af K. V. Berger (se denne) 1878 testamenterade fonden å 290,000 kr. (mottagen 1883) är anslagen till historiska och antikvariska ändamål; den har satt akad. i tillfälle att utveckla lifaktighet på de litterära publikationernas område. E. G. Hjertbergs (se denne) donation (1888) å 254,000 kr. är afsedd för de under akad:s vård ställda statssamlingarna (en del är anslagen till aflöning af den Hjertbergske antikvarien) och till större inköp för dessa. 1889 skänkte grefve J. F. Loubat i New York till akad. 20,000 kr., hvaraf räntorna hvart femte år (fr. o. m. 1892) utdelas som pris för ett arbete öíver norra Amerikas etnografi, arkeologi, historia eller numismatik. Akad. eger att hvart sjätte år bortge Letterstedtska resestipendiet. Finske läkaren H. F. Antell (se denne) testamenterade till akad. 100,000 kr. Fru Clara Scharps donation, 100,000 kr., är anslagen till hufvudsakligen historiska ändamål. Af general Oscar Björnstjernas donation å 10,000 kr. utdelas räntan till vetenskapliga pris. Räntan af Blair-Bruces fond, 20,000 kr., går till arkeologiska undersökningar i och omkring Visby, Oscar Montelius' donation, 50,000 kr., till understöd eller pension åt e. o. tjänstemän vid akademien samt till tryckning af arkeologiska arbeten; hvart 5:e år utdelas ett pris för förtjänstfullt arkeologiskt arbete. -- Till lokal för akad:s sammankomster upplät Gustaf III en del af ena rundelen i det gamla "kungshuset" på Riddarholmen (nu Birger jarls torg n:r 14). Sedan dessa rum måst afträdas till statens ämbetsverk, sammanträdde akad. å olika ställen, slutligen i k. Kanslistyrelsens rum på k. slottet till 1846, då akad. tog sitt samlingsrum i Historiska museum, sedan detta blifvit flyttadt till Riksarkivets dåv. hus, Skeppsbron n:r 2, men 1866 inrymdes akad. jämte samlingarna i det då färdigbyggda Nationalmuseums bottenvåning. -- Samtidigt med akad:s nya stadgar utfärdades den första verkliga instruktionen för riksantikvarien och hans biträdande tjänstemän. Enligt denna instruktion eger akad. att afge förslag till nämnda sysslors besättande och att antaga e. o. tjänstemän. De under akad:s inseende ställda samlingarna äro Statens historiska museum (se d. o.), k. Myntkabinettet (se d. o.), Antikvarisk-topografiska arkivet, som är afsedt att bli en fullständig beskrifning af fäderneslandets förhistoriska och historiska minnesmärken samt innefattar en textafdelning (ordnad landskaps-, härads- och sockenvis) och en planschafdelning (ordnad efter föremålens art), och Arkeologisk-numismatiska biblioteket. -- Akad:s sekreterare ha varit N. von Rosenstein (kvarstående från Vitt. akad., till maj 1786), G. Adlerbeth (1786--93), J. D. Flintenberg (1793--95), G. F. Tihleman (1795--1802), J. Hallenberg (1803--19), K. B. Rutström (1820--26), J. G. Liljegren (1827--37), B. E. Hildebrand (1837--79), H. Hildebrand (1879--1907), O. Montelius (1907--13) och B. Salin (från 1913). Se H. Hildebrand, "K. Vitt. o. ant. akad:s hundraårsfest d. 2 april 1886" (i akad:s "Handlingar". Ny följd, XI, 1893). (O. J-e.) Vitterhetsnöjen. Se U t i l e d u l c i. Vitterhetssamfundet i Uppsala stiftades i febr. 1791 och synes ha egt bestånd till omkr. 1794. Dess ledamöter voro studenter, mest af adlig börd, samt en och annan akademisk lärare. Bröderna A. G., Gr. A. och F. S. Silverstolpe, frih. K. A. Fleming, G. Rosén, grefve A. Mörner, fys. adjunkten L. Regnér, P. A. Tham, skalden K. J. Lindegren samt magistrarna K. J. Knös, 0. Kolmodin d. y., J. Stenhammar och B. Höijer voro de mest framstående ledamöterna. Fleming blef samfundets förste "direktör" och G. A. Silverstolpe dess förste sekreterare. Till hedersledamot valdes den i dylika vittra föreningsvärf mång-bepröfvade gustavianen El. Schröderheim, som då var landshöfding i Uppsala län. Samfundets vittra ståndpunkt var i mycket öfverensstämmande med upplysningstidehvarfvets förståndsriktning och fransk-klassiska smak. Emellertid funnos bland leda-