Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wohlau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Voigtland-Voit
970
huset, tvärskeppet och tornen, till dess den sista
korsblomman uppsattes 14 aug. 1880. då det 1248
grundlagda templet var fullbordadt. V. restaurerade
flera medeltidskyrkor, bl. a. den romanska kyrkan i
Zinzig nära Koblenz (1863). (G-g N.)
Voigtland. Se V o g 11 a n d.
Voigtsberg [fägts-]. Se O e l s n i t z och K h e i
n-s t e i n.
Yoigts-Rhetz [í?gts-rets], KonstantinBern-hard von,
preussisk general, f. 16 juli 1809 i Braunschweig,
d. 13 april 1877 i Wiesbaden, trädde 1827 i tjänst vid
9:e infanteriregementet och blef 1858 generalmajor
samt 1863 generallöjtnant. Efter mångsidig
användning, sedan mars 1866, som militärfullmäktig i
Frankfurt a. M., tjänstgjorde V. i 1866 års krig som
generalstabschef vid l:a armén (prins Fredrik Karl),
i hvilken egenskap han uppgjorde dispositionerna för
arméns deltagande i slaget vid Königgrätz, samt var
därefter generalguvernör i Hannover och efter den
preussiska förvaltningens organisation kommenderande
general (armékårchef) där. I 1870-71 års krig deltog
han som chef för 10:e armékåren, hvilken utmärkte
sig i slaget vid Vionville-Mars la Tour, under Metz’
inneslutning, i fälttåget vid Loire (slaget vid
Beaune-la-Rolande. 28 nov. 1870) m. m. Efter kriget
bibehöll han befälet öfver kåren till 1873, då han tog
afsked. - En yngre broder till honom. William von V.,
f. 1813, d. 1902, deltog som generalmajor och chef för
en infanteribrigad i slagen vid Weissen-burg, Wörth
och Sedan (1870), var sept. 1870- mars 1871 kommendant
i Versailles och blef 1873 befälhafvare för 20 :e
fördelningen (Hannover) samt 1874 generallöjtnant. Han
erhöll 1883 afsked som general af infanteriet.
(H- J-dt.)
Voikka [vå’j-], fabriksanläggning vid forsen V. i
Kymmene älf, Finland. Fallet är 693 m. långt och
6,64 m. högt samt har 26,400 hkr. Fabriken, som nu
innefattar Nordens största pappersbruk, anlades 1897
af bergsrådet Rudolf Elving och omfattade därjämte
träsliperi. 1901 tillkom sulfitcellulosatillverkning,
1902 såg, 1907 och 1908 2 elektricitetsverk. En
normalspårig järnväg på 5 km. förbinder orten med
Savolaksbanan. 1904 sammanslogs V. med Kymmene
och Kuusankoski (5 km. åt s. ö.) fabriker, hvilka
tillsammans bildade Kymmene aktiebolag med Elving som
ordf. i direktionen (till 1908). V. samhälle har öfver
5,000 inv. och 3 folkskolor. Se vidare Kymmene 5.
T. C.
Voilà tout [vωala’ tō], fr., "se där allt", det är
hela saken.
Voile [vωa’l], fr., hattflor (äfven voilette) ;
ett lätt tyg af hårdt tvinnadt garn.
Voima-affären. Se G’e r h a r d, N. N., sp. 1028.
Vojna Dega. Se Abessinien, sp. 42.
Voíonmaa [vå’jånma], Kaarle Väinö (hette urspr. W
a 11 i n), finsk universitetslärare, historiker,
f. 12 febr. 1869 i Jyväskylä, blef student 1886,
filos. kandidat 1890, licentiat 1893, doktor 1894,
docent i nordisk historia vid Helsingfors’ universitet
1903 och e. o. professor i samma ämne 1918. V. var
senator och chef för kommunikationsexpeditionen i
Tokois koalitionsregering 1917 och representerade där
socialisterna; han inträdde 1919 i riksdagen. V. har
utgett bl. a. Tampereen hi-
storia (Tammerfors’ historia, I-III, 1903-10),
Suomalaisia keskiajan tutkimuksia (Forskningar rörande
Finlands medeltid, 1912), af hvilket arbete den del,
som rör Åland, utkommit i omarbetad svensk uppl. under
titeln Studier i Ålands medeltidshistoria (i Finska
fornminnesfören.s tidskr., XXV), äfvensom Suomen
Karjalaisen heimon historia (Den karelska stammens
i Finland historia, 1915). M. G. S.
Voiron [vωarå’], stad i franska dep. Isère,
vid Isères biflod fr. h. Morge, 23 km. n. v. om
Grenoble. 12,083 inv. (1906). Järn-och stålverk;
tillverkning af linnevaror och papper. Omkr. 10
km. n. ö. om V. ligger klostret La grande chartreuse
med berömd likörberedning.
A. N-d.
Vois [fäs], Arie de, holländsk målare, f. omkr. 1630
i Leiden, d. där 1680, var lärjunge af Nic. Knupfer
och Abraham van den Tempel samt utbildade sig
under Dou och Frans van Mieris. Under sin första
tid påminner han om skolan i Utrecht, som Knupfer
tillhörde, såsom i Badande kvinnor (1666) och Vackra
herdinnan (i Dresden) samt i Venus och Adonis (1678,
i Berlin). Han målade mest rökande och drickande
krigare och bönder, i Leiden-skolans maner,
utförda med känsligt uttryck och fin färg. Af
denna art äro En lustig spelman (i Amsterdams
Eijksmuseum), En man med vinglas och tobakspipa
(1678, i Kassel) jämte liknande bilder i Dresden och
München. Äfven porträtt förekomma, t. ex. En jägare
(i Haag), En dam (i Amsterdam) samt några i Louvre.
C. E. N.*
Voit [fåjt]. 1. August von V., tysk arkitekt,
f. 1801 i Wassertrüdingen, d. 1870 i München,
studerade i München för Gärtner och vidare på
resor i Italien och Frankrike. Han vände sig med
förkärlek till den romanska konsten och fann rikligt
tillfälle att använda denna vid kyrkobyggnader i
Ehenbajern, likasom äfven vid restaureringen af
borgen Hambach i samma trakt (1846 o. f.). 1841
blef han professor vid akad. i München och utgaf vid
samma tid afbildnin-garna till Kuglers "Denkmäler der
kunst". 1846 fick han sig anför-trodt att bygga JVeue
pinakothek i München, en byggnad, som visserligen
har väl belysta salar, men som saknar arkitektonisk
karaktär. I München byggde han 1854 äfven det stora
Glaspalatset - med järn och glas som material -,
oftast användt som konstutställningsbyggnad. - 2. Karl
von V., den föregåendes son, fysiolog, f. 31 okt. 1831
i Amberg (Bajern), d. 31 jan. 1908 i München, blef
student 1848, studerade i München, Würz-burg och
Göttingen, blef 1854 med. doktor i München, 1856
docent, 1860 e. o. och 1863 ord. professor i fysiologi
vid universitetet där. Redan tidigt ställde V. som
sin lifsuppgift att utreda de lagar, enligt hvilka
näringen och ämnesomsättningen ega rum hos djuren och
människan, och genom sina med utomordentlig energi
genomförda undersök-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
