Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wolf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
989
Wolf
990
physik, geodesie und astronomie (1869-72) samt en
synnerligen innehållsrik, koncis och tillförlitlig
Geschichte der astronomie (1877). K. B. (B-d.)
Wolf, Adam, österrikisk historiker, f. 12 juli
1822 i Eger, d. 25 okt. 1883 i Graz, blef docent
i historia vid Wiens universitet 1850, professor
i Budapest 1852 och i Graz 1865. W. var från 1873
led. af vet. akad. i Wien och lämnade flitigt
bidrag till dess handlingar. Bland hans arbeten,
som kritiskt behandlade Österrikes nyare historia,
framhållas Kaiser Franz L, 180k bis 1811 (1866),
Geschicht-liche bilder aus Österreich (2 bd, 1878-80)
och Österreich unter Maria Theresia und Josef II
(i Onckens historiska samlingsverk, 1883). (V. S-g.)
Wolf. 1. Jacob Wilhelm Nicolai W., norsk skådespelare,
f. 23 dec. 1824 i Köpenhamn, d. 7 febr. 1875
i Kristiania, debuterade 1848 på k. teatern i
Köpenhamn som Josef i Méhuls opera. 1852 anställdes
han vid teatern i Kristiania som tenorsångare och
uppträdde í. g. som Max i "Friskytten". W. var
lycklig som sångare, men gjorde sig ändå mera
bemärkt som skådespelare och hörde som sådan till
teaterns bästa krafter. Till hans roller hörde
framför allt Hertug Skule i "Kongs-emnerne",
Kammerherre Bratsberg i "De unges förbund" och
Bothwell i "Maria Stuart i Skottland". Dessutom
må nämnas hans Macbeth och Othello samt löjtnant
v. Buddinge i "Gjenboerne". Han var sedan 1854 gift
med skådespelerskan K. L. Johannesen (se nedan). -
2. Karen Lucie W., född Johannesen, den föregåendes
hustru, skådespelerska, f. 25 maj 1833 i Bergen, d. 6
okt. 1902 i Kristiania, debuterade 1850 på Bergens
teater, där hon ypperligt uppbar ingénueroller, kom
1853 till Kristiania theater, där hon gjorde sitt
inträde som Lisbeth i "En söndag paa Amager", och
tillhörde sedan denna scens bästa och mest omtyckta
skådespelerskor, tack vare vacker tal- och sångröst,
friskt naturligt behag samt mycken komisk styrka och
humor. 1899 of ver gick hon till Nationaltheatret. som
då öppnades. Fru W:s egenskaper gjorde sig väl
mest gällande i lustspelet, men framträdde äfven
glänsande i större karaktärsroller. Till hennes
bästa roller hörde de holbergska Per-nilletyperna
samt i den nya norska dramatiken Madam Rundholmen
i "De unges förbund". Löna Hessel i "Samfundets
stötter", Gina Ekdal i "Vildanden" och Fru Tjelde i
"En fallit". - 3. Sigrid W.-Schöller, de föregåendes
dotter, operasångerska, f. 26 juni 1863 i Kristiania,
studerade vid konservatoriet i Köpenhamn och därefter
under tre vintrar för Pauline Viardot-Garcia i Paris,
debuterade på K. operan i Stockholm 1888 som Carmen
och var anställd där 1889-93. Därefter konserterade
hon i Amerika och blef 1894 gift med ingenjör
K. Schöller, Köpenhamn. Hon förenade dramatisk
begåfning och musikalisk intelligens med en sångröst,
som mindre utmärkte sig för skönhet och jämnhet än
för kraft, djup och uttrycksfullhet. Bland roller
märkas vidare Bergadrottningen i "Den bergtagna",
Amneris i "Aida", Azucena i "Trubaduren", Fides i
"Profeten", Mallika i "Lakmé", Lucia i "På Sicilien",
Fatima i "Oberon", Den blinda i "Gio-conda",
Ladyn i "Fra Diavolo" och Margit i "Sven Orädd".
1-2. E. H.* 3. A. L.*
Wolf, Charles Joseph E t i e n n e, fransk astronom,
f. 9 nov. 1827 i Vorges (Aisne), d. 4 juli 1918
i Saint-Servan (Ille-et-Yilaine). blef. efter att
i några år ha verkat som lärare i fysik vid flera
landsortsläroverk. 1862 anställd som astronom vid
observatoriet i Paris och tjänstgjorde därjämte
tidtals som professor vid Sorbonne. Han publicerade
bl. a. ett bekant arbete of ver kos-mogoni, Les
hypothèses cosmogoniques, samt en Histoire de
VObservatoire de Paris. Från hans verksamhet vid
Parisobservatoriet härstamma en mängd undersökningar
öfver stjärnornas och kometernas spektra,
öfver stjärnfallen m. m. samt ett viktigt arbete
öfver st järngruppen Plejaderna. Tillsammans med
G. Rayet (se denne) upptäckte han den märkliga
klass af stjärnor, som efter upptäckarna
pläga kallas Wolf-Rayet-stjärnor (se d. o.).
B-d.
Wolf, L u d w i g. tysk forskningsresande,
f. 30 jan. 1850 nära Osnabrück, d. 26 juni 1889
i Afrika, var efter slutade studier skeppsläkare
hos Nord-deutscher Lloyd 1876-78, militärläkare
i sachsiska armén, deltog 1883-86 i Wissmanns
expedition till Afrika och verkade sedan 1887
i tyska regeringens tjänst i Togo. hvarunder han
ådrog sig feber till döds. W. skref Im innern Afrikas
(tills, med Wissmann m. fl. 1888) samt Die verwertung
unsrer äquatorialen kolonien in Westafrika (1889).
E. A-t.
Wolf [öm^f], Lucie n. engelsk tidningsman af
judisk börd, f. 20 jan. 1857 i London, var 1874
-93 ledarförfattare i tidningen "Jewish world"
och dess utgifvare 1906-08 samt utrikesredaktör i
"Daily graphic" 1890-1909. W. representerade
vid Pariskonferensen 1919 flera judiska
organisationer och verkade med framgång för
traktatbestämmelser till skydd för judarna i
Polen. Rumänien. Tjecho-Slovakien. Jugoslavien
m. fl. länder. Han är vice-president i "Jewish
historical society of England". W. väckte
stort uppseende mot slutet af 1907 genom en
artikelserie i "Times", hvari han påyrkade ett
internationellt ordnande af östersjöproblemet med
hänsyn tagen "icke till de små staternas farhågor,
utan till de storas intressen". Han har skrifvit
bl. a. Sir Moses Montefiore (1884), The russian
government and the massacres (1906) och Notes on the
diplomatic history of the jewish question (1919).
V. S-g.
Wolf, Hugo, österrikisk tonsättare, en af tyska
sångromansens stormän, f. 13 mars 1860 i nedre
Steiermark, d. 22 febr. 1903 i Wien, fick af sin
musikaliske fader tidigt handledning i piano- och
violinspel, kom 15-årig till Wiens konservatorium,
men afskedades inom två år som (orättvist) misstänkt
för ett pojkstreck mot dess direktör Hellmesberger och
utbildade sedan alldeles på egen hand sin musikaliska
förmåga, samtidigt som han tillegnade sig litterär
bildning. Under svåra umbäranden, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
