1069 Woollett-Woolwich 1070 af Bedford tjänst, blef 1426 riddare och gifte sig 1436 med Bedfords änka, Jacquetta af Luxemburg. Han upphöjdes 1448 till baron Rivers, stred på 1450-talet mot York-partiet, men underkastade sig 1461 Edvard IV och fick, sedan denne 1464 äktat hans dotter Elisabet, stort inflytande vid hofvet, blef 1466 riksskattmästare och s. å. upphöjd till earl Rivers. Släktens tillväxt i makt, bl. a. genom de rika giften hans många barn lyckades ingå under drottningens beskydd, retade högadeln och särskildt släkten Ne vill. Vid dess resning 1469 tillfångatogs W. och af rättades jämte sin son John. 2. Elisabet W., den föregåendes dotter. Se Elisabet, engelska drottningar 2. 3. Anthony W.. 2:e earl Rivers, den föregåendes broder, f. omkr. 1442, afrättad 25 juni 1483 i Pontefract, stred jämte sin fader 1461 vid Towton för Henrik VI. men öfvergick 1461 till Yorkpartiet, fick 1462 titeln baron Scales och ön Wight i förläning, blef 1469 ståthållare i Calais, ärfde s. å. faderns earlvärdighet och hade 1471 andel i sin svåger Edvard IV :s segrar of ver Lancasterpartiet vid Barnet och Tewkesbury. Han var en glänsande riddare och uppriktigt from. företog pilgrimsfärder till heliga platser i Italien och Spanien samt beskyddade Caxton. den förste boktryckaren í England. Efter Edvard IV :s död 1483 skyndade dennes broder Rikard att fängsla och af-rätta W., hvilken som guvernör för tronföljaren Edvard var det förnämsta hindret för Rikards planer på kronan. - W:s broder Lionel W., f. omkr. 1446, blef 1482 biskop af Salisbury, flydde 1483 till Bretagne och dog där 1484. 1-3. V. S-g. Woollett [wu^it]. William, engelsk koppar-stickare, f. 1735 i Maidstone i Kent. d. 1785 i London, sysselsatte sig redan i skolan med att porträttera, bleí elev af gravören Tinney och utarbetade en mängd värdefulla stick. W. var den förste, som på samma plåt förenade de tre olika maneren, med grafstickel. etsning och kall nål. och genom riktig fördelning af ljus och skugga åstadkom något af samma verkan som en målning. Han lyckades såväl med landskap (efter Claude Lorrain, Wilson o. a.) som med figurbilder (General Wolfes död af Benjamin West) m. fl. (G-g N.) Wooiner [wu^ne], Thomas, engelsk skulptör, f. 1825 i Hadleigh (Suffolk), d. 1892 i London, var elev af Behne och blef 1877 professor vid konstakademien i London. W:s första verk voro, inspirerade af prerafaeliternas lära, af poetiskt och ideellt innehåll: Eleanor suger gift ur prins Edvards sår (1843) och gruppen Boadìceas död. 1854 -56 vistades han i Australien, utförde sedan en mängd por-trättstoder, realistiskt uppfattade, ofta äfven kraftfulla i uttryck och hållning och i detaljerna så naturtrogna, att man kallat honom "skulpturens Denner". Till hans bästa arbeten höra byst af Richard Cobden (i Westminster abbey), staty af Macaulay (i Trinity college, Cambridge), Prins Albert (i Oxford), Konung Vilhelm III (i parla-mentshuset), Sir Bartle-Frere (i Bombay), Lord Lawrence (i Calcutta), m. fl. F. ö. utförde han ideala figurer, Mose (i Manchesters Court of justice), en kolossal bronsstod af Kapten Cook (i Sydney), byster o. a. (G-g N.) Woolwich [ωu'lidʃ], förut stad i engelska grefsk. Kent, sedan 1899 förvaltningsdistrikt (metropolitan borough) i grefsk. London, hufvudsakligen vid Thames' södra strand, ö. om Greenwich (se kartan "Londons omgifningar" till art. London; IK4), men äfven omfattande två små områden på norra Thamesstranden, en del af distriktet North W. 33,49 kvkm. 146,503 inv. (1918). W. är till storlek det andra i ordningen af Londons 29 förvaltningsdistrikt (City inbegripet), närmast efter Wandsworth, och till folkmängden det femtonde. Med afseende på födelsefrekvensen intar det sjätte platsen och med afs. på dödlighet sista platsen bland dessa med endast 7,8 dödsfall på 1,000 inv. (s. å.). W. ligger 14,5 km. nedom London bridge, är oregelbundet byggdt med smala gator och i allmänhet obetydliga hus. Det är mest bekant som plats för kungl. arsenalen, som upptar ett stort område på Thames' strand, mer än 520 har, och 1913 sysselsatte omkr. 14,000 pers. Där finns ett af tysken Schalch 1716 anlagdt kanongjuteri (Royal gun factory), lavett- och vagnfabrik, laboratorium samt magasinsafdelning med utrustningsförråd. I W. ligga också stora artillerikaserner, urspr. uppförda 1775 och sedan flera gånger tillbyggda. De bilda sex längor tegelstensbyggnader med egen, 1863 byggd kyrka, teater och bibliotek. Nära kasernerna ligga artilleriskolan (Royal artillery institution), med ett vackert museum och en stor föreläsningssal, för utbildning af officerare, samt Royal military repository, för utbildning af soldater vid artilleriet. Till sistnämnda byggnad hör en rotunda, 36 m. i diameter, urspr. uppförd i S:t James's park i London för att mottaga de allierade monarkerna 1814 och kort efteråt flyttad till sin nuv. plats. Den innehåller modeller af de förnämsta skeppsvarf och befästningar i brittiska riket, fartygsmodeller från alla tider samt en mängd prof på krigsvapen från äldsta tid till våra dagar. I W. ligga också en kunglig krigsakademi (Royal military academy), en fästningslik byggnad, uppf. efter ritning af sir J. Wyatville 1801, för utbildning af artilleri- och ingenjörofficerare och bl. a. inneslutande en minnesvård öfver Napoleon III:s son, "kejsarprinsen", som under två år studerade vid akademien, flera sjukhus samt mineralkällan "Shooter's hill waters". -- W. omnämnes första gången 964, men en mängd minnen från romartiden har hittats i dess närhet. Det var en obetydlig fiskarby, där dock fartyg byggdes redan på Henrik VII:s tid (1485--1509), tills hans son Henrik VIII på ett där inköpt område lät anlägga skeppsvarf och flottstation. W. var sedan engelska flottans förnämsta station, tills järnfartygen började byggas, men varfvet stängdes först 1869. Staden har varit hufvudsätet för det engelska artilleriet sedan Georg I:s tid (1714--27), och den började befästas antagligen 1667. 1668 började man hopa krigsförnödenheter där, och