Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wood ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1695 flyttades krigslaboratoriet dit från
Greenwich. Efter en explosion i Moorfields 1716
flyttades kanongjuteriet därifrån till W., och 1741
upprättades där en militärskola, men först 1805,
under de napoleonska krigen, blefvo anläggningarna i
W. mer koncentrerade och storstilade. Litt.: Grinling,
Ingram och Polkinghorne, "Survey and record of W. and
West Kent" (1909). E. A-t.
Woonsocket [ωōnså’kit], stad i nordamerikanska staten
Rhode Island, vid Blackstone river nära gränsen
mot Massachusetts, 25 km. n. om Providence och 60
km. s. v. om Boston. 45,365 inv. (1917). Ylle-,
bomulls- och sidenindustri, tillverkning af
gummivaror, järngjuteri och maskinverkstäder.
A. N-d.
Woor?ra, farm. Se C ur a re.
Voorhout [fårhalit], Joannes (Jan), holländsk
målare, f. 1647 i Uythoorn, d. senast 1723 i
Amsterdam, var i sex år lärjunge af figurmålaren
C. Yerhout i Gouda och i fem år af Joan van Noordt
i Amsterdam. Efter att 1672 ha besökt Friedrichstadt
i Slesvig, där han lärde känna Juriaen Ovens, begaf
han sig till Hamburg, men tillbragte sina sista
år i Amsterdam. Han målade företrädesvis bibliska
och mytologiska ämnen samt porträtt. I Stockholms
Nationalmuseum finnes dock af honom en genrebild,
kallad Ostronjrukost. Han är f. ö. representerad
i Utrechts, men bäst ì Braunschweigs museum.
C. B,. N.*
Voorne [fårne], ö. Se Holland, sp. 978.
Voort [fart], Cornelis van der, holländsk målare,
f. 1576 i Antwerpen, d. 1624 i Amsterdam, antages
möjligen ha varit lärjunge till Cornelis Ketel i
Amsterdam. Han hörde till de mästare, som förde
konsten öfver från 1500- till 1600-talet. Af honom
finnas i Amsterdams Kijksmuseum dels porträtt, dels
grupper, "regentstycken" - det förnämsta af de senare
med 6 figurer, framställer styrelsen för stadens
gubbhus och änkhus (1618). Ett skyttegille (1623)
upptar 12 figurer, ett annat 21. Porträttbilderna
utmärkas för karakteristisk uppfattning, fin
och sann modellering, ehuru mattare i tonen än
liknande bilder af Frans Hals och Ravesteijn.
C. R. N.»
Vooruit [fårö’jt], höll. ("Framåt!"),
konsumtionsförening. Se A n s e e l e.
Voorwal [får-]. Se Aru-öarna.
Wootz [ωō’ts], metall., kallas en sort från Indien
härstammande hårdt gjutstål, som enligt analyser
håller 1 2/3 proc. kol samt något silicium, svafvel
och arsenik. Till följd af de stora framsteg, som
ståltillverkningen i Europa gjort, hör man numera
sällan talas om wootz.
C. A. D.*
Vopadeva, indisk grammatiker från 1200-talet,
författare till en i Indien, särskildt i Bengalen,
mycket använd sanskrit-grammatik, benämnd Mugdhabodha
(se d. o.; utg. af Böhtlingk, Petersburg, 1847),
äfvensom andra verk. Han använder ett med Pāṇini’s
konkurrerande, mera förenkladt, för nybörjare lämpadt
grammatiskt system, utan dennes i en egendomlig
rebusstil affattade form och terminologi. V. anges
af traditionen vara förf. till Bhāgavalapurāna
(jfr Vishṇupurāṇa). Se A. C. Burnell,
"A classified index to the sanskrit Mss in the
palace at Tanjore" (1880). och v. Schroder,
"Indiens litteratur und cultur" (1887).
K. F. J.
Vopiscus, Flavius, från Syracusæ, en af
de sex "Scriptores historiæ Augustæ" (se d. o.),
författade i början af 300-talet, efter Diocletianus’
tronafsägelse, lefnadsteckningar öfver de romerske
kejsarna fr. o. m. Aurelianus t. o. m. Carus och
dennes söner. Han säger själf, att han lagt an på
sakinnehåll, men framstår som dilettant.
R. Tdh.*
Vor, asynja. Se Asar, sp. 127.
Vorab [fåra’p], bergstopp. Se Sardonagruppen.
Voracitet (af lat. voracitas), "glupskhet",
"hetshunger".
Voragine. Se Jacobus de Voragine.
Vorarlberg [får-], land i federativa republiken
Österrike, begränsadt af Tyrolen, Liechtenstein,
Schweiz, Bodensjön och Bajern. 2,602 kvkm. 133,033
inv., 51 på 1 kvkm. (1920). V. är ett bergland,
i s. tillhörande Alpernas kristalliniska zon; på
gränsen mot Schweiz går här Rätikon-kedjan (högsta
toppen 2,967 m.). Längre i ö., där Tyrolen stöter
till, ligger Silvrettagruppen med hela landets
kulminerande punkt, Fluchthorn (3,408 m.). I n., på
gränsen mot Bajern, löpa de tertiära Lechtaler-alperna
och Bregenzerwald. På gränsen mot Tyrolen ligger
Arlberg (= Adlerberg, "örnberget", 1,802 m.),
som gett landet dess namn. Sluttningen är så godt
som genomgående mot v., till Rhen och Bodensjön;
största vattendraget är Rhens biflod Ill, längre mot
n. utfaller Bregenzer Ach direkt i Bodensjön. Iller
och Lech ha sina källor i n. ö. Många, men helt små
alpsjöar äro strödda öfver landskapet, den största är
Lüner see i s. (5 kvkm.). Klimatet är i förhållande
till höjden ö. h. ovanligt mildt; sålunda har Bregenz
(400 m.) en årstemperatur af 8,4°. Orsaken härtill
är framför allt att söka i de ofta förekommande
föhnvindarna, som ge särskildt vårarna höga
värmegrader. Endast något öfver 3 proc. af arealen
är åker, däremot är ängsmarken företrädd med
58 proc. och skogen med 26 proc. Naturligtvis
är under sådana omständigheter boskapsskötseln
hufvudnäringen, mejerihandteringen står särskildt
högt, äfven biafveln är betydande. Industrien har
goda betingelser till följd af den rika tillgången
på vattenkraft. Bomullsindustrien står främst,
dessutom tillverkas papper och allehanda trävaror,
särskildt byggnadsmaterial. Med det österrikiska
järnvägsnätet är V. förbundet genom Arlbergbanan (se
d. o.). Största städerna äro hufvudstaden Bregenz
(12,102 inv. 1920) vid Bodensjön, Dornbirn (13,764
inv. s. å.), Lustenau (8,087 inv. s. å.) och Bludenz
(5,488 inv. s. å.). – V. är bildadt af de gamla
hertigdömena och grefskapen Bregenz, Feldkirch,
Bludenz, Sonnenberg och Hohenems, hvilka alla
på 1300-talet förvärfvades af huset Österrike,
hufvudsakligen genom köp. Till 1782 räknades
det till "Främre Österrike", men förenades då med
Tyrolen. 1805–14 var det liksom Tyrolen förenadt med
Bajern. 1851 förklarades det för eget österrikiskt
kronland, och nu ingår det som autonomt land i
republiken Österrike.
När genom Österrike-Ungerns nederlag i Världskriget
den österrikiska monarkien sprängdes och en republik
Tysk-Österrike upprättades i nov. 1918, framträdde
snart i V. en stark folkrörelse för skilsmässa från
Österrike, på hvars ekonomiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
