- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1075-1076

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Worcester - Worcester, earl af - Worcester, markiser af - Worcester, Joseph Emerson - Vorder-Glärnisch - Vorderrhein - Vorderösterreich - Vordingborg - Words, words, words - Wordsworth, 1. William

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ända till ett par år före sin död. Af W:s invånare beräknas omkr. 45,000 vara sysselsatta med fabriksarbete. Årliga värdet af tillverkningen af olika slags varor anslås till 150 mill. doll. W. räknas som en af unionens "svenskfäder" på grund af sin stora svenskfödda befolkning. Den förste svensken, som bosatte sig där, var Karl Fredrik Hanson (se denne). F. n. beräknas omkr. 12,000 i Sverige födda personer vara bosatta där. De inta i politiskt och socialt afseende en framskjuten ställning. 10 svenska församlingar (3 lutherska, 2 metodistiska, 2 baptistiska, 2 kongregationalistiska och 1 adventistisk) samt 3 svenskfìnska finnas där. W. är de svensktalande finländarnas hufvudort i Förenta staterna. Svenskarna ha sitt eget hotell, lasarett och kyrkogård samt flera klubbhus. Sedan 1887 ha en eller flera tidningar på svenska språket utkommit. F. n. utges en politisk nyhetstidning "Svea" och en radikal tidning "Nya Sverige". Antalet kyrkor är 117. Af högre lärdomsanstalter har W. Clarks universitet (grundl. 1889), ett polytekniskt institut och tre colleges. Staden har 74 folkskolor med 822 lärare. Af ett trettiotal bibliotek är stadens offentliga bibliotek störst med omkr. 600,000 vol. Ett konstmuseum finnes med en grundfond af 4 mill. doll. American antiquarian society har sitt hufvudsäte där. Dess bibliotek, unikt i sitt slag, räknar 140,000 vol. W. anlöpes af tre järnvägar med omkr. 200 passagerartåg dagligen. W. räknar sin tillvaro från 1674. då ett område af 20,7 kvkm. köptes af indianerna för 12 pd st. På grund af krigs- och andra orsaker började platsens utveckling först 1713, men den förblef dock "town" ända till 1848, då stadsprivilegier erhöllos. Under 1800-talets senare hälft tillväxte staden snabbt och egde redan 1870 41,105 inv. -- 4. Stad i Sydafrikanska unionen, vid Breede river, 95 km. n. ö. om Kapstaden, med hvilken den står i järnvägsförbindelse. 3,618 inv. (1918). Medelpunkt för betydande vinodling. 1--2, 4. A. N-d. 3. O. A. L-r. Worcester [&>u'sto], earl af. Se Per c y 2, sp. 450. Worcester [cwu/sto], markiser af. Se S o m e r-s e t. Worcester [oi^stø], JosephEmerson, nordamerikansk lexikograf, f. 1784, d. 1865, författade bl. a. STtetches of the earth and ìts inhabitants (2 bd, 1823), Pronouncing and explanatory dictìonary (1830), Universal and critical dictionary oj the english language (1846) och en värdefull Dictionary of the english language (1860). Han var 1881-43 utgifyare af "American almanac". Vorder-GIärnisch [fårder-], bergskedja. Se G l är nisch. Vorderrhein [fårderrajn], en af Rhens två kall-armar. Se Rhen, sp. 81. Vorderösterreich [färder-], ty.. Främre Österrike (se d. o.). Vordingborg, stad på Själland, Præstö amt, vid en liten vik af Smaalandsbukten och 1,5 km. från Masnedssund. 5,685 inv., utom 3,239 i landsförsamlingen (1916). Staden ligger i en af Danmarks vackraste trakter och omges af stora skogar. Sedan 1870 står V. genom sydsjälländska järnvägen i förbindelse med Naestved, Kjöge och Roskilde, och 1897 byggdes en järnväg från Y. till Kallehave. På halfön Oringe strax s. om staden finns ett hospital för sinnessjuka. Under medeltiden var V. en ganska ansenlig stad, då borgen, hvaraf den har sitt namn och som byggts af Valdemar den store, ständigt såg konungarna inom sina murar. Borgen var grundlagd till värn mot venderna, och tågen mot dem utgingo också därifrån. Både Valdemar I och Valdemar II dogo där, och Valdemar Atterdag, som i synnerhet trifdes väl i V., utvidgade borgen genom att uppföra ett 39 m. högt torn, "Gaasen", med en förgylld gås till väderflöjel. 1241 antogs Valdemar Seirs jutska lag på danahof i V.; 1296 afslöts fred där mellan konung Erik Menved och hertig Valdemar IV af Sönderjylland och 1435 mellan konung Erik af Pommern och de holsteinske gref-varna. V. belägrades af hanseaterna 1368, och konung Karl Gustaf tog 1658 vägen öfver sjön från Falster till V., som först besattes af smålänningarna 9 febr., hvarefter hela armén där gick i land den 12 s. m. Redan s. d. påbörjades på V. fredsunderhandlingar under engelsk bemedling, men platsen för dessa flyttades sedan längre in på Själland, allteftersom hären framryckte. "Gaasetornet", den enda kvarlefvan af borgen, restaurerades 1871. Den gamla ringmuren har omkr. 1900 blifvit utgräfd. Författarna P. A. Heiberg och M. Goldschmidt föddes i V. E- Ebg. L. W:son M. Words, words, words [w^ds, «^ds, w?Ms], "ord, ord, ord", citat från Shakspere, "Hamlet", akt II, scen 2. Wordsworth [w?Mswøth]. 1. William W., engelsk skald, f. 7 april 1770 i Cockermouth, grefsk. Cumberland, d. 23 april 1850 på Rydal mount, grefsk. Westmorland, härstammade både på fädernet och mödernet från burgna landtadelsfamil-jer. Nio år gammal sattes han i skola i det närbelägna Hawkshead, men då han snart stod utan föräldrar (modern dog vid hans 8:e. fadern vid hans 13 :e år) och dessutom utan förmögenhet, enär lord Lonsdale, till hvilken fadern utlånat 5,000 pd st., vägrade återbetala skulden, öfver-togs hans uppfostran af nära anförvanter. Han sändes 1787 till universitetet i Cambridge, där han stannade till början af 1791, då han blef bachelor of arts, men utan att ha egnat tid och intresse vare sig åt studierna eller kamratlifvet. 1790 hade han under ferierna företagit en fotvandring genom Frankrike och Schweiz, hvarunder han blifvit en svärmisk beundrare af revolutionen. Redan vid 10-årsåldern under hans ständiga ströftåg i den romantiska hemtrakten hade W:s sinne för naturens skönhet och de gamla feodalslottens romantik vaknat till lif, och tidigt stod det klart för honom, att han skulle bli skald; han lämnade också universitetet utan att välja något yrke och for vintern 1792 ånyo till Frankrike, där han ett ögonblick drömde om att ansluta sig till girondisterna och bli en af deras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free