Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Worcester ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ända till ett par år före sin död. Af
W:s invånare beräknas omkr. 45,000 vara
sysselsatta med fabriksarbete. Årliga värdet af
tillverkningen af olika slags varor anslås till 150
mill. doll. W. räknas som en af unionens "svenskfäder"
på grund af sin stora svenskfödda befolkning. Den
förste svensken, som bosatte sig där, var Karl Fredrik
Hanson (se denne). F. n. beräknas omkr. 12,000 i
Sverige födda personer vara bosatta där. De inta
i politiskt och socialt afseende en framskjuten
ställning. 10 svenska församlingar (3 lutherska, 2
metodistiska, 2 baptistiska, 2 kongregationalistiska
och 1 adventistisk) samt 3 svenskfìnska finnas
där. W. är de svensktalande finländarnas hufvudort
i Förenta staterna. Svenskarna ha sitt eget hotell,
lasarett och kyrkogård samt flera klubbhus. Sedan
1887 ha en eller flera tidningar på svenska språket
utkommit. F. n. utges en politisk nyhetstidning
"Svea" och en radikal tidning "Nya Sverige". Antalet
kyrkor är 117. Af högre lärdomsanstalter har W. Clarks
universitet (grundl. 1889), ett polytekniskt institut
och tre colleges. Staden har 74 folkskolor med 822
lärare. Af ett trettiotal bibliotek är stadens
offentliga bibliotek störst med omkr. 600,000
vol. Ett konstmuseum finnes med en grundfond af 4
mill. doll. American antiquarian society har sitt
hufvudsäte där. Dess bibliotek, unikt i sitt slag,
räknar 140,000 vol. W. anlöpes af tre järnvägar
med omkr. 200 passagerartåg dagligen. W. räknar sin
tillvaro från 1674. då ett område af 20,7 kvkm. köptes
af indianerna för 12 pd st. På grund af krigs-
och andra orsaker började platsens utveckling först
1713, men den förblef dock "town" ända till 1848, då
stadsprivilegier erhöllos. Under 1800-talets senare
hälft tillväxte staden snabbt och egde redan 1870
41,105 inv. – 4. Stad i Sydafrikanska unionen,
vid Breede river, 95 km. n. ö. om Kapstaden,
med hvilken den står i järnvägsförbindelse. 3,618
inv. (1918). Medelpunkt för betydande vinodling.
1–2, 4. A. N-d. 3. O. A. L-r.
Worcester [&>u’sto], earl af. Se Per c y 2, sp. 450.
Worcester [cwu/sto], markiser af. Se S o m e r-s e t.
Worcester [oi^stø], JosephEmerson, nordamerikansk
lexikograf, f. 1784, d. 1865, författade
bl. a. STtetches of the earth and ìts inhabitants
(2 bd, 1823), Pronouncing and explanatory dictìonary
(1830), Universal and critical dictionary oj the
english language (1846) och en värdefull Dictionary of
the english language (1860). Han var 1881-43 utgifyare
af "American almanac".
Vorder-GIärnisch [fårder-], bergskedja. Se G l
är nisch.
Vorderrhein [fårderrajn], en af Rhens två
kall-armar. Se Rhen, sp. 81.
Vorderösterreich [färder-], ty.. Främre Österrike
(se d. o.).
Vordingborg, stad på Själland, Præstö amt,
vid en liten vik af Smaalandsbukten och 1,5
km. från Masnedssund. 5,685 inv., utom 3,239 i
landsförsamlingen (1916). Staden ligger i en af
Danmarks vackraste trakter och omges af stora
skogar. Sedan 1870 står V. genom sydsjälländska
järnvägen i förbindelse med Naestved, Kjöge och
Roskilde, och 1897 byggdes en järnväg från Y. till
Kallehave.
På halfön Oringe strax s. om staden finns ett
hospital för sinnessjuka. Under medeltiden var
V. en ganska ansenlig stad, då borgen, hvaraf den
har sitt namn och som byggts af Valdemar den store,
ständigt såg konungarna inom sina murar. Borgen
var grundlagd till värn mot venderna, och tågen
mot dem utgingo också därifrån. Både Valdemar I och
Valdemar II dogo där, och Valdemar Atterdag, som i
synnerhet trifdes väl i V., utvidgade borgen genom
att uppföra ett 39 m. högt torn, "Gaasen", med en
förgylld gås till väderflöjel. 1241 antogs Valdemar
Seirs jutska lag på danahof i V.; 1296 afslöts fred
där mellan konung Erik Menved och hertig Valdemar
IV af Sönderjylland och 1435 mellan konung Erik af
Pommern och de holsteinske gref-varna. V. belägrades
af hanseaterna 1368, och konung Karl Gustaf tog
1658 vägen öfver sjön från Falster till V., som
först besattes af smålänningarna 9 febr., hvarefter
hela armén där gick i land den 12 s. m. Redan
s. d. påbörjades på V. fredsunderhandlingar under
engelsk bemedling, men platsen för dessa flyttades
sedan längre in på Själland, allteftersom hären
framryckte. "Gaasetornet", den enda kvarlefvan af
borgen, restaurerades 1871. Den gamla ringmuren
har omkr. 1900 blifvit utgräfd. Författarna
P. A. Heiberg och M. Goldschmidt föddes i V.
E- Ebg. L. W:son M.
Words, words, words [w^ds, «^ds, w?Ms], "ord, ord,
ord", citat från Shakspere, "Hamlet", akt II, scen 2.
Wordsworth [w?Mswøth]. 1. William W., engelsk skald,
f. 7 april 1770 i Cockermouth, grefsk. Cumberland,
d. 23 april 1850 på Rydal mount, grefsk. Westmorland,
härstammade både på fädernet och mödernet från burgna
landtadelsfamil-jer. Nio år gammal sattes han i skola
i det närbelägna Hawkshead, men då han snart stod
utan föräldrar (modern dog vid hans 8:e. fadern vid
hans 13 :e år) och dessutom utan förmögenhet, enär
lord Lonsdale, till hvilken fadern utlånat 5,000 pd
st., vägrade återbetala skulden, öfver-togs hans
uppfostran af nära anförvanter. Han sändes 1787
till universitetet i Cambridge, där han stannade
till början af 1791, då han blef bachelor of arts,
men utan att ha egnat tid och intresse vare sig åt
studierna eller kamratlifvet. 1790 hade han under
ferierna företagit en fotvandring genom Frankrike och
Schweiz, hvarunder han blifvit en svärmisk beundrare
af revolutionen. Redan vid 10-årsåldern under
hans ständiga ströftåg i den romantiska hemtrakten
hade W:s sinne för naturens skönhet och de gamla
feodalslottens romantik vaknat till lif, och tidigt
stod det klart för honom, att han skulle bli skald;
han lämnade också universitetet utan att välja något
yrke och for vintern 1792 ånyo till Frankrike, där
han ett ögonblick drömde om att ansluta sig till
girondisterna och bli en af deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
