Lancashire, 10 km. v. om Manchester. 13,906 inv. (1911). Bomullsindustri och kolgrufvor. A. N-d. Vorstehhund [få7rstehont]. Se Hunden, sp. 1312 och pl. II, 4, 5 och 6. Vorsterman [får-], Lukas, nederländsk kop-parstickare. f. 1595 i Bommel. Holland, d. 1675 i Antwerpen, var en af de skicklige kopparstic-kare, som slöto sig till Kubens i Antwerpen och mångfaldigade hans målningar eller utförde hans teckningar och utkast i gravyr, som han ofta granskade och där han gjorde detaljändringar. V. slog sig 1620 ned i mästarens närhet och arbetade för honom till 1623. (G-g N.) Wortels, Abraham. SeOrtelius. Worthing [wəthiŋ], stad och badort i engelska grefsk. Sussex, vid Engelska kanalen, 18 km. v. om Brighton. 30,305 inv. (1911). Skyddadt mot nordvindar af South downs kritkullar, har W. gynnsamt klimatiskt läge och har användts som kurort redan på 1700-talet. Ganska betydande makrillfiske. I närheten grönsaksodling, hufvudsakligen för Londons behof. A. N-d. Vortice'lla, zool. Se Inf usions d j ur, sp. 612, och K lock d j u r, sp. 321. Vorticelüdæ. zool. Se Kl o ek d j ur, sp. 321. Vo'rtigern, brittisk höfding, som uppges ha på 440-talet inkallat saxiska krigare till England till hjälp mot pikterna och sedan själf ha besegrats af inkräktarna. Jfr England, sp. 602. Vortiymnus. Se Yertumnus. Vorwärts [får-], daglig Berlintidning:, det tyska socialdemokratiska partiets officiella organ. Tidningen uppsattes 1884 och hette B e r l i n e r volksblatt till l okt. 1890, då den antog sitt nuv. namn. Dess hufvudredaktör var 1890-1900 W. Liebknecht. Tidningen eges af det socialdemokratiska partiet, och meningsskiljaktighe-ter inom detta ha under de båda senaste årtiondena flera gånger ledt till rätt grundliga föränd-dingar inom redaktionen. Då det socialdemokratiska partiet efter statshvälfningen 1918 för en tid kom till makten och "V. därmed blef officiöst regeringsorgan, ökades dess spridning väsentligt, och tidningen började då utges två gånger dagligen. Den vänstersocialistiska riktningen fick sedermera för en tid bortåt rätt stort inflytande på tidningens ledning, men en ny "rensning" skedde snart, och efter partiets klyfning redigeras V, helt i högersocialistisk anda. Nuv. hufvudredaktör (1921) är Th. S t a m p f f e r. Med V. följer som söndagsbilaga den illustrerade, populärvetenskapligt litterära veckotidningen Die neue w el t. Vos [fås], de, flarn-ska målare. 1. Mårten de V., f. 1531 i Antwerpen, d. där 1613, var lärjunge af Frans ?ìoris, den ma-niereradt italianiseran-de hufvudmannen för konsten i Antwerpen vid midten af 1500-talet, och ansågs vara den förnämste histcriemålaren bland hans lärjungar. Af ven han reste till Italien och besökte Kem, Florens och Venezia, där han studerade för Tinto-retto. Han slog sig ned i sin födelsestad och blef mästare i dess S. Lukasgille 1558. Oaktadt en viss sträfvan efter formskönhet, förefalla hans arbeten hårda och hans färg porslinsaktig, brokig och kraftlös. Hans flesta arbeten finnas i Antwer-pens museum: Den tviflande Tomas (1547), Kristus och skattepenningen (1601), Lukas målande madonnan (1602) och Kristus i gloria (hans sista verk, triptyk). I Gents museum finnes Heliga familjen (1585). Bäst är han i sina porträtt (i museer i Amsterdam. Bruxelles och Madrid). - 2. Cornelis de V., f. 1585 i Hulst (Flandern), d. 1651 i Antwerpen, flyttade tidigt med sina föräldrar till sistnämnda stad, där han 1599 blef lärjunge af David Kemeeus (1559- 1626). Efter en resa utomlands (1604-08) blef han sistn. år mästare i Antwerpens S. Lukas-gille, hvars dekan han blef 1618 och öfverdekan 1620. Han stod under inflytande hufvudsakligen Corne]ig de Yos Efter mål af Kubens och af van nillg af van Dyck. Dyck, grundlade egen verkstad och åtnjöt högt anseende som porträttmålare, hvarmed af ven följde stor välmåga. Museet i Antwerpen eger af honom bl. a. S. Nor-bert mottager de heliga altarkärlen af Antwerpens borgare (1630) samt porträttet af Abraham Grapheus, S. Lukas-gillets vaktmästare (1620). I Bruxelles' museum finns Mästarens själfporträtt med sin familj i enkel anordning, sorgfälligt utförande och varm färg. Dessa bilder representera honom på det yppersta sätt. Bland hans stora historietaflor märkas Den helige andes utgjutelse (1613, i Nieukerkens kyrka), Salomos smörjelse, stor ceremonibild (Wien), Kristi nedtagande från korset, triptyk i Antwerpens katedral, med porträtt på flyglarna. Af dess midtbild. Kor snedtagning en, finns en replik eller kopia i Stockholms Nationalmuseum. Där finnes af ven en signerad genrebild. Spelparti, i typerna liknande S. Norbertstaflan. Därjämte utförde han många porträtt och grupper, såsom Familjen Hutton (i Münchens pinakotek), Dam med två barn (i Braunschweigs museum), Hittebarnshusföreståndaren Salomon Cork (i Kas-sel), Konstnärens döttrar och Ett äkta par på terrassen till sin villa (1629, bägge i Berlin). Hans porträtt utmärkas för naturlig enkelhet och en viss förnäm kyla i färggifningen. - 3. Paul de V., den föregåendes broder, f. omkr. 1590 i Hulst, d. 1678 i Antwerpen, flyttade liksom brodern till sistnämnda stad och blef äfvenledes lärjunge af David Remeeus, hvarjämte han tog intryck af sin svåger Snyders och af Kubens. Han blef mästare i Antwerpens S. Lukas-gille 1620. Han sysselsatte sig hufvudsakligen med samma slags ämnen som Snyders, och hans arbeten ha ej sällan tillskrifvits