- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1155-1156

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wrede, 8. Fabian Jakob - Wrede, 9. Henrik August - Wrede, 10. Rabbe Axel - Wrede, 11. Matilda Augusta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1155 Wrede 1156 tryck), Vigten af skjutskolor för arméns befäl och om grunden för deras lämpligaste organisation (presddietal i Krigsv. akad. .1860), Att på theore-tisk väg bestämma förhållandet mellan vattenångans tryck och temperatur, Om strålande värmes fortplantning shastighet, Något om th er mö-elektriciteten) Om kombinerade lifräntors beräknande (1869), Försök att theoretiskt bestämma krutets verkan i kanoner (1871), Note sur le mètre et le kìlogramme (1872) och Några anmärkningar rörande minsta qvadratmethoden (1873). Han verkställde en mångfald undersökningar på fysikens och kemiens områden samt konstruerade i samband härmed ett flertal sinnrikt uttänkta instrument, bl. a. en vågapparat och en hastighetsmätare (se dessa ord). Han var en ifrig befordrare aí decimalsystemets införande i handeln. - W. var synnerligen verksam för bildande af ränte- och lifíörsäkringsanstalter i Sverige. Han uppgjorde nya beräkningsgrunder för statens änke- och pupillkassas pensioner samt var en af stiftarna af lif- och brandförsäkringsbolaget "Skandia". Såsom ledamot af ridderska-pet och adeln bevistade han regelbundet riksdagarna till den nya riksdagsordningens införande. - Biogr. af dottern Agnes i "Personhist. tidskr." 1910 och af S. Arrhenius i "Lefnåds-teckningar öfver K. Vet. akad.s efter år 1854 aflidna ledamöter" (bd V, 1918). 9. Henrik August W., friherre, ättling i sjätte led af den i släktöfversikten nämnde Karl Henrik W., brorsons sonson till W. 3 och 4, finländsk ämbetsman, f. 3 maj 1821 i Anjala, d. 27 okt. 1883 på sin egendom Wredeby, Anjala socken, blef student 1839, auskultant i Yiborgs hofrätt 1844 och vice häradshöfding 1847. Sedan han förestått särskilda domsagor, under en följd af år handhaft sekreterartjänsten i "Viborgs läns ständiga egodelningsrätt och som guvernörens ombud deltagit i skattläggningen i nämnda län, utnämndes han 1860 till häradshöfding i Kymmene domsaga och blef 1876. vid domsagornas reglering, häradshöfding i littis domsaga. W. kallades till medlem af flera kommittéer, bl. a. för utarbetande af förslag till förändrade bestämningar om häradsrätterna och för uppgörande af projekt till ny allmän skogslag för Finland samt till förändrade stad-ganden om egostyckning och jordafsöndring. Han representerade sin ätt vid landtdagarna 1867, 1872, 1877-78 och 1882 och var vid förstnämnda landtdag ordf. i kyrkolagutskottet, vid de två följande ordf. i lagutskottet samt 1882 medlem af lagutskottet och värnpliktsutskottet samt ordf. för ridderskapet och adelns elektorer. 10. Rabbe Axel W., friherre, son till W. 9, finländsk universitetslärare, f. 16 juli 1851 å Wredeby, Anjala socken, blef student 1869, filos. kandidat 1875, juris utriusque kandidat 1879, vice häradshöfding efter fullgörandet af särskilda domaruppdrag 1880, juris licentiat 1883, juris doktor 1884 samt utnämndes 1885 till professor i civillagfarenhet och romersk rätt. 1893-1900 var han ordf. i kommittén för revision af rättegångsväsendet, hvilken, utom mindre lagförslag och betänkanden, utarbetade förslag till lagar ang. domstolarna och rättegången jämte motiv, i 4 bd. W. redigerade under studietiden allmogeskrifter i samlingarna "Små berättelser ur Finlands historia" och "Pennibibliotek utg. af Ny-länningar". Bland hans juridiska skrifter må nämnas Om qvittning enligt finsk rätt (1883), Processinvändningarna enligt finsk allmän civilprocessrätt (1884), Finlands gällande civilprocessrätt (I, 1905, II, 1910; 2:a uppl. 1911-12), Grunddragen af Finlands processrätt (finsk och svensk uppl. 1919) och Grunddragen af Finlands rätts- och samhällsordning. Handbok för medborgare (1920, äfven på fi.). 1917 ut-gaf han en omfattande biografi öfver Matthias Calonius. Han skref tillika uppsatser i "Finsk tidskr.", "Nordisk revy" och "Tidsskrift for retsvidenskab IX" (drag af forn-finskt rättslif). W. var medlem af adeln vid alla ståndslandtdagar från 1877-78. Hans juridiska insikter gjorde sig gällande i synnerhet i lagutskottet, och hans manliga och frisinnade yttranden samlade kring honom allt flera af ståndets medlemmar. Han var en af det svenska partiets ledare. På 1890-talet blef han en beslutsam och skicklig, men tillika måttfull motståndare till de ryska sträfvandena att bryta Finlands författning. Han deporterades i juli 1904 till Petersburg, tilläts bo i Reval, men fick i nov. tillåtelse att slå sig ned utom rikets gränser och bosatte sig nära Berlin, hvarifrån han, sedan alla deporterade fått tillstånd att återvända, i febr. 1905 återkom till hemlandet och deltog i landtdagen s. å. Han valdes i maj s. å. till universitetets rektor, men, sedan L. Meche-lin efter "nationalstrejken" trädt i spetsen för styrelsen, kallades han l dec. till vice ordf. i Senatens justitiedepartement (då Finlands högsta domstol), från hvilken plats han fick afsked i juni 1909. W. deltog i landtdagarna 1910-13, i 1917 års andra landtdag samt landtdagen 1918 och var verksam bl. a. som led. och ordf. i grundlags-utskottet. Han har utgett flera politiska broschyrer bl. a. Självständighetsfrågan och Finlands landtdag (1917) och Andra lantdagen 1917 och Finlands självständighet (1918). W. blef hedersled, af Juridiska föreningen i Finland 1912, juris hedersdoktor i Lund 1918 och kansler för Åbo akademi s. å. 11. Matilda Augusta W., finländsk fìlantrop, f. 8 mars 1864 i Vasa, där fadern, friherre Karl Gustaf Fabian W., var guvernör. Genom en dröm fick hon, som redan tidigare genomgått en religiös väckelse, tanken att egna sig åt arbetet för fångarnas moraliska väl. Hon be-gynte sin verksamhet 1883 och fick följande år lätt att besöka alla landets fängelser och enskildt samtala med fångarna. Allt sedan dess har hon hängifvet arbetat på sin uppgift och förvärfvat sig fångarnas förtroende genom sitt frimodiga och oförskräckta samt af stor människokännedom präglade uppträdande. Hon har varit dem till starkt stöd både under och efter fängelsetiden, och mången har genom henne blifvit en samhällsdu£li£

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free