- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1159-1160

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wreech, Curt Friedrich von - Vreede, Georg Willem - Vregräs - Wren, sir Christopher - Vrena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1159 Vreede-Vrena 1160 1717 förenadt ett lasarett, där fattiga sjuka vårdades. Skolans undervisningsämnen voro kristendom (i förening med ständiga andaktsöfningar), läsning, skrifning, räkning, något latin och franska samt ritning, sedermera af ven geografi och geometri. W. författade utförliga skolstadgar efter Franckes och Speners mönster. 1718 steg antalet personer inom anstalten till 134. Föreståndaren hade naturligt nog att kämpa med oupphörliga och tunga penningbekymmer, men fick alltjämt på ett eller annat sätt hjälp i sin nöd, under de senare åren förnämligast från Moskva. Sedan i nov. 1721 underrättelsen om fredsslutet hunnit till Tobolsk och fångarna erhållit frihet att bege sig hem till Sverige, upplöstes skolan, huset såldes, och W. mottog i Moskva, dit han närmast begaf sig, en ytterligare insamlad summa af 950 rubel, med hvilken han hade glädjen att kunna till fullo gälda anstaltens återstående skulder. Han anlände till Stockholm i juni 1722 och begärde kort därefter sitt af sk ed, som han erhöll mot löfte att åter inträda i svensk tjänst. W. uppsökte då sin i Nieder-Lausitz kvarlämnade hustru och fick anställning som guvernör för en ung grefve von Promnitz. 1728 gjorde W. ett besök i Stockholm, där han då på begäran utfick sin resterande lön. Redan under vistelsen i Sibirien lämnade W. i bref till en vän skildringar om svenskarnas förhållanden i landet. Dessa bref lät vännen trycka under pseudonymen A l e t h o-p h i l u s med titeln Der innere und äusere zustand der schwedischen gefangenen in Russland etc. (Frankfurt och Leipzig 1718-21). Efter hemkomsten till Tyskland författade W., delvis med stöd af dessa skildringar, Wahrhaffte und umständliche historie von denen schwedischen gefangenen in Russland und Siberien etc. (Sorau, 1725; ny uppl. 1728). Vreede [fre'do], Georg W i 11 e m, nederländsk statsrättslig och politisk författare, f. 11 april 1809 i Tilborg i Nord-Brabant, d. 20 juni 1880 i Utrecht, blef 1831 juris doktor och 1832 advokat samt var från 1841 till sin död professor i stats- och straffrätt vid Utrechts universitet. V. var en mycket produktiv författare. Bland hans arbeten, af hvilka flera äro af vikt för Nederländernas och delvis äfven för Europas allmänna diplomatiska historia, må nämnas Nederland en Zweden in staatkundige betrekking (1841-44; omfattar tiden 1523-1618), Bijdragen tot de geschiedenis der omwenteling van 1795-í798 (1847-51), Nederland en Cromwell (1853), Oranje en de Bataafsche republiek in diplomatische betrek-king tot den eersten Napoleon (1855), Neerlands vroegere alliantiën (1856), Inleiding tot eene geschiedenis der nederlandsche diplomatie (6 bd, 1856-65) och Pieter van de Spiegel en zijne tijdgenooten (2 bd, 1874). (V. S-g.) Vregräs, bot., folknamn på Linnœa (se d. o.). Wren [rern], sir Christopher, engelsk arkitekt, f. 1632 i East Knoyle, Wiltshire, d. 1723 i London, var son till en präst, studerade i Oxford, graduerades 1650, utmärkte sig i synnerhet i geometri och tillämpad matematik och blef 1660 professor i astronomi vid universitetet. Men snart leddes han of ver till sitt blif vande fack, arkitekturen, samt blef biträde åt J. Denham, öfverintendent för de allmänna byggnaderna. Hans första bygg- nadsverk voro Sheldonleatern i Oxford och Pem-broke college i Cambridge (bägge 1663). 1665 reste han till Paris, där han studerade de byggnadsverk, som uppförts under Ludvig XIV, och gjorde bekantskap med Bernini, tidens mest berömde arkitekt. Hemkommen, gjorde han 1666 på uppdrag förslag till restaurering af den förfallna S:t Paulskyrkan. Men så inträffade i sept. s. å. den eldsvåda, som ödelade största delen af London. Denna olyckshändelse vardt utgångspunkten för W.s storartade verksamhet. Hans storslagna nya stadsplan blef visserligen ej antagen, men den plan, han uppgjorde till ny kyrka i stället för den brunna S:t Pawl, fick han utföra. Bygget börjades 1675 och var afslutadt 1710. Enligt W:s första plan skulle kyrkan ha form af ett grekiskt kors, genom prästerskapets inflytande blef det förändradt till ett latinskt. Kyrkan är, enligt W.s ord, byggd "after a good roman manner" (i god romersk stil) eller, såsom vi skulle säga, i en något torr och kal romersk renässansstil, som dock, oaktadt sina magra detaljer, gör ett ganska imponerande intryck på grund af proportioner och konstruktion. Det tekniska utförandet var egentligen W:s starka sida. Berömd är kupolen öfver den punkt, där skeppen skära hvarandra. Den är tredubbel, bestående af en inre "kalott" af sten, en yttre af trä och mellan dem en konisk tegelkupol som stöd för stenlanterninen, alla tre oberoende af hvarandra. Hela kyrkan kostade 1,167,474 pd st. (Se fig. 19 o. 20 till art. London, pl. IV.) - F. ö. kan W. sägas ha gett det moderna London dess utseende. Han lämnade ritningar till ett femtiotal kyrkor, bland hvilka de förnämsta äro S:t Michaels kyrka, Cornhill, S:t Brides och S:t Mary le Bow, Fleetstreet, samt S:t Stephan, Walbrook - den sistnämnda anses \ara den bästa. Särskildt äro hans tornspiror berömda, under det han ofta lämnade det öfriga yttre af kyrkan i ganska torftigt skick, beroende enligt engelskt intyg därpå, att han aldrig för den yttre utstyrseln ville öfverskrida kostnadsíörslag eller tillgängliga medel. Af hans profana verk må nämnas i främsta rummet den återuppbyggda östra delen af slottet Hampton court, f. ö. utvidgningen af Trinity college i Cambridge, vidare Roy al exchange, Marlborough house, Buckingham house samt flera byggnader i Oxford och Cambridge utom de redan nämnda. W. blef "knight" 1673, var led. af Royal society och valdes till dess president 1681 samt var i flera år medlem af parlamentet. Han ligger begrafven i S:t Paul, och på hans epitafium läsas orden: "Si monumentum requiris, circumspice" (om du frågar efter hans minnesvård, se dig omkring). Se Phillimore, "Chr. W., his family and his times" (2:a uppl. 1884). C.R.N.« Vrena, socken i Södermanlands län. Oppunda härad. 2,053 har. 847 inv. (1920). Annex till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free