- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1193-1194

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vulcanus (Volcanus) - Vulcanus (astronomi) - Vulci l. Volci (Piano di Volci) - Wulcy - Wulf. - Wulfenit - Wulff, Johan Vilhelm - Wulff, Fredrik Amadeus - Wulff, Thorild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1193 Vulcanus-Wulff 1194 smyga sig i tolkningen äfven af detta namn. V:s maka är Maia af ej säkert känd betydelse. J-C- Vulcanus, astron. Se Intramerkuriella planeter. Vulci [voltji] 1. V o l c i, nu P i a n o d i V o l c i, vid Fiorafloden, en af det etruskiska tolfstatsförbundets medlemmar, var den sista af dessa, som kufvades af romarna (280 f. Kr.). På dess område anlades sedan kolonien Cosa s. ö. om Orbetello vid det nuv. Ansedonia. Ringmurar och byggnader från romersk tid. Genom gräfningar sedan 1827 i stadens nekropol vid Timones utlopp i Fiora ha bragts i dagen talrika fynd, vaser (bland dem den ryktbara Fran9oisvasen), väggmålningar m. m. (se fig. till art. Siren er). J. U. Wulcy. Se Wolsey, Thomas. Wulf., vid växtnamn förkortning för friherre Franz Xaver von W u l f f e n, jesuit, f. 1728, d. 1805, professor i matematik och fysik i Klagenfurth, led. af sv. Vet. akad. 1796. Wulfen?t (ty. gelbbleierz], miner., är en i tetra-gonala systemet kristalliserande förening af blyoxid och molybdensyra. PbO M03, af gulgrå till orangegul färg och egentlig vikt = 6,3-6,9. Wulfeniten förekommer sittande i ådror tillsammans med blyglans i Kärnten samt vid Pfibram och Rezbanya i vackra kristalldruser äfvensom på flera ställen i Amerika. Mineralet anses vara en sönderdelnings-produkt efter blyglans och nyttjas som blymalm. Ant. Sj. Wulff, Johan Vilhelm, agronom, f. 22 april 1833 i Hoby prästgård. Blekinge, d. 6 sept. 1908 i Trälleborg. hade en tid anställning vid praktiskt jordbruk, var lärare och kamrer vid Alnarps landtbruksinstitut 1861-67 och aflade därunder af gångsexamen från institutet 1866. Han öppnade 1867 landtbruksskolan i Trälleborg, vid hvilken han var ensam lärare intill sin död, då skolan upphörde. Den var besökt af ett mycket stort antal elever, hufvudsakligen bondsöner. Skolan, som åtnjöt anslag af Malmöhus läns hushållningssällskap 1873-76 och 1881-99, arbetade efter en förut ej använd metod, i det att ämnena behandlades ett i sänder i en viss följd med föredrag af läraren på f. m. och examinatorium of ver det genomgångna på e. m._, och skolans program lofvade att på 6 månader bibringa lärjungarna, som i regel ej hade andra förkunskaper än dem folkskolan lämnade, alla de kunskaper, som af vikt för den praktiske landtbrukaren kunde inhämtas vid landtbruksinstituten. Äfven om han ej kunde fylla detta mått, har han otvifvelaktigt haft en aktningsvärd del i höjningen af bondjordbrukarnas kunskapsnivå, särskildt i Skåne. W. utgaf Lärobok i landtbruksbokhålleri (1867). II. J. Dft. Wulff, FredrikAmadeus, fonetiker, språkforskare, f. 11 febr. 1845 i Göteborg, blef student i Lund 1866, filos. doktor 1874 och docent i franska språket 1875. Han utnämndes 1879 till lektor i franska och engelska vid Lunds katedralskola, men lämnade redan 1882 denna plats för att odeladt egna sig åt rent vetenskapliga sysselsättningar och blef 1888 den förste innehafvaren af den då vid Lunds universitet nyinrättade e. o. professuren i de romanska språken, som förut varit förenade med de germanska under en för båda dessa språkgrupper gemensam lärostol. 1901 blef han ordinarie professor. Efter uppnådd pensionsålder afgick W. från sin professur 1910. - Som vetenskaplig författare har W. utvecklat en synnerligen liflig och resultatrik verksamhet. Bibliografien öfver hans skrifter, utg. på hans 75-årsdag af Bengt Wulff, upptar ej mindre än 107 nummer. Många af hans verk äro emellertid ut-gifna i samarbete med andra, särskildt hans arbeten i svensk språkvetenskap i förening med I. A. Lyttkens (se d. o.). W:s gra-dualafh. var en jämförande studie i fornnordiska och franska sagor, ett ämne, hvartill han sedan återkom och som ledde honom till utgif-ning af åtskilliga franska texter. Men snart kom W. in på det område, där han uträttat sitt förnämsta verk, fonetikens. Där har han publicerat ett stort antal mycket värdefulla arbeten, såväl beträffande de romanska språken som i synnerhet svenskan. Att nämna äro särskildt de på en rik materialsamling och noggranna iakttagelser grundade arbetena Svenska språkets ljudlära och beteckningslära (1885), Svensk uttalsordbok (1889), Svensk ordlista (1911), Metodiska ljudövningar (s. å.). Ordskatt och ljud-förråd i svenska språket (1916), alla tills, med Lyttkens. Från fonetiken och accentförhållandena fördes W. in på versläran och frågan om versens rytmicitet. Där har han likaledes författat flera arbeten, hvilka för de romanska språkens, i synnerhet franskans, vidkommande uppställa regler, som f. n. stå under intressant debatt. Den mest populära sidan af W:s mångsidiga författarverksamhet torde vara hans arbeten om italienska skalder. Efter att ha gett en mästerlig öfv. af Dantes Vita nuova (jämte andra lyriska dikter med italiensk text, 1897), belönad med Letterstedtska öfversätt-ningspriset och Svenska akad:s kungliga pris, och efter öfv. och specialstudier öfver Petrarca utgaf W. En svensk Petrarca-bok (2 bd, 1905, 1907), hvari lika förträffliga öfv. äro inströdda, samt senare (1913) Ur Giacomo Leopardis lif och diktning, utmärkt af samma egenskaper. På den romanska filologiens område äro ytterligare att nämna en edition af den spanske skalden Juan de la Cueva och arbeten i fransk syntax. Dessa romanistiska arbeten ha till stor del förberedts genom talrika och omfattande utländska resor. W. har slutligen också, i samarbete med Preben Noder-mann (se d. o.), deltagit i diskussionen om ny koralbok och psalmbok: Ny svensk koralbok på hœffnersk grund, utgifven af Pr. N. o. Fr. W. (1911) och Det senast reviderade psalmboksförslaget (1915). _ Sedan 1912 är W. led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg. J- v- Wulff, T h o r i l d, forskningsresande, f. l april 1877 i Göteborg, blef student 1894 och studerade därefter naturvetenskap, särskildt botanik vid Lunds universitet. 1899 deltog han i svensk-ryska grad-mätninesexpeditionen till Spetsbergen och disputerade 1902 för graden med afh. Botanische beobach-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0629.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free