- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1203-1204

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vulkan, Eldsprutande berg - Vulkanembryoner - Vulkanisering - Vulkaniseringsapparat - Vulkanisk - Vulkaniska bergarter - Vulkanister - Vulkanit - Vulkanologi - Vulkanpasset - Vulkanus - Vulkovitj, Georgi - Wullenwever l. Wullenweber, Jürgen och Joachim

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vattenångans mängd är för stor eller trycket minskas eller temperaturen ökas, sträfvar ångan att bana sig väg till jordytan, den spränger sina gränser, en häftig explosion inträffar, och allt hvad som finns i kraterkanalen, delar af vulkanbergets inre, slagg, lava m. m., lösslites och slungas i höjden. Hela fortsättningen af utbrottet är en följd af större eller mindre explosioner, allteftersom vattenhalten i den uppstigande lavamassan vid ett visst djup plötsligt förvandlas till ånga. Ehuru vattenångan genombryter lavan och i oerhörd mängd uppstiger ur krateröppningen, innesluter dock den utflytande lavan stora kvantiteter vatten. När nu, genom fortgående afkylning, en fast skorpa bildat sig på lavaströmmen, samla sig de ur lavan bortgående ångorna på enstaka ställen och utströmma där, s. k. fumaroler (se Gasvulkan). Stundom är fumarolångornas styrka så stor, att verkliga vulkaniska eruptioner, ehuru i mindre skala, inträda: slaggstycken lösslitas, slungas uppåt och samla sig vid nedfallandet på lavaströmmens yta till små käglor, ur hvilkas i toppen befintliga små kratrar verksamheten kan fortfara en ganska lång tid. Öfver orsaken till vulkaniska eruptioner kan man således ej tvifla: striden emellan de i bergets inre inspärrade ångorna och de glödsmälta lavamassorna där. Somliga vulkaniska utbrott äro i hög grad katastrofartade och förhärjande, andra däremot nästan oskadliga. Till den förra kategorien hör utbrottet af Vesuvius (se d. o.) år 79. Hit hör också det synnerligen ödeläggande vulkanutbrottet 1883 på ön Krakatau (se d. o. med fig.) i Sundasundet mellan Java och Sumatra. Synnerligen våldsamt var också det våren 1902 inträffade utbrottet af vulkanen Mont Pelé (se Martinique med fig., där genom tryckfel står Mont Pelée). Jämförelsevis oskadliga äro de utbrott, hvarmed Vesuvius numera nästan årligen ger sig till känna; likaså den nästan oafbrutna verksamhet, som kännetecknar vulkanen på Stromboli, en af Lipariska öarna (se d. o. med fig.) utanför norra kusten af Sicilien. I dennas krater något nedanför vulkankäglans topp sjuder smält lava, hvilken flera gånger i timmen omväxlande höjer och sänker sig några m. samt utsänder stora gasbubblor, som uppkasta kaskader af glödande lavadroppar. Genom sina "rökmoln" om dagen och ljusskenet om natten har denna vulkan sedan urminnes tider tjänat de sjöfarande som ett slags fyrbåk. E. E. Vulkanembryoner. Se Spetsbergen, sp. 683. Vulkanisering. Se Gummifabrikation, sp. 631. Vulkaniseringsapparat, en af tandläkare vid framställning af de s. k. kautschuksproteserna (se Tandprotes) använd apparat, utgöres af en Papins gryta (se d. o.). Den oftast nyttjade apparaten består af ett hamradt cylindriskt kopparkärl, till hvilket passar ett lock, som medelst en skruf kan pressas mot kärlets öppning, så att det blir tätt. Apparaten är merendels monterad i en ställning och så högt, att en gasbrännare bekvämt kan appliceras under densamma. Apparaten är utrustad med en gas- och en säkerhetsventil samt en mindre fördjupning för termometer, ev. manometer. Jfr Kyvett 2. G. T-n. Vulkanisk, som frambragts eller bildats genom vulkaners verksamhet; glödande och häftig i sina utbrott likt en vulkan. Se Aska, Bomb 2, Sand och Tuff. - Vulkanisk gaskälla. Se Gasvulkan. - Vulkaniskt instörtningsbäcken. Se Insjö, sp. 723. - Vulkaniskt skalf. Se Jordskalf, sp. 163. Vulkaniska bergarter, geol., eruptiva bergarter, som äro bildade i omedelbart samband med vulkanisk verksamhet och sålunda stelnat samt erhållit sin nuv. utbildning vid eller nära jordytan. De eruptiva bergarterna äro bildade genom stelning af en smält massa, magma, och indelas i plutoniska och vulkaniska bergarter; denna indelning täcker nära nog indelningen af de eruptiva bergarterna i djupbergarter och ytbergarter (se ofvan framhållna ord samt dessutom Abyssisk bergart, Bergart, Effusiva bergarter och Gångbergarter). K. A. G. Vulkanister, geol., kallades anhängarna vid slutet af 1700-talet af den åsikten, att de flesta af jordens bergarter bildats på vulkanisk väg, i motsats till dem, hvilka förfäktade det neptuniska, sedimentära bildningssättet och därför benämndes neptunister (se Geologi, sp. 975). E. E. Vulkanit, tekn., ett slags balenit (se d. o.; jfr Gummifabrikation, sp. 631). Vulkanologi (af vulkan, se d. o., och grek. lo'gos, lära), läran om vulkaner och vulkaniska företeelser. Vulkanpasset. Se Karpaterna, sp. 1147. Vulkanus. Se Vulcanus. Vulkovitj. Georgi, bulgarisk statsman, f. 1834, d. 1892, var urspr. läkare i turkiska hären, slöt sig efter furstendömet Bulgariens bildande till det konservativa partiet och blef direktör för Öst-Rumelien och 1881 utrikesminister, men tog afsked på grund af misshälligheter med den ryske generalen Sobolev. Efter furst Alexanders abdikering (1886) utnämndes V. af Stambolov till diplomatisk representant i Konstantinopel, där han mördades af två macedoniska bulgarer, bröderna Tjufkevitj, som dömdes till döden. A-d J. Wullenwever [vollenvefer] l. Wullenweber, Jürgen, statsman och folkledare i Lübeck, f. 1492 eller 1493 sannolikt i Hamburg (där släkten spåras redan på 1200-talet och där hans broder Joachim W., en tid dansk fogde på Färöarna, torde ha varit rådsmedlem), inflyttade till Lübeck, blef borgare där och kom att under en kort tid spela en högst betydande roll i den gamla hansestadens historia vid reformationstidens början. Då det patriciat, som där innehade den aristokratisk-republikanska styrelsen (borgmästare och råd), med all ifver häfdade de gamla förhållandena gentemot borgerskapet i allmänhet, som omfattade reformationen, uppstod häftig spänning mellan dem båda, och då 1529 rådet nödgades för beviljande af penningmedel sammankalla ett möte af borgarna, tillsattes af dessa ett utskott, som tog penningfrågan om hand och därigenom fick ett stort inflytande på ärendena. Som villkor för vidare penningbevillningar sattes 1529 evangeliets fria predikande, och med året 1530 var den evangeliska läran den härskande i staden. I dessa förvecklingar hade W.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0634.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free