Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våg är den gemensamma benämningen för de instrument af olika slag, med hvilka en kropps vikt bestämmes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1259
Väg
1260
lansen äro två vågskålar upphängda. De
i handels-bodarna vanliga taffelvågarna,
ty. tafel-wagen, fig. 2. äro så anordnade, att
skålarna, upp-
Fig. 2. Taffclvåg.
burna af ståndare, stå lodrätt of ver balansen. Dylika
vågar äro mycket bekväma att använda, och under
förutsättning af omsorgsfullt utförande äro de i fråga
om noggrannhet och känslighet fullt tillräckliga för
handelsbruk. På den ena af stativ- resp. taffelvågens
skålar lägges det föremål, som skall vägas, på den
andra de använda vikterna. Är vågen riktig, intar
balansen ett horisontalt jämviktsläge, när föremålet
och de pålagda vikterna äro lika tunga. Förefinnes en
öfvervikt åt ena sidan, uppstår ett utslag, som är så
mycket större, ju känsligare vågen är. Utslagsvinkeln,
och således vågens känslighet, växer med längden
af vågbalansen, men är af ven så mycket större,
ju lättare denna är och ju närmare dess tyngdpunkt
ligger upphängnings-punkten. – Vid vägning med tara
(se d. o.) kan man antingen genom särskild vägning
bestämma tarans, d. v. s. kärlets eller emballagets,
vikt, eller också kan man t a r e r a detsamma, i det
att man på den andra vågskålen lägger så mycket af
t. ex. blyhagel, sand, små granater ("tarergranater")
e. d., som fordras för att bringa vågen i jämvikt. Om
ett och samma kärl används
visarindex försedd motvikt (skjutvikt) flyttbar. Sedan
denna blifvit förskjuten, så att balansen intagit det
bestämda jämviktsläget, afläses den vägda varans vikt
direkt å nämnda gradering. Pyndaren (se d. o.) är en
våg af detta slag. En annan snabbvåg är fjädervågen,
som utgöres af en med visare försedd spiralfjäder,
insatt i och styrd af en graderad ram samt försedd
med en krok eller skål för varans uppbärande. Den
af belastningen orsakade sammantryckningen
resp. dragningen af fjädern kan därefter afläsas på
skalan. Fjädervågarna lämpa sig icke för noggrannare
vägningar, men erbjuda i stället den i många fall
stora fördelen, att vägningen kan utföras hastigt. Om
b e sm a n se d. o. Med bryggvågens tillhjälp kan man
väga tunga föremål medelst små vikter, vanligen YIO
(decimal va g, fig. 3) eller 1/ioo (cen-tesimalvåg)
af den rätta. Visarvågen nyttjas bl. a. vid vägning af
lätta kroppar, såsom bref (brefvåg; fr, pèse-lettres),
tråd af metall, silke, bomull o. d. Visarvågarna
uppträda under många olika yttre former, men de äro
alla, hvad konstruktionen beträffar, endast olikarmade
häfstänger (se d. o.). Fig. 4 visar schematiskt en
visarvåg. Häfstången AB är rörlig kring punkten
O. Dess längre arm uppbär vågskålen C. Yid O är
visaren OD fäst så, att den bildar rät vinkel med
AB. När vågskålen är tom, håller sig häfstången
horisontal, och visaren visar på noll. Men då en tyngd
lägges på C, nedtryckes skålen, till dess jämvikt
ånyo uppstår, hvarunder visarens spets genomlöper
t. ex. stycket ED på den graderade bågen EE. Bågen
EE är vanligen empiriskt uppdelad i gram och delar af
gram, så att vikten kan direkt afläsas. För att väga
med denna våg behöfvas således inga vikter. Detsamma
är förhållandet med vissa fjädervågar (se ofvan),
hvilka därför stundom kallas visarvågar, ehuru med
orätt, ty fjädern, om ock osynlig, blir dock alltid
det väsentliga hos dessa vågar. En svensk själfuträk-
Fig. 3. Decimalvåg (bryggvåg).
vid en hel serie af vägningar, är det bekvämast
att tarera det med en därtill svarande, särskildt
förfärdigad taravikt. - Bland de många andra olika
slagen af vågar må nämnas följande. Skjutvikts-vågen
är en våg, vid hvars användning icke någon viktsats är
behöflig. På den å ena sidan om stödpunkten .graderade
vågbalansen är en med
Fig. 4. Visarvåg, schematiskt framställd.
nande visarvåg, arithmosvågen, konstruerades
1920 af Gustaf von Post och är byggd på pyndarens
eller skjutviktsvågens principer, men förflyttar
den konstanta motvikten automatiskt, samtidigt
som visarapparaten kringvrides. Denna vrid-ning
sker vidare så, att vridningsvinkeln är direkt
proportionell mot belastningen., hvarigenom åstad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
