- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1261-1262

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våg är den gemensamma benämningen för de instrument af olika slag, med hvilka en kropps vikt bestämmes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åstadkommes, att lika graderade skalor kunna användas för afläsning, i motsats till hvad fallet är med alla tidigare vågar af detta slag, som alla äro byggda på pendel- eller brefvågsprincipen. Det har vidare lyckats uppfinnaren att framställa ett lager, som i fråga om friktionslöshet är fullt jämställdt med det s. k. kniflagret, det enda förut lagligen godkända, men som till skillnad från detta tillåter en svängningsrörelse hos därpå upplagrade delar, uppgående till ett helt hvarf. Arithmosvågens lager kunna beräknas för hvilken belastning som helst. Arithmosvågen har erkänts som lagligt vägningsredskap. Hela mekanismen inskränker sig i stort sedt till en axel med därpå fäst visartafla och tvenne lager. -- Personvågar (för mätning af personers kroppsvikt) utföras med visarapparat

illustration placeholder Fig. 5. Personvåg med visarapparat.

illustration placeholder Fig. 6. Personvåg med skjutviktsbalans.

eller skjutviktsbalans (fig. 5 o. 6). De kunna ock användas för flera vägningsändamål. -- För vägning af tyngre gods finnas bl. a. kraftigt konstruerade spårvågar med skenor på vågbryggan och utförda i visar- eller skjutviktskonstruktion eller med bägge kombinerade (fig. 7). Dylika spårvågar för vägning af i gång varande järnvägståg tillverkas äfven vid svenska vågfabriker (främst a.-b. Stathmos). Hela tågsätt med lokomotiv i spetsen kunna passera vågen, hvarvid vikten af hvarje vagn bestämmes, utan att tåget behöfver stoppas. Tågsätt om 30 vagnar kunna så vägas på 5 minuter. -- Vindvåg är en snabbvåg för vägning af vindtrycket och i samband därmed för bestämmande af vindens hastighet och riktning, d. v. s. den har samma uppgift som en anemometer (se d. o.). -- Vid kemiska vågar, d. v. s. de fina vågar, som användas för kemiska undersökningar, såsom analysvåg, milligramvåg, precisionsstativvåg, stativvåg och handvåg (se Medicinalvikt; den där nämnda precisionsvågen nyttjas äfven vid handel med guld, silfver, platina, äkta pärlor och ädla stenar, se Guldvikt), regleras känsligheten genom en större och en mindre mutter, hvilka kunna höjas eller sänkas på en liten från balansen uppstående skruf, så att de båda nämnda punkterna komma på ett passande afstånd från hvarandra. Vid dylika vågar begagnas numera icke långa balanser, emedan det då också vore nödvändigt att öka deras vikt och de skulle göra vägningen mera tidsödande därigenom, att balansens svängningar blefve långsammare. Man har i stället ofta mycket kort

illustration placeholder Fig. 7. Kombinerad spårvåg (för tyngre gods).

balans, sammansatt af flera smala stänger, så att ett slags lätt hängverk af ansenlig styfhet erhålles. Vikterna till dylika fina vågar äro af förgylld mässing eller af nickel, platina, aluminium, bergkristall o. s. v. De minsta af dessa vikter göras i form af bleck eller tråd. För att undvika användning af mycket små vikter kan man göra bruk af en s. k. ryttare, en böjd tråd af t. ex. 1 cg. vikt, hvilken upphänges på den som en skala indelade vågarmen, så att den bildar en motvikt, så mycket lättare, ju närmare den kommer balansens upp-hängningspunkt. Om den anbringas t. ex. på hälften af vågarmens längd, motsvarar den endast hälften af den vikt, som den skulle få, om den lades på vågskålen. Man kan äfven iakttaga utslagsvinkelns storlek, hvilken för små vinklar är proportionell mot viktöfverskottet. Vid fina vågar gör man äfven bruk af arreteringsanordningar, medelst hvilka balansen och skålarna upplyftas från de dem uppbärande stöden, när icke vågen används. Därigenom skyddas vågen bättre. Äfven omger man dylika vågar med en glaslåda. Ytterst små kvantiteter kunna vägas med mikrovåg (af grek. mikro's, liten). En af de tidigast konstruerade mikrovågarna var den af K. Ångström 1895 uppfunna, hvilken slog för ett tusendels mg. Salvini konstruerade 1901 en våg, hvilken liksom Ångströms slog för ett tusendels mg., men i motsats till denna tålde en belastning upp till 100 mg. 1902 uppfann Nernst en mikrovåg, som tålde 3 mg. belastning och slog för ett tvåtusendels mg. 1909 konstruerade australierna Grant och Steele en våg, hvars känslighet vida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0663.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free