fattningen af motsättningen mellan sedligt godt och ondt verkade därhän, att detta skyddsväsen splittrades i en god och en ond vård, hvilka troddes åtfölja hvarje människa och likasom strida om väldet öfver henne; den goda uppenbarar sig hvit och skinande, den onda däremot svart, i form af en korp, en hund med brinnande ögon, en pyssling, en smådjäfvul e. d. Af "vård" härleder sig begreppet vårdträd (se d. o.), emedan man tänkte sig dessa träd såsom hemvist för husfolkets eller gårdens personliga skyddsandar. Jfr Fylgja, Genius, Hamingja, Spöken och Telepati. (N. E. H.) Vårdagjämning. Se Dagjämning och fig. i art. Jorden, sp. 128. Vårdagjämningspunkt, astron., den af de två dagjämningspunkterna (se Dagjämning), som passeras af solen vid vårdagjämningen. Vårdagjämningspunkten används som nollpunkt för vissa astronomiska koordinatsystem (se Astronomiska koordinater). Ang. dess förskjutning utefter ekliptikan och dess föränderliga läge i förhållande till stjärnbilderna på himmelen se Precession. B-d. Vårdarsystemet, fattigv., detsamma som Elberfeldsystemet. Se Fattigvård, sp. 1447--49. Vårdinge, socken i Stockholms län, Öknebo härad. 10,658 har. 1,821 inv. (1920). V. utgör ett pastorat i Strängnäs stift, Södertälje kontrakt. En monografi öfver V. lämnade P. Sahlström (se d. o.). Vårdkase l. Vårdkas (af fsv. varþer, vård, vakt, och kasi med samma betydelse som de nära besläktade isl. kǫs, no. dial. kos, sv. dial. kas, hög, hop, stapel af träd, ved, stenar o. d.), eg. "vaktstapel", stor hög af ved, stubbar och ris, som fordom i Sverige (och andra skandinaviska länder) var ständigt upplagd på vissa högt belägna platser för att antändas som signal vid fiendens annalkande (ett slags optisk telegrafering från berg till berg). Jfr Byavård. -- De norska orden varde och kos brukas, hvar för sig, i betydelsen af hög, som hopbragts för att tjäna som märke för något visst ändamål. Ad. N-n. Vårdnad om barn, jur., sammanfattning af de rättsliga skyldigheter och befogenheter, som stadgats i och för barns omhändertagande och uppfostran. Föräldrars naturliga ställning som barnens vårdare har öfverallt bekräftats af rättsordningarna, vanligen (dock ej numera i svensk rätt) med mer eller mindre bestämdt företräde åt fadern, om han är moderns äkta man. På sina håll (Tyskland, Frankrike, Schweiz) innefattar föräldramakten rätt och plikt att äfven sköta barnets förmögenhet, något, som vår rätt däremot hänför till förmynderskapet. Vårdnaden är sålunda i svensk lag begränsad till omsorg om och makt öfver barnets person. Densamma har reglerats genom de två lagarna om barn utom äktenskap 14 juni 1917 och om barn i äktenskap 11 juni 1920. Jämlikt denna lagstiftning ingår i vårdnaden plikt att 1) sörja för tillgodoseendet af barnets kroppsliga behof (att det får föda, kläder, bostad, sjukvård m. m.; om skyddskoppympning se Vaccination, sp. 207; om skydd mot för strängt förvärfsarbete se Arbetarskydd i Suppl.; om åtgärder mot kroppslig vanvård se Fosterbarnsvård, sp. 973--974); 2) svara för barnets andliga fostran (låta det få undervisning, i folkskola eller eljest minst motsvarande kunskapsmått, vidare yrkes- eller annan utbildning samt religiös och sedlig uppfostran; om skyddsåtgärder för i sedligt afseende försummade barn se nedan); samt 3) ha uppsikt öfver barnet (afhålla det från rättsstridiga handlingar, framför allt från brott, ej låta det bettla eller idka förbjuden försäljning eller användas vid offentliga förevisningar o. s. v.). Å andra sidan innebär vårdnaden makt att bestämma öfver barnets personliga angelägenheter, med rätt att tukta det "på sätt med hänsyn till barnets ålder och öfriga omständigheter må anses lämpligt", att ha barnet hos sig eller afgöra om dess vistelseort, äfvensom att inom vissa gränser ingå och uppsäga arbetsaftal för barnet (dock ej efter fyllda 18 år), hvartill kommer, att barnet behöfver föräldrarnas (eller den vårdnadsberättigades) samtycke för att gifta sig (se Äktenskapshinder). Vårdnaden fortvarar till 21 års ålder eller dessförinnan ingånget äktenskap; att den redan tidigare efter hand förlorar i betydelse och omfattning, är dock själfklart. Föräldrarna utöfva vårdnaden gemensamt, om de äro äkta makar och lefva tillsammans; domstol kan dock på särskilda skäl fråntaga endera vårdnaden. Äro föräldrarna gifta, men lefva på grund af söndring åtskilda, eller dömes det till hemskillnad mellan dem eller upplöses genom dom deras äktenskap eller befinnes det redan under pågående rättegång härom behöfligt, så skall domstol förordna, hvilkendera af föräldrarna skall ha vårdnaden om barnen, eller eventuellt fördela barnen mellan föräldrarna. Om barn utom äktenskap (äfven trolofningsbarn) har modern vårdnaden. När sålunda vårdnaden tillkommer den ene af föräldrarna, skall, i händelse denne dör eller blir ur stånd eller afgjordt olämplig att behålla vårdnaden, domstol förordna den andre eller ock någon utomstående (förmyndare) till vårdare. Likaså öfvertar förmyndaren vårdnaden om barn i äktenskap efter bägge föräldrarnas död eller inträffade inkompetens. Far eller mor, som ej har vårdnad om sitt barn, skall emellertid få tillfälle till personligt umgänge med det, efter hvad vårdaren eller eventuellt domstol bestämmer. I vissa fall eger barnavårdsnämnd skilja (i sedligt afseende försummadt eller vanartadt) barn från hemmet och sätta det i annat enskildt hem eller i barnhem eller i skyddshem, hvarvid detta öfvertar vårdnaden om barnet. Liknande befogenhet har getts skolråd eller folkskolestyrelse. Vårdnaden om adopteradt barn tillkommer adoptanten (se Adoption. Suppl.). C. G. Bj. Vårdnadsstatut. Se Internationell privaträtt, sp. 794. Vårdnäs, socken i Östergötlands län, Kinda härad. 11,767 har. 1,895 inv. (1920). V. utgör ett pastorat i Linköpings stift, Kinds kontrakt. Vårdsberg, socken i Östergötlands län, Bankekinds härad. 3,016 har. 850 inv. (1919). V. utgör f. n. ett pastorat i Linköpings stift. Bankekinds kontrakt, men skall framdeles bli annex till Landeryd i Domprosteriet. Vårdslöshet eller Oaktsamhet, jur. Se Dolus och Tillräknelighet.