- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
37-38

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väfnadsspirochæter - Väfnadsvätska - Väfning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Väfnadsspirochæter. Se Spirochæte. Väfnadsvätska. Se Lymfa. Väfning, text., sättet att af varp- och inslagstrådar framställa en väfnad l. ett tyg. (Se Väfnad. Om tillverkningen af trikå- och tyllartade väfnader se art. Stickning och Tyll.)

illustration placeholder Fig. 1. Schematisk framställning af en väf i handväfstolen.

illustration placeholder Fig. 2. Enkel handväfstol.

Alltifrån urminnes tider ha för väfnaders tillverkning användts väfstolar med vare sig vertikalt eller horisontalt spänd varp (se nedan, sp. 56). För de allra flesta väfnader (sådana, i hvilka inslagen öfvervägande inväfvas med skyttel öfver hela bredden) är den horisontala väfstolen fördelaktigare, och det är den typen, som utvecklats till den största fulländningen. Redan för många hundra år sedan funnos sådana handväfstolar af ungefär samma utseende som nutida för enkla väfnader afsedda. Fig. 1 visar arbetssättet i en sådan väfstol, och fig. 2 ger en föreställning (visserligen ganska oklar) om, hur en enkel handväfstol ser ut. Dess stomme består af en ungefär manshög träställning, hvars fyra ståndare äro sammanbundna genom längd- och tvärstycken. Bak- till ligger varp- l. kättingstommen (a), hvarifrån varptrådarna parallellt utgå för att en och en genomgå de många solfögonen i skaften (c), hvarefter de genomlöpa väjskeden l. ritten (h) och fästas vid tygbommen (b). Varpbommen förses med tjänlig bromsning (ofta ett rep med häfstångsbelastning), och tygbommen skall ha någon framdragnings- och spärranordning för att pålinda tyget och ge varpen lämplig spänning. För att dela varptrådarna till sina skäl (hvilkas öfre och undre trådlager kallas öfver- resp. underskäl eller -språng) finnas två eller flera skaft. Hvarje skaft består af en mängd solf (f) af garn eller ståltråd med ett öga på midten, uppradade mellan två trälattor (solfkäppar, c). När endast två skaft användas, äro de upptill förenade med hvarandra medelst snören, som gå öfver ett par rullar (d), så som fig. visar, och nedtill satta i förbindelse med hvar sin trampa (e). För flera skaft blir uppsnörningen något mera invecklad och kräfver block, små hängande häfstänger (nickpinnar) eller lång-, kort- och topplattor jämte flera trampor. Till att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free