Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski / 103-104 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vänersborg ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dennes son Henrik sålde 1653 V. till grefve M.
G. De la Gardie, från hvilken det reducerades,
ehuru han fick behålla det på lifstid. V. har
sedan på olika villkor varit upplåtet till medlemmar
af släkterna Fleming, Piper, Gyllenborg,
Gerner, Printzensköld, Posse och Ihre.

Vänngarns slott på M. G. De la Gardies tid, efter Sueciæ-verket.

Slottet
stod länge obebodt, tills det aug. 1916 af staten
togs i anspråk till vårdanstalt för alkoholister.
Efter dessas bortflyttande förlades till V. aug.
1918 en allmän uppfostringsanstalt (se
Tvångsuppfostran, sp. 495) för de yngre årsklasserna
af manliga minderåriga till ett antal af 120.
Enligt beslut af 1921 års riksdag skall å V.
ånyo (provisoriskt) upprättas en vårdanstalt för
alkoholister. De å V. intagna sysselsättas
hufvudsakligen med jordbruksgöromål.
E. A–t.

Vännäs. 1. Socken i Västerbottens län, Umeå
tingslag. 55,502 har. 6,820 inv. (1920). V.
utgör ett pastorat i Luleå stift, Västerbottens
södra kontrakt. – 2. Municipalsamhälle (jämlikt
k. br. 25 sept. 1896 och 1 nov. 1901) i V. socken,
vid statens järnvägars linjer Bräcke–Boden och
Vännäs–Umeå, 31 km. från Umeå. 32 har. 370
inv. (1920). Tax.-värde å bevillningsskyldig fastighet
259,100 kr., tax. inkomst af kapital och arbete
424,350 kr. (1920). På platsen finnas bankkontor
och hotell, flera handlande och handtverkare, elektrisk
kraftstation och kolugn. Som öfningsplats för
Västerbottens regemente inrättades Vännäs läger.
Efter dess kasernerande i Umeå har det användts
som vinterförläggningsplats för trupper från
sydligare landsdelar. Medicinalstyrelsen hemställde
1921 till K. M:t om anordnande vid lägerplatsen
af en landtbrukskoloni för kroniskt sinnessjuka.

Vännäs–Umeå järnväg. Se Stambanan genom öfre Norrland, sp. 957.

Vänskapsöarna. Se Tongaöarna.

Vänster gard. Se Fäktkonst, sp. 213.

Vänster hand. Äktenskap till vänster.
Se Morganatiskt äktenskap.

Vänstern (fr. la gauche, ty. die linke), polit.,
benämning på de liberale eller radikale i en parlamentarisk
församling eller ett parti i motsats
till de mera konservative. Om orsaken till namnets
uppkomst m. m. se Högern. Jfr vidare
Center 2, Liberal och Radikal 3; om
Förenade vänstern se Danmark, sp.
1300, och om danska Venstrereformpartiet
se Reformpartiet. (S. B.)

Vänstersocialister (officiellt Sveriges socialdemokratiska
vänsterparti) ha sin utgångspunkt i Svenska socialistiska ungdomsförbundet
(se d. o.), som 1917 bröt sig ut som
själfständigt politiskt parti ur Sveriges socialdemokratiska
arbetare och vid valen s. å. vunno 59,243
röster och vid riksdagen bildade
Socialdemokratiska
vänstergruppen (se Socialdemokratiska
riksdagsgruppen, sp. 180–181).
Vid 4:e partikongressen, i
Stockholm 25 mars 1921,
sprängdes partiet, i det att
majoriteten, under ledning
af Z. Höglund, Fredr. Ström
m. fl. (173 röster), beslöt att
utan reservationer principiellt
godkänna de anslutningsvillkor
och riktlinjer,
som Kommunistiska internationalen
(den s. k. 3:e Internationalen)
bestämt, och
antog namnet Sveriges kommunistiska
parti ("Sektion af Kommunistiska internationalen").
Minoriteten (34 röster) behöll namnet
Socialdemokratiska vänsterpartiet med vänsterpartiets
ursprungliga program, stadgar och grundlagar
gällande tills vidare. Partiets arbetsutskott
(redaktörerna N. Andersson och E. Dufvenberg samt
landstingsman E. Sätterberg, Korsnäs) skulle provisoriskt
förläggas till Borlänge. I programkommittén
invaldes riksdagsman I. Vennerström, v.
häradshöfding S. Luterkort och redaktör H. Sten.
Partiets organ voro före brytningen "Folkets dagblad
Politiken" (se d. o. Suppl.) och "Stormklockan"
(se d. o.), hvarjämte det egde bokförlaget
"Fram".

Vänstervridande, fys. Se Polarisation,
sp. 1179.

Väntsal, vid järnvägsstationer och vissa ångbåts-
m. fl. stationer, håll- eller tilläggsplatser inrättad
lokal, i hvilken resande kunna invänta reselägenhet.
S. k. nattväntsalar äro försedda med sofplatser.
Följande svenska järnvägsknutpunkter
erbjuda 1:a och 2:a klassens genomgångsresande
tillgång till nattväntsal, f. n. (1921) mot en afgift af
2 kr. pr person och natt: Falköping-Ranten, Hallsberg,
Kilafors, Kristinehamn, Laxå, Mjölby, Moholm,
Nässjö, Ockelbo, Sköfde, Stenstorp och Storvik
samt tills vidare afgiftsfritt Norsholms station.
Liknande förmån kan erhållas af 3:e klassens genomgångsresande,
mot en afgift f. n. af 1 kr., å
stationerna Falköping-Ranten, Hallsberg, Kilafors,
Krylbo, Laxå, Ljusdal, Mjölby, Nässjö, Ockelbo,
Sköfde och Storvik. Undantagsvis må tillträde till
nattväntsal lämnas äfven andra resande än genomgångsresande,
då enligt vederbörande stationsföreståndares
pröfning särskilda skäl kunna anses tala
för ett sådant medgifvande. 1913 medgafs P. A.
Norstedt & söners konstförlag rätt att i vissa stationers
väntsalar få utställa konstnärligt utförda
reproduktioner af svenska målares konstverk. F. P.

Väpnad neutralitet. Se Neutralitet, sp. 846.

Väpnare, Vapendragare (lat. armiger, ty.
knappe, fr. écuyer, eng. squire, da. och no.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>