Dennes son Henrik sålde 1653 V. till grefve M. G. De la Gardie, från hvilken det reducerades, ehuru han fick behålla det på lifstid. V. har sedan på olika villkor varit upplåtet till medlemmar af släkterna Fleming, Piper, Gyllenborg, Gerner, Printzensköld, Posse och Ihre.

Vänngarns slott på M. G. De la Gardies tid, efter Sueciæ-verket.

Slottet stod länge obebodt, tills det aug. 1916 af staten togs i anspråk till vårdanstalt för alkoholister. Efter dessas bortflyttande förlades till V. aug. 1918 en allmän uppfostringsanstalt (se Tvångsuppfostran, sp. 495) för de yngre årsklasserna af manliga minderåriga till ett antal af 120. Enligt beslut af 1921 års riksdag skall å V. ånyo (provisoriskt) upprättas en vårdanstalt för alkoholister. De å V. intagna sysselsättas hufvudsakligen med jordbruksgöromål. E. A--t. Vännäs. 1. Socken i Västerbottens län, Umeå tingslag. 55,502 har. 6,820 inv. (1920). V. utgör ett pastorat i Luleå stift, Västerbottens södra kontrakt. -- 2. Municipalsamhälle (jämlikt k. br. 25 sept. 1896 och 1 nov. 1901) i V. socken, vid statens järnvägars linjer Bräcke--Boden och Vännäs--Umeå, 31 km. från Umeå. 32 har. 370 inv. (1920). Tax.-värde å bevillningsskyldig fastighet 259,100 kr., tax. inkomst af kapital och arbete 424,350 kr. (1920). På platsen finnas bankkontor och hotell, flera handlande och handtverkare, elektrisk kraftstation och kolugn. Som öfningsplats för Västerbottens regemente inrättades Vännäs läger. Efter dess kasernerande i Umeå har det användts som vinterförläggningsplats för trupper från sydligare landsdelar. Medicinalstyrelsen hemställde 1921 till K. M:t om anordnande vid lägerplatsen af en landtbrukskoloni för kroniskt sinnessjuka. Vännäs--Umeå järnväg. Se Stambanan genom öfre Norrland, sp. 957. Vänskapsöarna. Se Tongaöarna. Vänster gard. Se Fäktkonst, sp. 213. Vänster hand. Äktenskap till vänster. Se Morganatiskt äktenskap. Vänstern (fr. la gauche, ty. die linke), polit., benämning på de liberale eller radikale i en parlamentarisk församling eller ett parti i motsats till de mera konservative. Om orsaken till namnets uppkomst m. m. se Högern. Jfr vidare Center 2, Liberal och Radikal 3; om Förenade vänstern se Danmark, sp. 1300, och om danska Venstrereformpartiet se Reformpartiet. (S. B.) Vänstersocialister (officiellt Sveriges socialdemokratiska vänsterparti) ha sin utgångspunkt i Svenska socialistiska ungdomsförbundet (se d. o.), som 1917 bröt sig ut som själfständigt politiskt parti ur Sveriges socialdemokratiska arbetare och vid valen s. å. vunno 59,243 röster och vid riksdagen bildade Socialdemokratiska vänstergruppen (se Socialdemokratiska riksdagsgruppen, sp. 180--181). Vid 4:e partikongressen, i Stockholm 25 mars 1921, sprängdes partiet, i det att majoriteten, under ledning af Z. Höglund, Fredr. Ström m. fl. (173 röster), beslöt att utan reservationer principiellt godkänna de anslutningsvillkor och riktlinjer, som Kommunistiska internationalen (den s. k. 3:e Internationalen) bestämt, och antog namnet Sveriges kommunistiska parti ("Sektion af Kommunistiska internationalen"). Minoriteten (34 röster) behöll namnet Socialdemokratiska vänsterpartiet med vänsterpartiets ursprungliga program, stadgar och grundlagar gällande tills vidare. Partiets arbetsutskott (redaktörerna N. Andersson och E. Dufvenberg samt landstingsman E. Sätterberg, Korsnäs) skulle provisoriskt förläggas till Borlänge. I programkommittén invaldes riksdagsman I. Vennerström, v. häradshöfding S. Luterkort och redaktör H. Sten. Partiets organ voro före brytningen "Folkets dagblad Politiken" (se d. o. Suppl.) och "Stormklockan" (se d. o.), hvarjämte det egde bokförlaget "Fram". Vänstervridande, fys. Se Polarisation, sp. 1179. Väntsal, vid järnvägsstationer och vissa ångbåts- m. fl. stationer, håll- eller tilläggsplatser inrättad lokal, i hvilken resande kunna invänta reselägenhet. S. k. nattväntsalar äro försedda med sofplatser. Följande svenska järnvägsknutpunkter erbjuda 1:a och 2:a klassens genomgångsresande tillgång till nattväntsal, f. n. (1921) mot en afgift af 2 kr. pr person och natt: Falköping-Ranten, Hallsberg, Kilafors, Kristinehamn, Laxå, Mjölby, Moholm, Nässjö, Ockelbo, Sköfde, Stenstorp och Storvik samt tills vidare afgiftsfritt Norsholms station. Liknande förmån kan erhållas af 3:e klassens genomgångsresande, mot en afgift f. n. af 1 kr., å stationerna Falköping-Ranten, Hallsberg, Kilafors, Krylbo, Laxå, Ljusdal, Mjölby, Nässjö, Ockelbo, Sköfde och Storvik. Undantagsvis må tillträde till nattväntsal lämnas äfven andra resande än genomgångsresande, då enligt vederbörande stationsföreståndares pröfning särskilda skäl kunna anses tala för ett sådant medgifvande. 1913 medgafs P. A. Norstedt & söners konstförlag rätt att i vissa stationers väntsalar få utställa konstnärligt utförda reproduktioner af svenska målares konstverk. F. P. Väpnad neutralitet. Se Neutralitet, sp. 846. Väpnare, Vapendragare (lat. armiger, ty. knappe, fr. écuyer, eng. squire, da. och no.