- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
197-198

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1915. Sydfronten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfver Drina och Donau för att genom en koncen- trisk frammarsch mot Krusevac-Nis sätta sig i besittning af landets för krigföringen viktigaste delar, medan en bulgarisk armégrupp, bestående af 1:a armén (Bodjajev) om 90,000 man och 2:a armén (Todorov) om 110,000 man, skulle in- falla i östra Serbien för att hota de i norra delen af landet stående försvarskrafternas högra flank och rygg, afskära järnvägsförbindelsen med Salo- niki och iakttaga Grekland. - Serbiska hären, fortfarande under kronprins Alexander (med ge- neral Putnik som generalstabschef), räknade en- dast omkr. 250,000 man och led dessutom brist på tungt artilleri. Dess slutliga gruppering blef följande: l:a och 3:e arméerna, hvardera omkr. 3 fördelningar (tills. 150,000 man), i norra Ser- bien till försvar af Donaulinjen med Belgrad, 2:a armén med 3 fördelningar i östra delen af Gammal-Serbien och 4:e armén med 2 fördelningar i Ny-Serbien, de båda sistnämnda arméerna afsedda mot Bulgarien. Dessutom kunde Serbien påräkna bistånd af en i Saloniki trots det neutrala Grek- lands protester landsatt fransk-engelsk armé om 40,000 man ("orientarmén"), hvilken skulle fram- rycka i Värdars dalgång och sålunda trygga den sydligaste serbiska arméns högra flank och äfven omedelbart stödja dess operationer. - Mackensens framryckning. 6-10 okt. öfvergicks Donau dels af Gallwitz' armé vid Ram (v. om Bazias) och Semendria, dels af Kövess' armé vid Belgrad. Ser- berna blefvo öfverraskade och gjorde endast vid Belgrad något starkare motstånd, hvilket dock bröts den 9, hvarefter österrikarna besatte staden. Några dagar senare öfvergick sistnämnda armé äfven Save och nedre Drina. Serbiska hufvudkrafterna drogo sig tillbaka: först till den befästa linjen Pozarevac-Obrenovac och därpå, när äfven denna linje genombröts af Mackensens armégrupp (14- 18 okt.), till den till Kragujevacs skydd iord- ninggjdrda ställningen Svilajnac-Rudnikhöjderna. l nov. måste serberna utrymma äfven nämnda ställning, och Kragujevac besattes af Gallwitz' armé. Härmed föll den i krigsindustriellt afseende viktigaste orten i landet i de allierades händer. Samtidigt besatte Kövess' armé det 30 km. v. om Kragujevac belägna Grn Milanovac. Serbiska armégruppens återtåg fortsattes i sydlig rikt- ning öfver serbiska (västra) Morawa. Mackensen följde efter på bred front. 7 nov. besatte hans vänstra flygel Krusevac och Kraljevo vid sist- nämnda flod, medan högra flygelarmén nådde Ivanica (40 km. s. v. om Kraljevo). -- Bulgariska ar- méernas framryckning. Medan Mackensens armé- grupp sålunda tvingade den serbiska hufvud- armén att uppge den ena försvarsställningen efter den andra, trängde l:a bulgariska armén den mot- stående underlägsna serbiska 2:a armén tillbaka öfver linjen Knjazevac-Pirot och intog (5 nov.) NiS. Genom besittningstagandet af denna viktiga järnvägsknut (tillika landets andra stad) blef för- bindelsen mellan Belgrad och Sofia tryggad för centralmakterna och därmed äfven tillförseln af vapen och ammunition till de turkiska stridskraf- terna på Gallipolihalfön. - Längre söderut hade 2:a bulgariska armén ryckt in i Macedonien, kastat tillbaka den svaga 4:e serbiska armén och (23 okt.) besatt Skoplje (Uskiib), sålunda afbrytande järnvägsförbindelsen mellan Nis och Saloniki. De serbiska trupperna veko tillbaka i syd- västlig riktning bakom Värdar. En härafdelning (Vassitj) besatte Babunapasset mellan Veles och Pfilep och sökte komma i förbindelse med enten- tens "orientarmé", hvilket dock tills vidare icke lyckades. - Orientarméns f ramryckning. 8 okt. hade den för Serbiens hjälp afsedda armén (till en början endast en fransk och en engelsk in- fanterifördelning) landstigit i Saloniki, och några dagar senare anlände general Sarrail dit för att öfvertaga ledningen af operationerna. I midten af okt. förflyttades armén, hvars styrka då ökats till omkr. 60,000 man, medelst järnvägstransport norrut, och den 20 hade den satt sig i be- sittning af linjen Doiransjön-Strumica-Krivo- lac (vid Värdar, v. n. v. om Strumica), i hvil- ken framryckningen på grund af bulgarernas (2:a arméns vänstra flygel) allt starkare mot- stånd af stannade. Sedan armén ytterligare för- stärkts, framryckte dess vänstra flygel (den franska arméfördelningen) i början af nov. öfver Tjerna- floden mot Babunapasset för att komma i förbin- delse med Vassitjs härafdelning. Detta miss- lyckades dock. Fransmännen blefvo slagna af bul- garerna vid försöket att storma de senares ställ- ningar på Archangelberget och tvungos till åter- tåg öfver Tjerna. Sarrail intog då en försvarsställ- ning vid Kavadar ö. om nämnda flod,, s. v. om Krivolac. Vassitj måste utrymma Babunapasset (den 16) och gå tillbaka till Prilep. Todorov följde efter och intog staden (20 nov.), hvarefter operationerna tills vidare afstannade. - Fält- tågets senaste skede. Slaget vid Kosovopolje (23 -24 nov.). Serbiska hufvudarméns återtåg ställ- des mot linjen Pristina-Mitrovica innanför grän- sen till Ny-Serbien, framför hvilken armén intog en försvarsställning. Mot denna anryckte Kövess' armé från n. v. i Ibars dalgång öfver Novi- bazar, Gallwitz' armé från n. i Labs dalgång och Bojadjevs armé från ö. öfver Goljak Planina. Slut- ligen närmade sig äfven Todorovs högra flygel Pristina från s. ö. Den sålunda från flera håll om- fattade serbiska hufvudhären blef den 23-24 vid Kosovopolje ("Trastfältet") v. om Pristina full- ständigt slagen och sprängd. Enbart förlusterna i fångar lära ha utgjort 50,000 man. Spillrorna af armén räddade sig in på albanskt och montene- grinskt område. Armén reorganiserades sedermera på Korfu. 29 nov. besatte bulgarerna Prizren vid Albaniens gräns. Montenegros eröfring. Medan sista skedet af fält- tåget mot Serbien pågick, inföll i början af nov. en österrikisk arméafdelning (v. Sarkotitsch) från Hercegovina i västra delen af Montenegro. Sam- tidigt öfverskred en annan kolonn landets norra gräns. Montenegrinerna trängdes efter hand till- baka mot landets inre. I slutet af månaden ingrep äfven v. Kövess' armé österifrån, öfvergick Lim på gränsen mot Serbien och slog montenegrinerna vid Plavlje (1 dec.) och Djelopolje (16 dec.). Slutligen inföll äfven en afdelning (2 fördelningar) af Kövess armé, som transporterats till södra Dalmatien, un- der general v. Trollmann öfver Cattaro i sydvästra delen af landet, stormade 10 jan. 1916 det starkt befästa höga berget Lovcen, som behärskade såväl Cattaro som hvudstaden Cettinje, och intog denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free