- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
287-288

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världsspråk - Världsstorloge - Världssystem - Världstid - Världsträd - Världsutställningar - Världsvälde - Världsålder - Världsår - Världsåskådning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ddetta är ej tillrådligt, enär det därigenom skulle löpa fara att förvandlas till ett konstspråk. De invändningar, som kunna riktas mot, att engelskan göres till internationellt hjälpspråk, äro i hufvudsak följande: de öfriga stormakterna, särskildt Frankrike och Tyskland, skola ej ge sitt samtycke, då det företräde den engelsktalande världen på så sätt vunne innebure en orättvisa mot andra nationer. Den engelska stafningen är alltför invecklad och svårlärd. Den första af dessa invändningar måste gifvetvis betraktas som ganska tungt vägande. Det förtjänar dock påpekas, att en allmän kännedom af engelskan rent kommersiellt sedt skulle innebära ökade handelsmöjligheter ej endast för England och Amerika, utan äfven för öfriga länder, ej minst de smärre. Det är dessutom ej utan vidare själfklart, att ett lands maktställning rent materiellt ökas på bekostnad af andra länders blott och bart därför, att dess språk tjänar som gemensamt meddelelsemedel för dessa. Ej heller behöfde därigenom ett monopol skapas inom vetenskap och litteratur, då ju arbeten af obestridt värde komme att öfversättas till det internationella språket och sålunda bli tillgängliga för alla. Det svåraste hindret för engelskan att bli internationellt hjälpspråk är emellertid den oerhördt komplicerade stafningen, som till synes ej följer några som helst regler och hvars inlärande vållar mycken tidsutdräkt och möda. Lyckligtvis tycks man ha öppen blick för nödvändigheten att afhjälpa denna olägenhet. För ett tjugutal år sedan bildades i England på initiativ af W. Skeat (se denne) ett nystafningssällskap (Simplified spelling society), som efter noggranna experiment framlade ett förslag till hvad man med en fackterm kallar fonetisk stafning på nationell bas, enligt hvilken den vanligaste stafningen af ett visst ljud förallmänligas. Denna stafning, för hvilken förf. närmare redogjort i en artikel i "Finsk tidskr." (1915), är så enkel, att den kan inläras på några få lektioner. Det har föreslagits, att den gamla stafningen skulle bibehållas i litterära standardarbeten, hvaremot den nya skulle användas för det praktiska lifvets syften, särskildt i korrespondens. En dylik åtgärd skulle i hög grad stärka engelskans utsikter att bli världsspråk. I Sverige har intresset för världsspråksfrågan under de senaste åren varit synnerligen lifligt. Hösten 1919 anordnade Nordiska fredskongressen på förslag af K. Sandstedt en enquête i världsspråksfrågan, riktad till framstående språkmän, i första rummet professorer i jämförande språkforskning, samt till sådana personer eller organisationer (handelskammare etc.), som ansågos mest kompetenta att yttra sig i frågan,, samtliga representerande länder, i hvilka intet af de tre stora kulturspråken talas. Af femtio svar, som inkommit från tjugu olika länder, förorda ej mindre än trettiotvå engelskan. Såväl inom den lärda världen som inom affärskretsar syns alltså en stark opinion förefinnas till förmån för engelskan som internationellt hjälpspråk. Ungefär samtidigt med denna enquêtes igångsättande bildades i Stockholm under ordförandeskap af C. Lindhagen en världsspråkskommitté, som våren 1921 hemställde, att en skrifvelse från kommittén rörande en förutsättningslös utredning af världsspråksfrågan måtte genom svenska regeringens förmedling öfverlämnas till Nationernas förbunds delegeradeförsamling, hvilken hemställan emellertid af riksdagen afslogs. Det torde vara tvifvel underkastadt, om världsspråksfrågan någonsin kommer att föras i hamn. Mot det allmänna antagandet af ett konstspråk tala de teoretiska och praktiska skäl, som redan anförts. Möjligen kan ett konstspråk komma att få sig tilldelad en mera begränsad roll, t. ex. som internationellt handelsspråk. Engelskan är visserligen redan nu ett internationellt meddelsemedel för stora delar af jordens befolkning, men det förefaller knappast sannolikt, att enighet skall kunna åvägabringas om att ge det en officiellt erkänd ställning som sådant. En gemensam aktion af samtliga eller flertalet smärre stater till förmån för engelskan som internationellt hjälpspråk torde kunna bli af afgörande betydelse för denna viktiga frågas lösning. Litt.: Couturat och Leau, "Histoire de la langue universelle" samt "Les nouvelles langues internationales" (1907), Brugmann och Leskien, "Zur kritik der künstlichen weltsprachen" (s. å.), B. Bergqvist, "Världsspråkstanken, dess utveckling och närvarande ståndpunkt" (i "Esperantisten" 1908), Meillet, "Les langues dans l'Europe nouvelle" (1918) och "The world-language. An inquiry by the Northern peace union" (i "Nordisk fredskalender", 1919-20; äfven separat). R. E. Z. Världsstorloge. Se Godtemplarorden, sp. 1394. Världssystem, i inskränkt mening (numera anti- kverad) detsamma som solsystem eller p l a- netsystem (se dessa ord), i vidsträckt bety- delse sammanfattningen af alla himlakroppar, som vi känna, d. v. s. världsalltet (se d. o.). Världstid. Se Tid, sp, 1265. Världsträd, etnoL, relig. vet. Se Mim a m e i d och Yggdrasif. Jfr Trädkult. Världsutställningar. Se Utställning. Världsvälde. Se Universalmonarki. Världsålder. Se Eskatologi, sp. 870, 874. Jfr G. Steffens, "Världsåldrarna" (1919). Världsår. Se Eskatologi, sp. 870. Världsåskådning kallas sammanfattningen af de allmänna föreställningar, som tänkande människor bilda sig om sig själfva och världen, om lifvets mening och värde. Världsåskådningen är lika mycket en hjärtats som hufvudets sak. Den är icke frukten af ett förutsättningslöst tänkande och bildas icke med afsikt, utan den är ett resultat af vårt lifs alla erfarenheter och lika mycket ett uttryck för hvad vi önska och hoppas som en produkt af vår reflexion. Våra känslor och vår vilja ha därför i den lika stor andel som våra kunskaper och vår eftertanke. Den har större betydelse för oss genom att anvisa mål för vår vilja och uttrycka den allmänna känslostämning, som genomgår vårt lif, än genom att hjälpa oss att i viss mån förstå verkligheten. Den växer och förändras därför med vår personlighets utveckling, är i viss mån en annan under ungdomen än vid lifvets höjdpunkt och på ålderdomen och kan genom yttre och inre kriser nästan h. o. h. omstöpas. Den får särskildt prägel af ras, nationalitet och samhällsklass samt af tidsandans inflytanden. Detta sammanhänger därmed, att världs-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free