- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
335-336

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värnplikt - Värnpliktens vänner - Wärnschöld (Wärnschiöld), Johan Andersson - Värnskatt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1872 afskaffades, togs emellertid i anspråk endast för härens och flottans krigsreserv och fick en ordnad organisation genom 1885 års värnpliktslag, som utsträckte tjänstetiden från 5 till 12 år (däraf 6 i den betydelselösa landstormen). Genom de 1892 vidtagna ändringarna i denna lag utsträcktes tjänstetiden till 20 år, från 21:a åldersåret räknadt, däraf 8 i beväringens första uppbåd, 4 i dess andra uppbåd, som togs i anspråk först i andra hand, och 8 i landstormen, som fortfarande blef af ringa betydelse. Befrielse från värnpliktens fullgörande medgafs endast för oduglighet till krigstjänst. Beväringens tjänstgöring bestämdes till 90 dagar och fullgjordes vid kavalleriet och flottan under 90 dagar i en följd första året, vid öfriga truppslag med 68 dagar under första och 22 under andra året, hvarvid endast viktiga familjeskäl eller förut innehafd anställning vid arméns eller flottans stam eller reserv kunde berättiga till befrielse från öfning. Genom 1901 års härordning utsträcktes tjänstgöringstiden, hvilket ännu mera blef förhållandet genom 1914 års (se Vapenöfning). Genom den senare bestämdes tjänstetiden till 11 år i beväringens första uppbåd, fr. o. m. det år, under hvilket vederbörande fyller 20 år, 4 år i dess andra uppbåd och därefter i landstormen t. o. m. det år, under hvilket han fyller 42 år. Det värnpliktiga manskapets tjänstgöring har sedan 1918 varit inskränkt, för 1920 och 1921 årens klasser till 90 eller 120 dagar (underbefälselever och fackmän ytterligare 60 dagar) jämte tre repetitionsöfningar om 25 dagar vid oberidna, i allmänhet 155 eller 185 dagar jämte två repetitionsöfningar om 35 dagar vid öfriga truppslag, studenter i allt 330 dagar, marinen likaledes 225 dagar, allt beträffande vapenföra. -- Om civil värnplikt se Tjänsteplikt. C. O. N. Värnpliktens vänner, ett sällskap med syfte "att sprida kännedom om allmänna värnpliktens militära, sociala och politiska betydelse". Den 30 aug. 1875 sammanträdde ett tjugutal män (H. Raab, P. Fries, S. A. Hedin, G. Björlin, A. E. Rappe, R. Almström m. fl.) för att öfverlägga om, hvad som borde göras för att påskynda den då på dagordningen stående försvarsfrågans lösning på tidsenligt sätt, d. v. s. på värnpliktens grund. Sedan antalet medlemmar i detta slutna sällskap hastigt tillväxt, bildades 22 nov. 1875 på utlyst allmänt möte en offentlig förening, som då fick namnet Värnpliktens vänner och antog stadgar. Filialer organiserades i olika delar af riket, och sällskapet räknade efter en tid flera tusen med- lemmar. För främjande af sitt syfte utgaf det flera skrifter, som vunno stor spridning. Säll- skapet upplöstes 27 maj 1890, och dess kontanta tillgångar öfverlätos då åt den nybildade Allmänna försvarsföreningen (se d. o.). Wärnschöld (skref sig Wärnschiöldh), Johan Andersson, fortifikationsofficer, f. omkr. 1610 i Lena prästgård, Västergötland, d. 8 febr. 1674 i Stockholm, hette urspr. Lenæus. Han blef först student i Uppsala, men vinnlade sig därefter särskildt om fortifikationens studium, så att han redan 1630 kunde utnämnas till ingenjör vid svenska armén i Tyskland. Där var han bl. a. med vid Stettin, Schwedt, Frankfurt a. d. Oder, Tangermünde, Werben, Nürnberg, Rain, Osnabrück och Hameln. Lenæus, som under tiden utgett Idea Ingeniarii, sive Architecti militaris animi qualitates, scientiæ & artes, quo in eo suo munere recte versari poterit (Stockholm, 1634), återvände sommaren 1635 till Sverige, där han senare fick stipendium till en utrikes studieresa, och vistades därefter företrädesvis i Holland. Återkommen 1639, blef han i slutet af s. å. ingenjör på svensk stat och anställdes vid Jönköpings fästningsbyggnad. Men redan följande år beordrades han att afresa till Estland och Livland för att inspektera därvarande fästningar samt uppgöra nya förslag till Revals, Pernaus och Rigas förstärkning 1641 och 1642 gjorde han åter ett par studieresor till Holland, och 1644 anställdes han vid fältstaten i Sverige. När Örnehufwudh dött, utnämndes Lenæus 1645 till dennes efterträdare som generalkvartermästare öfver all fortifikation. Han blef 1646 adlad med namnet W. och förordnades 1653 att jämte sin generalkvartermästarcharge äfven vara assessor i Krigskollegium. - Under sitt långa chefskap öfver fortifikationsstaten utvecklade W. en synnerligen gagnande och vidtomfattande verksamhet inom det alltmer växande svenska väldet. Men när under förmyndarregeringens styrelse 1660-72 landet fort nog utarmades, blefvo vanskligheterna för den nitiske W. att kunna fullfölja sin verksamhet allt större; och ehuruväl han i allmänhet alltid lyckades finna någon utväg ur svårigheterna, måste han dock till sist med harm finna sig uti penningbristens tillbakahållande inverkan och fortifikationsstatens däraf följande relativt ringa utveckling. De större fästningsarbeten, som under W:s tid bedrefvos i Sverige, utfördes till en början vid Göteborg och Nya Älfsborg samt Kalmar, hvarjämte äfven byggdes vid Halmstad, Vänersborg, Jönköping, Slite, på Andersön i Jämtland, Dalarö, Vaxholm och vid Stockholms södra sida m. fl. st. Det var i allmänhet W. själf, som utarbetade de nödiga hufvuddesseinerna, hvarvid han till en början följde det nederländska systemet, men småningom öfvergick till mera själfständiga konstruktioner för att till slut närma sig franska befästningsskolan. 1650 var W. i Livland för att uppgöra ännu ett förslag till Rigas befästande, och 1652 gjorde han åter en besiktningsresa till Livland, sedan han året förut utarbetat ett nytt förslag till Pernaus befästning. När sedan de skånska och bohuslänska fästningarna 1658 kommit under Sverige, utarbetade W. förslag till förstärkande af Malmö, Hälsingborg, Landskrona och Marstrand samt till försvar vid Svinesund, och vid de förstnämnda platserna bedrefs sedan fästningsarbetet med all ifver. Under W:s tid utgafs (1653) den första Fortifikationsordningen (som förbättrades 1666). Utom förut nämnda verk utgaf han Fragmenter af Fortifications-fundamenterne (1673). L. W:son M. Värnskatt kallas vanligen den skatt, som i några länder erlägges till staten af de manlige medborgare, som till följd af kroppsliga felaktigheter eller på grund af befrielse icke fullgöra den krigstjänst, som den allmänna värnplikten ålägger dem. Uppfattad som en rätt snarare än som en plikt, skulle väl den personliga krigstjänstskyldigheten icke kunna lösas med penningar, men om man tar i betraktande de personliga uppoffringar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free