Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värnamo kraftaktiebolag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med hvilka krigstjänsten är förenad, måste man
dock erkänna det berättigade däri, att den, som
af en eller annan orsak icke tas i anspråk för
krigsmakten, i stället drabbas af någon
uppoffring i penningar, hvilka användas till förmån för
samma krigsmakt. Det var på denna grund, som
värnskatt infördes i Bajern, då efter kriget 1866
rätten att sätta man i sitt ställe bortföll. Efter
Tyska rikets bildande upphörde emellertid denna
skatt. Sedan kantonal värnskatt redan länge
funnits i Schweiz, infördes 1878 en
”militärpflichtersatzsteuer”, hvilken utgår efter fem olika klasser
från 6 till 50 frcs om året (gäller alltid de år
personen i fråga rätteligen skulle ha tillhört
krigsmakten äfven utan att vara inkallad i
tjänstgöring), hvartill kommer en tilläggsskatt om 1,50
franc för 1,000 frcs kapital eller 100 frcs inkomst,
då den öfverstiger 600 frcs; för de år, som falla
under tjänsten i landtvärnet, beräknas endast half
skatt. I Österrike-Ungern infördes 1880 en
”militär-taxe”, hvars storlek bestämdes för hvarje
år och på grund af förmögenhet eller inkomst
växlade mellan l florin (i Österrike, 3 floriner i
Ungern) och 100 floriner, allt för år räknadt. I
Italien infördes under 1880-talet en ”tassa
militare”, hvilken skall erläggas dels af de från
krigstjänst h. o. h. befriade, dels af dem, som
tilldelas 2:a och 3:e kategorierna och sålunda endast
en kortare tid äro inkallade i tjänstgöring. Denna
skatt, som äfven utgår för året, utgöres af en
fast del, 6 lire, och en efter förmögenhet eller
inkomst beroende, hvars storlek växer från 1,2–3
procent af inkomsterna. Genom 1889 års
rekryteringslag infördes i Frankrike en ”taxe
militaire”, bestående af en fast del, 6 francs, och
en ”taxe proportionnelle”, hvars storlek periodvis
bestämmes. Svårigheten att indrifva denna skatt,
som icke passar in i skattesystemet, har
emellertid försvårat lagens tillämpning. I Tyskland
väcktes 1880 förslag om införande af värnskatt,
men ledde ej till något resultat, och i Sverige
upptogs samma tanke i den s. k. generalskommitténs
härordningsförslag af 1891, hvilket dock ej
blef antaget. – Värnskatt kallades en tillfällig,
för en gång, af inkomst och förmögenhet utgående
progressiv skatt (enligt k. kung. 9 okt. 1915) för
afhjälpande af brister i rikets försvarsväsen.
Skyldigheten att erlägga skatten inträdde, då
inkomsten utgjorde minst 5,000 kr. eller
förmögenheten minst 30,000 kr. eller då vid
sammanläggning af inkomst och förmögenhet bildades ett
taxeradt belopp af minst 5,000 kr. Taxeringen
verkställdes af en i hvart län af K. M:ts
befallningshafvande utsedd värnskattenämnd.
Konungen och öfriga medlemmar af konungahuset
bidrogo till denna skatt med belopp motsvarande
hvad som skulle ha utgått, om de varit underkastade
allmänna bestämmelser om skattskyldighet.
Skattebeloppen, som beräknades till 75 mill. kr. (hvaraf
30 proc. från bolag), ingingo i en särskild fond,
benämnd värnskattefonden.
C. O. N.
Värnäsån. Se Värån.
Värpinge, gods. Se Trolleberg.
Värsjön. 1. Sjö i Röke socken i norra delen af
Kristianstads län. V., som har en längd af 3 km.
och en bredd af l km., afrinner åt ö. till
Helge å. Dess areal uppgår till omkr. 2,5 kvkm.
3 km. n. v. om sjön ligger Värsjö station på
Skåne–Smålands järnväg. – 2. Sjö i Norra
Ny socken i Värmland. Sjön, som ligger 326
m. ö. h., har en längd af 5 km. och en bredd af
1,5 km. samt 4 kvkm. areal. Den afflyter genom
Värnäsån (se d. o.) till Klarälfven.
1 o. 2. J. V. E.
Värsås (Versås), socken i Skaraborgs län,
Kåkinds härad. 4,963 har. 1,085 inv. (1920).
Annex till Varola, Skara stift, Kåkinds
kontrakt.
Värtan, Lilla V. och Stora V., två fjärdar
af Saltsjön (Östersjön) i närheten af Stockholm.
Lilla V., belägen mellan Djurgårdslandet och
Lidingön (se Stockholm, kartan öfver staden
med omgifningar), sträcker sig från Södermanlands
fastland i s. (Nacka socken) i nordvästlig riktning
till Danderyd vid Djursholm i n. Dess längd är
omkr. 10 km., minsta bredd omkr. 650 m. samt
djup 10–40 m. I n. v., vid Stocksund, står den
i förbindelse med den omkr. 8,5 km. långa
Edsviken, och något s. därom leder den 225 m. långa
och 2,5 m. djupa Ålkiste kanal in till Norra
Brunnsviken. Öfver Lilla V. leder en enda
broförbindelse, Lidingöbron (se Lidingön), från
Ropsten på stadssidan till Torsvik på Lidingön.
(Från Ropsten gå på ömse sidor om bron ångfärjor
till Lidingön.) Bron är en omkr. 700 m. lång
flottbro, som skall utbytas emot en fast bro för
spårvägs- och järnvägstrafik, hvilken bro f. n.
(1921) håller på att byggas. Vid Lilla V. ligga
på stadssidan omedelbart ofvanför bron på den
forna Hjorthagens plats och angränsande marker
Stockholms stads gasverk, hvars första utbyggnad
tillkom 1890–93 och som numera efter flera
utvidgningar inrymmer stadens samtliga
anläggningar för tillverkning af gas och har egen hamn,
samt s. om bron, omkring och intill den forna s. k.
Storängsviken, stadens massgodshamn,
Värtahamnen, och s. därom vid Lindarängen dess
djuphamn, frihamnen. Värtahamnen utfördes i
två skeden, den södra delen 1879–86 och den norra
1903–12. Kajlängden utgör omkr. 2,700 m.,
vattendjupet vid kajerna 5,6–8,5 m. och
upplagsområdenas sammanlagda storlek 424,000 kvm.
Områdena inom hamnen äro af staden planerade
och försedda med spår, vägar o. d. samt uthyrda
till enskilda för upplag af olika slag, kol, trä,
malm, sten, oljor o. d., samt för industrier, såsom
cementfabriker, stenhuggerier m. m. Byggnader
och andra anordningar å upplagsplatserna
uppföras genom enskild försorg. Kajerna användas
såväl för allmänt bruk vid omlastning mellan
fartyg och järnvägsvagn eller åkdon som för
upplagsplatserna därinnanför. Hamnen är
försedd med erforderliga järnvägsspår, omkr. 20
km., till samtliga kajer och upplagsplatser,
kranar och andra transportanordningar, tillhörande
staden eller enskilda, vägar, belysning, vatten
och aflopp. I hamnen finnes en tullafdelning för
tullbevakning och tullbehandling. Under åren
före Världskriget voro kajerna ofta så godt som
h. o. h. utnyttjade. Hamnen är genom en 7 km.
lång, staten tillhörig järnväg, Värtabanan
(byggd 1879–82 för l,3 mill. kr.), förbunden med
Norra stambanan vid Karlberg och Tomteboda.
Hamnens anläggningskostnad (kranar ej medräknade)
har varit omkr. 7 mill. kr. Frihamnens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
