- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
337-338

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värnskatt - Värnäsån - Värpinge - Värsjön - Värsås (Versås) - Värtan, Lilla och Stora

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med hvilka krigstjänsten är förenad, måste man dock erkänna det berättigade däri, att den, som af en eller annan orsak icke tas i anspråk för krigsmakten, i stället drabbas af någon uppoffring i penningar, hvilka användas till förmån för samma krigsmakt. Det var på denna grund, som värnskatt infördes i Bajern, då efter kriget 1866 rätten att sätta man i sitt ställe bortföll. Efter Tyska rikets bildande upphörde emellertid denna skatt. Sedan kantonal värnskatt redan länge funnits i Schweiz, infördes 1878 en ”militärpflichtersatzsteuer”, hvilken utgår efter fem olika klasser från 6 till 50 frcs om året (gäller alltid de år personen i fråga rätteligen skulle ha tillhört krigsmakten äfven utan att vara inkallad i tjänstgöring), hvartill kommer en tilläggsskatt om 1,50 franc för 1,000 frcs kapital eller 100 frcs inkomst, då den öfverstiger 600 frcs; för de år, som falla under tjänsten i landtvärnet, beräknas endast half skatt. I Österrike-Ungern infördes 1880 en ”militär-taxe”, hvars storlek bestämdes för hvarje år och på grund af förmögenhet eller inkomst växlade mellan l florin (i Österrike, 3 floriner i Ungern) och 100 floriner, allt för år räknadt. I Italien infördes under 1880-talet en ”tassa militare”, hvilken skall erläggas dels af de från krigstjänst h. o. h. befriade, dels af dem, som tilldelas 2:a och 3:e kategorierna och sålunda endast en kortare tid äro inkallade i tjänstgöring. Denna skatt, som äfven utgår för året, utgöres af en fast del, 6 lire, och en efter förmögenhet eller inkomst beroende, hvars storlek växer från 1,2--3 procent af inkomsterna. Genom 1889 års rekryteringslag infördes i Frankrike en ”taxe militaire”, bestående af en fast del, 6 francs, och en ”taxe proportionnelle”, hvars storlek periodvis bestämmes. Svårigheten att indrifva denna skatt, som icke passar in i skattesystemet, har emellertid försvårat lagens tillämpning. I Tyskland väcktes 1880 förslag om införande af värnskatt, men ledde ej till något resultat, och i Sverige upptogs samma tanke i den s. k. generalskommitténs härordningsförslag af 1891, hvilket dock ej blef antaget. -- Värnskatt kallades en tillfällig, för en gång, af inkomst och förmögenhet utgående progressiv skatt (enligt k. kung. 9 okt. 1915) för afhjälpande af brister i rikets försvarsväsen. Skyldigheten att erlägga skatten inträdde, då inkomsten utgjorde minst 5,000 kr. eller förmögenheten minst 30,000 kr. eller då vid sammanläggning af inkomst och förmögenhet bildades ett taxeradt belopp af minst 5,000 kr. Taxeringen verkställdes af en i hvart län af K. M:ts befallningshafvande utsedd värnskattenämnd. Konungen och öfriga medlemmar af konungahuset bidrogo till denna skatt med belopp motsvarande hvad som skulle ha utgått, om de varit underkastade allmänna bestämmelser om skattskyldighet. Skattebeloppen, som beräknades till 75 mill. kr. (hvaraf 30 proc. från bolag), ingingo i en särskild fond, benämnd värnskattefonden. C. O. N. Värnäsån. Se Värån. Värpinge, gods. Se Trolleberg. Värsjön. 1. Sjö i Röke socken i norra delen af Kristianstads län. V., som har en längd af 3 km. och en bredd af l km., afrinner åt ö. till Helge å. Dess areal uppgår till omkr. 2,5 kvkm. 3 km. n. v. om sjön ligger Värsjö station på Skåne--Smålands järnväg. -- 2. Sjö i Norra Ny socken i Värmland. Sjön, som ligger 326 m. ö. h., har en längd af 5 km. och en bredd af 1,5 km. samt 4 kvkm. areal. Den afflyter genom Värnäsån (se d. o.) till Klarälfven. 1 o. 2. J. V. E. Värsås (Versås), socken i Skaraborgs län, Kåkinds härad. 4,963 har. 1,085 inv. (1920). Annex till Varola, Skara stift, Kåkinds kontrakt. Värtan, Lilla V. och Stora V., två fjärdar af Saltsjön (Östersjön) i närheten af Stockholm. Lilla V., belägen mellan Djurgårdslandet och Lidingön (se Stockholm, kartan öfver staden med omgifningar), sträcker sig från Södermanlands fastland i s. (Nacka socken) i nordvästlig riktning till Danderyd vid Djursholm i n. Dess längd är omkr. 10 km., minsta bredd omkr. 650 m. samt djup 10--40 m. I n. v., vid Stocksund, står den i förbindelse med den omkr. 8,5 km. långa Edsviken, och något s. därom leder den 225 m. långa och 2,5 m. djupa Ålkiste kanal in till Norra Brunnsviken. Öfver Lilla V. leder en enda broförbindelse, Lidingöbron (se Lidingön), från Ropsten på stadssidan till Torsvik på Lidingön. (Från Ropsten gå på ömse sidor om bron ångfärjor till Lidingön.) Bron är en omkr. 700 m. lång flottbro, som skall utbytas emot en fast bro för spårvägs- och järnvägstrafik, hvilken bro f. n. (1921) håller på att byggas. Vid Lilla V. ligga på stadssidan omedelbart ofvanför bron på den forna Hjorthagens plats och angränsande marker Stockholms stads gasverk, hvars första utbyggnad tillkom 1890--93 och som numera efter flera utvidgningar inrymmer stadens samtliga anläggningar för tillverkning af gas och har egen hamn, samt s. om bron, omkring och intill den forna s. k. Storängsviken, stadens massgodshamn, Värtahamnen, och s. därom vid Lindarängen dess djuphamn, frihamnen. Värtahamnen utfördes i två skeden, den södra delen 1879--86 och den norra 1903--12. Kajlängden utgör omkr. 2,700 m., vattendjupet vid kajerna 5,6--8,5 m. och upplagsområdenas sammanlagda storlek 424,000 kvm. Områdena inom hamnen äro af staden planerade och försedda med spår, vägar o. d. samt uthyrda till enskilda för upplag af olika slag, kol, trä, malm, sten, oljor o. d., samt för industrier, såsom cementfabriker, stenhuggerier m. m. Byggnader och andra anordningar å upplagsplatserna uppföras genom enskild försorg. Kajerna användas såväl för allmänt bruk vid omlastning mellan fartyg och järnvägsvagn eller åkdon som för upplagsplatserna därinnanför. Hamnen är försedd med erforderliga järnvägsspår, omkr. 20 km., till samtliga kajer och upplagsplatser, kranar och andra transportanordningar, tillhörande staden eller enskilda, vägar, belysning, vatten och aflopp. I hamnen finnes en tullafdelning för tullbevakning och tullbehandling. Under åren före Världskriget voro kajerna ofta så godt som h. o. h. utnyttjade. Hamnen är genom en 7 km. lång, staten tillhörig järnväg, Värtabanan (byggd 1879--82 för l,3 mill. kr.), förbunden med Norra stambanan vid Karlberg och Tomteboda. Hamnens anläggningskostnad (kranar ej medräknade) har varit omkr. 7 mill. kr. Frihamnens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free