- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
631-632

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ytterån - Ytteröen - Ytteröra - Ytteröy - Yttrandefrihet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

631 Ytteröen-Yttrandefrihet 632 nära gränsen till Näskotts och Alsens socknar och nära Ytteråns station på Norrländska tvärbanan, vid en kort, från Alsensjön till Storsjön flytande å, 38 km. från Östersund, 300 m. ö. h. "Hälsobrun- nen" bestod eg. af 3 järnkällor inom Näskotts och 2 inom Rödöns socken. Ytteröen, kustfyr af l:a kl. pä en holme v. om Florö, Sogn og Fjordane fylke (före 1919 Nordre Bergenhus amt), Norge, med 2 blinkar hvar- annan minut. Ljusstyrka 17,000-90,000 normal- ljus; lysvidd 20 kvartmil. K. G. G. Ytteröra, anat. Se Hörselorgan. Ytteröy, härad och socken, omfattande ön Y., af Y. pastorat v. om Levanger, Nord-Tröndelag fylke (före 1919 Nordre Trondhjems amt), Norge. 28,04 kvkm. 788 inv. (1920). Jordbruksområde; kopparfyndigheter. K- G- G. Yttrandefrihet, befogenheten för enhvar att meddela sina tankar öfver allt, som ligger inom mänsklig kunskaps och erfarenhets område, vare sig genom talet eller genom tankarnas åskådlig- görande i skrift, bild eller målning. Detta med- delande af tankar kan vara inskränkt till enskildt tankeutbyte. Eller ock kan åt detsamma ges en viss offentlighet, med tillträde därvid för antingen ett begränsadt antal eller ock för allmänheten, så att hvar och en, som däraf är intresserad, eger tillträde, så långt utrymmet medger. De i skrift meddelade tankarna kunna erhålla större sprid- ning antingen genom att kringsändas i original eller därigenom, att detta mångfaldigas medelst af- skrift eller i aftryck med begagnande af särskilda kemiska, fysiska eller mekaniska medel, vanligast tryckpress. Äfven bilder och målningar kunna mångfaldigas genom afbildningar eller afritningar och annat slags återgifning med tillhjälp af me- kaniska, fysiska och kemiska medel. Yttrandefri- heten förutsattes som själfskrifven i hvarje kultur- lands lagstiftning. Ordet, såsom blott och bart uttryckande en tanke, kan ej heller anses som underkastadt några tvångsbud, det må vara klädt i hvilken yttre form som helst. Men ordet är något mer än ett uttryck för tanken. Det innebär äfven en handling, riktad på ett visst mål. Det är egnadt att utöfva en viss verkan på den, som förnimmer det: det kan ha inverkan på hans in- sikter, tänkesätt, känsla och vilja. Dess syfte kan vara att bibringa upplysning till främjande af den intellektuella utvecklingen och framträder då som undervisande. Det kan af se att jämte ökande af någons insikter och kunskapsförråd grundlägga ett visst tänkesätt, som i form af sedliga eller reli- giösa grundsatser blir ledande för den enskildes handlingssätt och bestämmande för hans religiösa tro. Det kan verka omedelbart på vilja och känsla genom att framkalla en viss sinnesstämning eller ock taga form af en uppmaning eller ett öfver- talande till vissa handlingar. Ordets verkan kan vara upplyftande och förädlande, men dess verkan kan vara motsatsen. Ordets skadeverkan kan därför påkalla statens ingripande genom bestraffning af dess missbruk. Staten anses dessutom berättigad att kontrollera den undervisning, som meddelas det växande släktet, äfvensom religiösa föredrag och andaktsöfningar samt att öfvervaka, att ej ordet begagnas till uppväckande af hån, hat och förakt för sedlighet, religion och lag, af hvilkas sammanhållande kraft samhällets väl beror, eller till ärekränkande förtal, hot eller smädelser mot enskilda. Straffbara anses äfven lögnaktiga upp- gifter och vrängda framställningar, bedrägliga före- speglingar, till fördel för den ene eller skada för den andre. För att ett yttrande af förgripligt innehåll må komma under strafflagens bud, fordras, att det ej allenast är af beskaffenhet att inverka på sinnesstämningen i angifven riktning, utan äf- ven att det gått utom det förtroliga umgängets krets och varit egnadt att sprida kännedom därom hos en större allmänhet. Den vetenskapliga forsk- ningens resultat kunna fritt framställas. Läraren och skriftställaren må fritt uttala sina åsikter, äfven om dessa komma i strid med religiösa dog- mer och sedlighetsmaximer, så snart framställnin- gen tar form af kritisk belysning, som går ut på att öfvertyga om de framställda åsikternas riktig- het, dessa må sedermera visa sig huru värdelösa som helst och äfven vara af beskaffenhet att väcka förargelse. Som straffbara missbruk af yttrande- friheten äro därför i de flesta länders strafflagar upptagna hädelse och allt gäckeri med religion, allt, som sårar sedlighet, ärekränkningar samt allt hvad som sätter statens säkerhet och lugn i fara. För att dylika missbruk af yttrandefriheten skola anses brottsliga, fordras dock, såsom förut blifvit nämndt, att de skola ha förekommit på ett sätt, som låtit dem erhålla offentlighet. Inom nu angifna gränser och under det ansvar, som lag stadgar för dess missbruk, är yttrande- rätten fri. Denna rättighet har såsom sådan aldrig blifvit bestridd, icke en gång i de enväldigt styrda staterna. Det är sättet för dess utöfning och där- med förbundna sträfvanden, som ådragit sig lag- stiftarens uppmärksamhet och föranledt staten att jämte missbrukens straffande äfven i vissa fall reg- lera dess utöfning. Sålunda är yttrandefrihetens utöfning vid elementär undervisning bunden af vissa lagar, som begränsa undervisningsfriheten. Vidare är rättigheten att sammankalla allmänheten till möten eller öfverläggningar bunden vid vissa vill- kor, och föreskrifter kunna eller må utfärdas för upprätthållande af ordning inom den samlade mängden Dessa bestämmelser utgöra ej inskränk- ningar i yttrandefriheten, utan i församlingsrätten. Söker man sprida sina åsikter och förena liktän- kande genom gemensamma öfverläggningar till samfällda sträfvanden för främjande af gemen- samma syften, kunna för dylika associationers bildande och fortsatta verksamhet villkor bestäm- mas, som regelbinda denna verksamhet (se För- enings- och församlingsfrihet). För- binder man dessa sammankomster eller associatio- ner med resolutioner, adresser eller petitioner för att inverka på styrelsen, förvaltningen eller lag- stiftningen, kunna de, som vilja göra framställ- ningar hos vederbörande myndighet, därvid för- pliktas till att iakttaga särskilda villkor, ty hvarje utöfning af en politisk rättighet fordrar ordnade former (petitionsrätt; se under Peti- tion). Särskildt böra märkas de i religionsfrihe- ten innehållna rättigheter, som inbegripa yttrande- frihet i form af tanke-, tros-, samvets- och bekän- nelsefrihet (d. v. s. hvarje individs rätt att uttala sina religiösa åsikter och ej tvingas till en annan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free