- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
633-634

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yttrandefrihet - Yttranderätt - Yttre fall - Yttre hörselgången - Yttre linjer - Yttre mission - Yttre planeter - Yttre vändning - Yttrium - Yttrocerit - Yttrotantal (Yttrotantalit)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

633 Yttranderätt-Yttrotantai 634 heten för trosförvanter att samlas till gemensamma andaktsöfningar och att förenas i trossamfund och därmed förenad rätt till barnens religiösa upp- fostran och undervisning (se Religionsfri- het). De nu angifna formerna för yttrandefri- hetens utöfvande afse det talade ordet. Utom i tal kunna äfven, såsom nämnts, i skrift tankar yttras och spridas, hvadan yttrandefrihet inbegri- per utom talfrihet äfven skrif- och tryckfrihet. Som tryckpressen är det allmännast anlitade med- let för skrifters mångfaldigande och tryckt skrifts spridande är det förnämsta medlet för tankars vidsträcktaste allmängörande, har tryckfriheten ådragit sig lagstiftarens uppmärksamhet i första hand (se vidare Tryckfrihet). Utöf ningen af de uti yttrandefriheten inneburna rättigheterna, såsom undervisning, offentliga före- drag, dramatiska föreställningar, församlingsfrihet, föreningsrätt, gemensamma andaktsöfningar, var i äldre tid beroende af styrelsens godtfinnande genom fordran af koncessioner och autorisationer från offentlig myndighets sida och genom reglementari- ska föreskrifter, som ytterligare lade hämmande band på denna frihet. I de författningar, som kommo till stånd efter amerikanska frihetskriget och franska revolutionen, blef därför yttrande- frihetens grundsats upptagen bland öfriga i dessa författningar uppräknade viktigare medborgerliga friheter till garanti för, att denna frihet skyd- dades vid lagstiftningens handhafvande. Således blef under de första sammanträdena i Nord-Ame- rikas förenta staters kongress 1789 genom en tilläggsartikel kongressen förbjuden att stifta någon lag, hvarigenom intrång kunde ske i friheten i tal och tryck eller i folkets rätt att sig fredligt församla och öfverlämna till regeringen ställda petitioner om missbruks afskaffande. I den "Dé- claration des droits de 1'homme'', som står i spet- sen för franska konstitutionen af 3-10 sept. 1791 (art. 11), heter det: "Det fria utbytet af tankar och meningar är en af människans värderikaste rättigheter; hvarje medborgare eger därför fritt tala, skrif va, trycka, dock under ansvar för denna frihets missbruk i de genom lag bestämda fall". I själfva konstitutionen garanteras särskildt rät- tighet för hvar och en att i tryck offentlig- göra sina tankar, utan att hans skrifter kunna underkastas någon censur eller något öfverinseende före deras offentliggörande, likaledes att utöfva den kult, som tillhör den religion, till hvilken han bekänner sig, äfvensom ock friheten för med- borgare att fredligt och obeväpnade samlas, med iakttagande af gällande polislagar. Äfven i 1814 års "karta" (författning) garanteras religionsfri- het (art. 5), tal- och tryckfrihet (art. 8) med iakttagande af de lagar, som ha att kväfva deras missbruk, men församlingsfriheten namnes icke där, ej heller i 1830 års karta. Däremot finnes församlingsfriheten likasom föreningsrätten åter garanterad i 1831 års efter 1830 års franska karta bildade belgiska författning jämte öfriga yttrande- friheten tillhörande rättigheter, bland hvilka sär- skildt nämnas undervisningsfriheten och petitions- friheten. I franska konstitutionen af 4 no v. 1848 art. 8 blef utöf ningen af samtliga dessa rättig- heter garanterad med ingen annan begränsning än den, som innehålles i andra medborgares rättig- heter och frihet eller i allmän säkerhet, dock att ej tryckpressen underkastas censur. Schweiziska förbundsförfattningen af 1848 samt tyska folkets "grundrechte", som garanterades i lagen 27 dec. 1848, upptogo liknande bestämmelser. Sådan ga- ranti gafs åt dessa rättigheter i de grundlagar, som kommo till stånd efter 1848 års folkrörelse och för hvilka konstitutioner den belgiska grund- lagen tjänat till mönster, nämligen de italienska, tyska och österrikiska grundlagarna m. fl. Så äf- ven Danmarks 5 juni 1849 först gifna och nu i sin reviderade lydelse gällande grundlag. Norges "grundlov" garanterar blott tryckfriheten (§ 100), Sveriges grundlagar efter 1809 tryckfrihet och be- kännelsefrihet. Grundsatsen om fri yttranderätt i öfrigt genomgår båda ländernas lagstiftning, med de inskränkningar, som strafflag och upprätthål- lande af allmän säkerhet och ordning fordra. Efter 1848 års revolution har yttrandefriheten så ingått i det allmänna rättsmedvetandet, att dess konstitutionella garanterande alltmer förlorat in- tresse och betydelse äfven inom litteraturen. - Jfr H. L. Rydin, "Om yttrandefrihet och tryck- frihet" (1859). H.L.R. (Rid.) Yttranderätt. Se Yttrandefrihet. Yttre fall, sjöv. Se 88 å fig. till art. Tack- lin g. Yttre hörselgången, anat. Se Hörselorgan l, sp. 288. Yttre linjer, krigsv. Se I n r e linjer. Yttre mission. Se Mission, sp. 663. Yttre planeter, astron. Se Inre planeter. Yttre vändning, obstetr. med. Se Vändning. Y7ttrium, kem., ett metalliskt grundämne, upp- täckt 1794 af Gadolin som beståndsdel i ett svart mineral från Ytterby fältspatsbrott nära Vaxholm, hvilket mineral sedermera erhöll namnet g a d o- 1 i n i t. Den af Gadolin framställda yttrium-oxi- den, ytter jorden, var emellertid en blandning af flera oxider, bland hvilka Ekeberg 1802 fann be- rylljord och Berzelius 1814 ceroxid. Den återstå- ende renare ytterjorden befanns af Mosander 1842 vara en blandning af tre olika oxider, af honom kallade ytterjord, erbinjord och terbinjord (se E r- b i u m), af hvilka de sistnämnda sedermera be- funnits vara blandningar af flera, till en del ännu icke i rent tillstånd framställda oxider. Den rena ytterjorden, hvilken såväl i gadolinit som i andra mineral, t. ex. fergusonit, yttrotantal, euxenit, samarskit m. fl., utgör hufvudmassan, är ett hvitt pulver, som har starkare basiska egenskaper än öfriga, till "yttriumgruppen" hörande oxider af sällsynta jordarter; . den absorberar kolsyra ur luften och löses lätt i syror till färglösa, väl kristalliserande salter. Det metalliska grund- ämnet yttrium är ännu icke framställdt i ren och kompakt form. Som element tillhör det de tre- värdiga och har atomvikten 88,7, hvilken teck- nas Y. P. T. C. (K. A. V-g.) Yttrocerft, miner., ett derbt mineral, utgörande en blandning af fluorkalcium med fluoryttrium, fluorcerium m. m., hvilken troligen är isomorf med fluss-spat. Färgen är violblå, med dragning åt grått eller hvitt. Mineralet fanns först vid Finnbo och Broddbo mineralbrott nära Falun i granit och har sedan funnits i Nord-Amerika. Ant. Sj.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free