- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
635-636

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yttrotantal (Yttrotantalit) - Yttrotitanit (keilhauit) - Ytú - Ytvatten - Ytved - Yuca - Yucatan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

635 Yttrotitanit-Yucatan 636 tantalat (tantalsyran kan delvis ersättas af niob- syra) af ytterjord, kalk, järn och uran, som kristalliserar rombiskt, förekommer i två färg- varieteter (svart och gul) i en grofkristallinisk granit vid Ytterby fältspatsbrott i närheten af Vaxholm samt har äfven blifvit funnet vid Finn- bo, Broddbo och Kårarfvet vid Falun. Mineralet har halfmetallisk glans, en hårdhet af 5-5,5 samt eg. v. = 5,4-5,9. Yttrotantalen undersöktes och namngafs 1802 af svenske kemisten Eke- berg. Ant. Sj.* Yttrotitanit (af A. Erdmann kallad k e il- ha u i t efter norske geologen Keilhau), miner., är en titanit (se d. o.), där kalken delvis ersattes af ytterjord och därmed besläktade jordar samt äfven lerjord och järnoxid. Den förekommer vid Arendal i Norge och Alseda i Sverige. Ant. Sj.* Ytú, stad. Se Itu. Ytvatten, detsamma som dagvatten (se d. o.). Ytved. Se Trä, sp. 120. Yuca, 6ø£. Se Manihot, sp. 772. Yucatan, halfö i Central-Amerika, mellan Campechebukten i v. och Hondurasbukten i ö., sydöstra delen af Mexico (se kartor till art. Amerika), omfattar de båda mexikanska staterna Campeche i v. och Yucatan i n. samt territoriet Quintana Roo (se d. o.) i ö. Med denna begränsning utgör arealen 138,056 kvkm.; räknas Brittiska Honduras i s. ö. och norra delen af republiken Guatemala i s. med, uppgår arealen till omkr. 200,000 kvkm. Befolkningen i den mexikanska delen uppskattades 1912 till 437,794 pers., däraf 347,781 i själfva staten Y., medan Campeche och Quintana Roo hade en folkmängd af endast resp. 86,685 och 9,328 pers. -- Y. är ett ganska svårtillgängligt land till följd af kustens beskaffenhet. Endast på ett ställe, s. om Campeche, träda omkr. 100 m. höga kalkstenskullar ända fram till kusten; eljest är denna öfverallt låg, kantad af dyner och mangrovevegetation. Nordkusten åtföljes utefter hela sin längd af långsmala laguner, som på grund af sin flodliknande karaktär gå under namnet "rios" (floder). Den ansenligaste är Rio Lagartos. Östkusten har visserligen flera vikar, sålunda Ascensionviken och Espiritu-Santo-viken i midten samt den djupt inträngande Chetumalviken i s. på gränsen mot Brittiska Honduras, men samtliga äro hindrade af bankar och tillgängliga för endast smärre fartyg. Såväl i ö. som i v. omges Y. dessutom af korallref, medan den grunda och farliga Campechebanken sträcker sig som en bred fortsättning af halfön mot n. v. Endast ett fåtal hamnar finns därför, och äfven vid de större, såsom Progreso, Sisal och Campeche, måste fartygen ankra på öppen redd flera km. från kusten. Till ytbildningen är Y. ett lågland, som sakta stiger mot s., där vid Guatemalas gräns de högsta partierna nå upp till inemot 400 m. Berggrunden är genomgående tertiär kalksten, som på grund af sin porösa natur med lätthet genomsläpper vatten och sålunda åstadkommer en särartad utbildning af hydrografien ("karstbildningar"). I norra delen af Y. saknas floder så godt som fullständigt; i s. v. finnas väl några smärre vattendrag, men de äro att räkna med blott under regntiden. Däremot finnas underjordiska flodsystem, tvifvelsutan i stor utsträckning, och af betydelse för landets bevattning äro naturbrunnar, s. k. cenotes, 10 till 60 m. under ytan, hvilka äro till rätt stort antal strödda öfver landet, särskildt i västra Y. och i Quintana Roo. Äfven vidsträckta grottor finnas flerstädes. Klimatet är torrt och hett; genomsnittstemperaturen i staten Y:s hufvudstad Mérida är 25,9°; högsta uppmätta temperaturen är 40,5°. Medelnederbördssiffran för samma ort är 913 mm. pr år; 1/3 af denna regnmängd faller emellertid under juni månad, medan jan.--maj nästan sakna regn. Antalet regndagar per år är 104. Vid kusterna, där nederbördsmängden är tillräcklig, växa dyrbarare trädslag, mahogny och färgträd. Mest föremål för odling är henequén, yucatanhampan l. sisalhampan (se d. o.), Agave rigida, som används till tågvirke, säckväf och andra gröfre väfnader. Viktigaste området för hampkulturen är trakten kring Merida, där Sisal är utskeppningsort för denna produkt. Äfven i staten Campeche har på senare år hampodling med framgång bedrifvits. Närmast i betydelse som plantageprodukt kommer sockerröret; äfven majs, tobak och bomull odlas. I motsats mot det öfriga malmrika Mexico saknar Y. fullständigt mineralskatter. Hufvudstad i staten Y. är Mérida (62,447 inv. 1910) med hamnstaden Progreso; hufvudstad i staten Campeche är Campeche (16,775 inv. s. å.); hufvudstad i territoriet Quintana Roo är Santa Cruz de Bravo (2,258 inv. s. å.). Endast i staten Y. och därintill gränsande delar af Campeche har järnvägsnätet vunnit någon omfattning. Y:s nuv. låga kulturella ställning och ringa folktäthet (8 inv. på 1 kvkm. i staten Y.; 1,8 på 1 kvkm. i Campeche; 0,2 på 1 kvkm. i Quintana Roo) kontrastera märkligt med tillståndet på den spanska eröfringens tid, hvarom vittna otaliga ruiner af städer, tempel, palats och andra offentliga byggnader, spridda öfver landet och särskildt omkring de nu öde norra och nordöstra stränderna af halfön. Hela norra delen, som nu nästan alldeles saknar rinnande vatten, skogväxt och invånare, var vid den tiden tätt bebyggd och full af folkrika städer, märkliga för sina offentliga byggnaders storlek, glans och konstnärliga utsmyckning. Ty halfön var då medelpunkten för mayafolkets (se Maya och Mayaspråken) kultur, som täflade med och i flera afseenden öfverträffade aztekernas och de peruanske inkas'. Ehuru mayafolket redan då inträdt i en period af förfall, var det ännu starkt och mäktigt nog att i 20 år (1527--47) motstå "konkvistadorerna". Man har förundrat sig öfver, att ett så torrt och nästan flodlöst land någonsin kunnat bli hem för en blomstrande civilisation. Det syneá också vara säkert, att Y. är en sen eröfring af mayakulturen och tagits i besittning, först när denna redan nalkades sitt förfall. Icke desto mindre äro de byggnadsrester, som återstå, af storartad karaktär och ligga tätt strödda öfver landet, knutna till förekomsten af de ofvan omtalade brunnarna, cenotes. "I själfva verket är den, som reser i dessa mayakulturens länder, sällan utom synhåll för någon pyramid eller något tempel, när han genomströfvar skogarna i dessa underliga, jämna och flodlösa kalkstenstrakter" (Enock). De flesta af de sålunda bevarade byggnaderna ha tjänat något religiöst syfte och uppvisa en planmässighet i ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free