förandet, som förvånar (se Fornlämningar, sp. 872--873). Bland ruinstäderna äro framför allt anmärkningsvärda Uxmal, 45 km. s. om Merida, och Chichen-Itza, ungefär halfvägs mellan nämnda stad och östkusten. Härtill komma bland de bäst kända Izamal, Mayapan, Aké, Tikul, Kabah och Labna, alla i närheten af Mérida, som själf står på ruinerna af Tihu; Labpak och Pontochan i Campeche samt Pamal, Tulum och Yumpeten i Quintana Roo. Den yucatanska byggnadskonsten förråder i jämförelse med andra af

Tempelruin vid Uxmal.

mayakulturens arkitektoniska skapelser längre i v. ett senare ursprung. Inskrifter äro mera sällsynta, däremot ha byggnaderna rik ornamental utsmyckning. Mayapan ("Mayafolkets banerstad") låg i ruiner redan på konkvistadorernas tid, förstördt under ett allmänt uppror af vasallstaterna ett årh. förut. Dess öfvervuxna ruiner uppta ett betydligt område och omfatta bl. a. en ofantlig vall, som på afstånd ser ut som en trädbevuxen kulle. Uxmal [oʃmal] är utan medtäflare med hänsyn till storleken af sina byggnader samt rikedomen och skönheten af dessas skulpturverk (se fig.). Bland byggnaderna märkas Casa del gubernador (guvernörens palats) med en 100 m. lång underbart vacker fris samt det s. k. "nunnehuset", som bildar en stor fyrkant med 85 m. lång front och omsluter en gård, 78,5 m. lång och 65 m. bred; det innehöll 88 rum af olika storlekar (se vidare Fornlämningar, sp. 874). Den berömde kännaren af mayafolkens kultur, Le Plongeon, har där gjort några af sina vackraste fynd. Aké har en egendomlig pyramid, på hvilken reste sig 36 4--5 m. höga pelare, ordnade i tre parallella rader med 3 m. afstånd. Vid Izamal [ithama'l] står en annan stor pyramid med en bas af nära 200 m. längd. De underbara ruinerna vid Chichen-Itza [tʃi'tʃen-] ha först beskrifvits af Charnay. De omfatta flera tempel med friser, statyer, pelare, reliefer o. d. och äro samlade kring en stor pyramid, kallad Castillo efter den byggnad, som står på dess topp. Liksom Uxmal har Chichen-Itza äfven ett omfångsrikt "nunnehus"; bland dess tempel förtjänar nämnas "El Foloc", rikligt utsmyckadt med ornament. Staden, som i motsats till Mayapan var bebodd på eröfringens tid, var itzaernas hufvudstad, ett af de mäktigaste mayafolken. Många ruiner i Y., som beskrifvits af äldre resande, saknas nu, många återstå utan tvifvel ännu att upptäcka, särskildt i de okändare delarna mot Guatemalas gräns. Den första underrättelsen om maya-rikena hade