Schlesien, d. 1887 i Halle, blef filos. doktor i Halle 1844, biblioteksassistent 1847, docent 1853, e. o. professor där 1856, professor och överbibliotekarie i Königsberg 1859 och slutligen åter professor i Halle 1863. Trots storartad lärdom åstadkom Z. som vetenskaplig skriftställare icke synnerligen mycket. Hvad han från trycket utgaf består mest i recensioner och en mängd andra smärre uppsatser och meddelanden. Bland skrifter af något större omfång förtjäna nämnas Das gothische alphabet Vulfilas und das runenalphabet (1855), Germania och Germanen i Ersch och Grubers "Encyclopædie" (s. å.) och hans hufvudarbete: Pseudocallisthenes. Forschungen zur kritik und geschichte der ältesten aufzeichnung der Alexandersage (1867). Z:s största betydelse är att söka dels i en långvarig och inflytelserik lärarverksamhet, dels däri, att han grundlade och med sällspordt nit ända till sin död ledde två betydelsefulla litterära företag: "Zeitschrift für deutsche philologie" sedan 1868 (medutgifvare E. Höpfner) och "Germanistische handbibliotek" sedan 1869, detta senare utgörande en samling af förträffliga kritiska handupplagor af de äldsta och viktigaste germanska litteraturalstren (t. ex. Wulfila, Heliand, Otfrid, den poetiska Eddan m. fl.). Jfr K. Weinhold, "J. Z." (i "Zeitschrift für deutsche philologie", bd 20, 1888). ^{Ad. N--n.} Zacho, Christian, dansk målare, f. 31 mars 1843 vid Grenaa i Jylland, d. 19 mars 1913, kom i målarlära i Aarhus och genomgick sedan konstakademien i Köpenhamn 1862--67. Under la Cours och P. K. T. Skovgaards ledning utbildade han sig till landskapsmålare och besökte Italien och Frankrike 1878--79 som akademiens stipendiat. Med Den första snön och Jylländskt skogsparti (båda 1881) väckte han mycken uppmärksamhet. Från s. å. är Vinterbild från Bretagne (konstmuseet i Köpenhamn). Et stille vand i Dyrehaven (1884) belönades med Thorvaldsens utställningsmedalj. Han blef 1887 medlem af akademirådet och fick 1897 professors titel. Z. målade äfven porträtt. ^{Ph. W.}* Zachrisson, Karl August, historiker, läroboksförfattare, f. 20 april 1839 å bergmästarbostället Knutsberg vid Nora, d. 2 sept. 1903 i Stockholm, blef student 1856, filos. kandidat 1862 och doktor 1863, allt i Uppsala. 1864 utnämndes han till lektor i historia och geografi vid Högre lärarinneseminarium i Stockholm. Z. författade Sveriges underhandlingar om beväpnad neutralitet 1778--1780 (doktorsafh. 1863) och skildrade förra afdelningen af Europas historia under reformationstidehvarfvet (t. o. m. freden i Augsburg 1555) i den af E. Wallis redigerade "Illustr. verldshistoria" (d. 4, 1878), hvarjämte han utgaf bl. a. de för högre flickläroverk afsedda Lärobok i världshistorien (1890; 5:e uppl., utg. af S. J. Boëthius, 1912; nytryck 1916) och Lärobok i Sveriges historia (1891; 3:e uppl. 1901). Zachrisson, Peter Anders Waldemar, boktryckare, f. 25 april 1861 i Kungsbacka, studerade boktryckarverksamheten som volontär i Berlin, Wien, Leipzig, Hamburg, Petersburg m. fl. städer, förestod några år "Sydsvenska dagbladets" tryckeri i Malmö, upprättade 1882 ett eget tryckeri i Göteborg, hvilket 1902 öfvertogs af W. Zachrissons boktryckeriaktiebolag, hvars verkställande direktör han alltjämt är. Z. har dels genom det tryck, som han låtit utgå från sin egen officin, dels genom den verksamhet, han utöfvat i tal och skrift och som varit rik på initiativ och burits af stark entusiasm för "den vackra boken", varit den säkerligen förnämste i att höja det svenska boktrycket i konstnärligt hänseende från den rätt låga ståndpunkten under 1880-talet. I Göteborg har han upprättat en fackskola för bokindustri, tog vidare initiativet till Allmänna svenska boktryckareföreningen (stiftad 1893; 1911 kallad Svenska boktryckareföreningen), hvars ordf. han vardt 1919, och Svenska bokindustrimuseet (1901) och utger fr. o. m. 1893 "Boktryckerikalender" (12:e årg. 1921). 1902--10 utgafs "Wezätas månadshäfte". Utom sitt betydelsefulla arbete för det svenska boktryckeriets tekniska och organisatoriska arbete har Z. tagit stor del i andra samhälleliga angelägenheter, bl. a. som stiftare af och ordförande i konstslöjdsföreningen "Konstfliten" i Göteborg och initiativtagare till Svenska mässan därstädes. "Wezätas" (hans firmabetecknings) tryck är till sin stilkaraktär närmast släkt med angelsaxiskt boktryck från "private presses". ^{R--n B.} Zachrisson, Robert Eugen, anglist, universitetslärare, f. 15 jan. 1880 i Karlskrona, blef student 1900, filos. kandidat 1902, licentiat 1908, doktor och docent i engelska språket 1909, allt vid Lunds universitet. Han var 1910--21 lektor i tyska och engelska vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm och utnämndes 1921 -- efter att ha varit uppförd å förslagsrum till professuren i engelska i Uppsala 1911 och i Göteborg 1913 -- till professor i engelska språket vid Uppsala universitet. Z:s vetenskapliga författarskap, som redan är ganska omfattande, faller hufvudsakligen inom tre olika områden af engelsk språkforskning. Hans viktigaste arbeten behandla nämligen dels engelska ortnamn och särskildt det franska inflytandet på deras former, dels den äldre nyengelskans uttal, dels modern engelsk grammatik och stilistik. Han har utgett bl. a. A contribution to the study of anglo-norman influence on english place-names (gradualafh. 1909), Two instances of french influence on english place-names (1914), Some instances of latin influence on english place-nomenclature (1911), Pronunciation of english vowels 1400--1700 (1913), Shakespeares uttal (1914), Northern english or London english as the standard pronunciation (A contribution to the history of standard english; 1914) och Engelska stilarter med textprof (1919), Change of ts to ch, ds to dg and other instances of sound-substitution (1921). ^{A. E.} Zachtleven [tsachtlefen], tysk namnform för Saftleven. Zachurer, folkstam. Se Lesger. Zacuto, Moses. Se Zakut. Zacynthus. Se Zakyntho. Zade [ts<over>a</over>-], Inez Alfhild Beatrice, författarinna, född Bæcklund, f. 20 juli 1875 i Trälleborg, tog studentexamen i Stockholm 1893, utexaminerades 1896 från Högre lärarinneseminariet, var sedan anställd som lärarinna i Uddevalla, Trollhättan och Smedjebacken och 1907--08 föreståndarinna för samskolan i Höör. 1908--10 studerade hon i Jena, där hon sistn. år gifte