663 Zader-Zahle 664 sig med e. o. professorn Adolf Zade i Leipzig. - Fru Z. har utgett några populära monografier af förtjänst: Caroline (1914), Bettina (1916), Två systrar. Schillers Lotte och Line (1918) och I musernas rike (1920; skildringar från Weimar på Goethes tid), och författat noveller och artiklar i tidningar och tidskrifter. R-n B- Zader, Hans Christopher von, forti- fikationsofficer, f. omkr. 1660 i Pommern, d. 1709 eller 1710, gjorde 1686 en kampanj i Ungern och bevistade 1688-91 kampanjer i Holland och vid Rhen samt utnämndes 1691 till ingenjör- kapten vid Lifgardet och 1700 till generalkvarter- mästarlöjtnant vid svenska armén i Tyskland. Han deltog emellertid i descenten på Själland s. å. och öfvertog efter den sårade Stuart fortifika- tionsbefälet samt ledde retranchemangets upp- kastande på Tyberups backe. 1703 placerades han i Reval med direktion öfver de estländska befästningarna och ledde sedan fästningsarbetet vid Reval, där en del nya verk uppfördes enligt hans förslag. L. Wrson M. Zadig, William, skulptör, f. 21 juli 1884 i Malmö, studerade efter slutad skolgång i Tek- niska yrkesskolan där 1901, i Berlin vid konst- slöjdmuseets skola 1902-08 och en kort tid vid konstakademien samt 1908-12 i Paris. Han ut- ställde flera gånger på salongerna där och deltog äfven 1911 i en separatutställning i Malmö mu- seum. Han öfverflyttade sedan till Brasilien, där han 1912-20 var anställd som professor vid Lyceu de artes e officiös (konstakademien) i Säo Paulo. Bland större arbeten från denna tid märkes Kristus och de tolf apostlarna för kyrkan Gonsolacäo och det nyligen fullbordade monumentet öfver den bra- silianske nationalskalden och agitatorn Olavo Bilac. Monumentet, som omfattar flera figurer, är 10 m. i höjd och 16 i bredd. Konstnären har slutfört det i Malmö; det är nyligen gjutet i brons i Köpen- hamn och skall uppställas vintern 1921-22, hvar- efter Z., som lämnat sin befattning i Säo Paulo, ämnar bosätta sig i Paris. Under sin senaste vistelse i Malmö har han utfört några småarbeten (Arabesk, Anadyomene m. fl.) och porträttbyster af landshöfdingen Rob. De la Gardie och med. doktor O. Lövberg. G-g N. Zado'k (S a d o k). Se F a r i s é e r. Zado7nsk [sa-; af ry. za, på andra sidan, och Dow], S a don s k, stad i ryska guv. Yoronesj, nära floden Tesjevkas utlopp i Don, 85 km. n. om staden Voronesj. Omkr. 11,000 inv. Vackert kloster. A. N-d. Zadonskaja stepj, ry. Se D önska kosac- kernas land, sp. 724. Zadunaiskij (Donauöfvergångaren). Se R u m- j antsev 2, sp. 1150. Zafar (Z h af ar), landskap och stad. Se S af ar. Zafarani-öarna. Se Presidio. Za'ffer, ty. (it. zafffera}} kem. Se Kobolt- s a f f lör. Zaganelli [tsa-], italienska målare, två bröder Bernardino (f. omkr. 1460, d. 1509) och Francesco (f. omkr. 1465, d. 1531), efter sin födelseort kallade da Cotignola, tillhörde skolan i Romagna. Båda synas ha varit lärjungar af Rondinelli. Francesco var 1505-27 verk- sam i Ravenna. Ett altarverk af honom, Madonna med fyra helgon (1518), finns i Ravennas pinakotek. Berlins museum eger en Bebådelse med helgon (1509). Arbeten af Z. finnas äfven i Rimini, Forli, Milano och Parma. Af Bernardino finns en altar- tafla i karmelitkyrkan i Pavia, dess predella, S. Sebastians martyrium, förvaras i Londons National gallery. (G-g N.) Zagardua (cider). SeGuipúzcoa. Zagazig, stad. Se S a g a s i g. Zagoskin, M i c h a i l, rysk lustspels- och roman- författare, f. 1789 i Pensaguvernementet, d. 1852, deltog i 1812 års fälttåg, där han blef sårad, blef tjänsteman vid teaterkanslierna i Petersburg och Moskva och utnämndes 1831 till chef för Moskvas teatrar. 1842 blef han chef för Kremls lifrustkam- mare. En af Rysslands produktivaste författare, skref han till en början - alltifrån 1815 - en massa lustspel i vedertagen fransk stil, hvilka, ehuru i intet afseende märkliga, delvis hade myc- ket stor framgång. 1829 debuterade Z. som romanförfattare med romanen Jurij Miloslavskij, som hade enastående framgång och i ett slag gjorde sin författare berömd öfver hela Ryssland - den allmänna förtjusningen förklaras delvis däraf, att den var Rysslands första historiska roman. Efter denna följde en rad andra, alla starkt påverkade af Walter Scott och alla utmärkande sig för flam- mande patriotism. Af hans produktion har endast "Jurij Miloslavskij" något så när stått sig mot tiden och har in i det sista utgjort omtyckt ung- doms- och folkläsning. A. Kgn. Zagràb [sä-], Z a gr e b, stad. Se A g ra m. Zagréu'8 (grek. Zaygevg}, grek. myt., ett bi- namn för Dionysos (se d. o., sp. 464). Zaguan (sp., arab.), täckt ingång till ett hus, förhall. C. G-m. Zagyva [sa'djva], biflod fr. h. till Ungerns huf- vudflod Theiss, upprinner på sydsidan af Medves- berget,, flyter i sydligt lopp v. om Matra, når låglandet vid Hatvan, där dess riktning blir syd- östlig, och faller ut strax of vanför Szolnok. Längd 167 km. A. N-d. Zahle. 1. Nathalie Z., dansk pedagog, f. 11 juni 1827, d. 11 aug. 1913, dotter till prästen och skalden Sophus Z. (f. 1797, d. 1837), af- lade redan 1851 exa- men som institutsföre- ståndarinna och öfver- tog 1852 en flickskola, med hvilken hon sedan sammanslog resterna af en annan sådan, och arbetade upp sin skola så, att den blef den mest besökta i Köpen- hamn (500 lärjungar 1877), och förenade med den ett stort lä- roverk, som växte ut med gymnasie- och lä- rarinneseminarieaf del- ningar (en tid äfven en musikskola). Hon upp- tog redan 1864 gymnastik som läroämne, men omsatte varsamt, endast småningom, sina skoltankar i praktiken. Från hennes läroverk utgingo de första studentskorna, och en mängd lärarinnor fick där