kapitulerade fästningen. 1867 slopades fästningsverken. Under Världskriget utkämpades i linjen Z.--Komarov 26 aug.--1 sept. 1914 ett fältslag mellan österrikarna under v. Auffenberg och ärkehertig Josef Ferdinand å ena sidan samt ryssarna under Pleve å den andra. Härunder intogs Z. af de segrande österrikarna 29 juni, men återtogs af ryssarna i början af sept. 29 juni 1915 eröfrades staden af v. Mackensens armé och förblef sedermera i centralmakternas besittning (se Världskriget, sp. 174, 191). A. N-d. L. W:son M. Zamoyski. Se Z a m o j s k i. Zampelios (Zabelios), Joannes, ny- grekisk dramatiker, f. 1787, d. 1856, idkade vid italienska och franska högskolor juridiska och filo- logiska studier, var sedermera president för det politisk-vetenskapliga samfundet Hetairia ton filon på Korfu och utnämndes till led. af öfverdom- stolen där, i hvilken egenskap han vann synner- ligen högt anseende. Z. .var en af det nyare Grek- lands mest inflytelserika patriotiska diktare. Med Alfieri till förebild skref han ett antal sorgespel med heroiska ämnen ur Greklands äldre och nyare historia, god dramatisk byggnad, kraftig karaktärsteckning och ofta poetiskt vackra scener, bl. a. Timoleon (1818), Hàlosis tes Konstanti- noupoleos (Konstantinopels eröfring) och Regas (Khigas) samt flera öfver det sista frihetskrigets hjältar. Stilen är hvarken otadligt ren eller manerfri, och versmåttet, jambisk trimeter "ska- zon" ("haltande", med en spondé eller troké i st. f. den sista jamben), verkar långsläpigt. Z:s Tragödiai utgåfvos samlade i 2 bd 1860 och, i förening med hans filologiska och andra skrifter, i 2 bd 1856-57. (J- C.) Zampieri [tsam-], D om en i c o, kallad Dome- nichino, italiensk målare, f. 1581 i Bologna, d. 1641 i Neapel, började som lärling af Calvaert i Bologna, men öfvergick vid 14 års ålder till Carracciernas skola. Då Annibale och Ago- stino Carracci kallades till Kom för att deko- rera Palazzo Farnese, togo de Z. med sig som hjälpare, och han fick där utföra en vägg- bild och ett dörrstycke efter mästarnas utkast, men efter egen teckning målade han i loggian Adonis' död. Genom en bolognesisk prelat i Kom D. Zampieri. Efter ett själf- erhö11 han flera UPP- porträtt i Uffizierna. drag, såsom Petrus be- jrias ur j ängels et (i S. Pietro in vincoli) och tre lynett-fresker ur Hierony- muslegenden (i förhallen till S. Onofrio på Janiculus). Han vann erkännande, och i de många verk, som nu följde, utvecklade han sig alltmer. Så målade han 1608 S. Andreas gisslas (i S. Gregorio i Rom), en freskobild, som utfördes i täflan med Guido Keni, hvilken på motsatta väggen målade samma helgons vandring till af rättsplatsen. Sedan ut- förde han fresker med tilldragelser ur S. Nilus' lif (i Grotta ferrata, bland dessa den ståtliga, figur- rika kompositionen Mötet mellan kejsar Otto III och den helige Nilus, 1609-10), i hvilka han lyckats förena den karakteristiska detaljen med enhetlig uppfattning. Därpå följde mytologiska fresker, i slottet vid Bassano, och bilder ur S. Cecilias lif, i S. Luigi de' Francesi i Kom, berömda för lefvande naturlighet och ädel upp- fattning. En af hans förnämsta målningar i olja är S. Hieronymus' sista kommunion (i Vatikanens målningssamling), som sluter sig till Agostino Carraccis behandling af samma ämne, ehuru i verkligt förbättrad form. 1619-21 uppehöll han sig i Bologna och målade där flera betydande altartaflor, såsom Madonna del rosario, Mordet på Petrus Martyr (nu i Bolognas pinakotek) och David med Goliats hufvud (i Fano). Återkommen till Kom, blef han af Gregorius XV använd både som arkitekt och som målare. Han gjorde utkast till den ståtliga barockkyrkan S. Ignazio och målade en plafond i Palazzo Costaguti, en stor freskcykel i S. Andrea della Valle, som hör till hans bästa verk, i synnerhet De fyra evangelisterna i pendentiven under kupolen, monumentala, form- sköna och koloristiskt behagfulla gestalter, vi- dare bilder i S. Silvestro a Monte Cavallo och i S. Carlo ai Catinari, i S. Maria della Vittoria och i Peterskyrkan S. Sebastians martyrium (nu ersatt af en kopia »i mosaik och anbragt i S. Maria degli Angeli) samt i S. Maria in Trastevere Marias himmelsfärd, plafond på koppar, inlagd i ett snidadt och förgylldt barocktak, som han själf tecknat. Bland taflor från denna tid märkas Maria med Jesusbarnet och S. Franciscus (i S. Maria della Vittoria), S. Franciscus1 stigmatisering (i S. Maria della Concezione) och S. Agneses mar- tyrium (i Bolognas pinakotek), samt äfven världs- liga motiv, bland hvilka pärlan är Dianas jakt med en mängd badande och lekande unga flickor i ett idylliskt landskap (i Villa Borghese, 1621). - 1631 kallades Z. till Neapel för att måla Capella del Tesoro (skattkapellet) i domen S. Gennaro. De afundsamme neapolitanske målarnas hotelser skrämde honom visserligen, och en gång flydde han på ett år från Neapel (1634-35). Han ut- förde dock hvad han på tio år hann med af det väldiga verket, som utgjorde scener ur S. Gennaros lif i fresker på väggarna och i kupolen, men då han skulle börja med den egentliga kupolbilden, dog han plötsligt, antagligen förgiftad. - Af hans öfriga bilder må som de förnämsta nämnas S. Cecilia spelande orgel och Amors triumf (i Louvre), Sibylla (i Villa Borghese i Kom), Caritas (i Dresdens galleri), Susanna i badet (i München), Arkitekten Scamozzis porträtt och S. Hieronymus (i Berlins museum), Rinaldo och Armida (Louvre) samt en Stefanus och en Hieronymus (i London, National gallery). Goda landskap af honom finnas i Villa Ludovisis kasino och i palazzo Doria i Rom, pal. Pitti i Florens, i Louvre, i Madrid och i London. De utmärkas för trogen naturiaktta- gelse och fast komposition jämte god färg. C.R.N.* ZanahoYia (Arracacia esculenta), bot. Se E c u- ador, sp. 1319. Zanardelli [tsan-], G i u s e p p e, italiensk advo- kat och politiker, f. 1829 i Brescia, d. 1903, blef 1859 advokat och invaldes s. å. i parlamentet.