- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
715-716

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zeitblom, Bartolomeus - Zeitschrift des vereins für volkskunde - Zeitschrift für bildende kunst - Zeitschrift für botanik - Zeitschrift für bücherfreunde - Zeitschrift für deutsche philologie - Zeitschrift für deutsches altertum und deutsche litteratur - Zeitschrift für pflanzenkrankheiten - Zeitschrift für wissenschaftliche mikroskopie - Zeitschrift für wissenschaftliche zoologie - Zeitschrift für ästhetik und allgemeine kunstwissenschaft - Zeitun (Seitun) - Zeutuni - Zeitz - Zejler, Handrej - Zekin, Sekin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Schüchlin och påverkades också af den från M. Schongauer utgående riktningen. Z:s målningar utmärkas för rättframhet, renhet och uppriktighet i känslan; han är på en gång duktig i sin förmåga och blygsam i sitt uppträdande. Man känner igen hans blonda typ och hans figurers ofta magra extremiteter. Särskildt är han bekant såsom den främste af sina samtida tyskar i behandling af draperiet. Likaså berömmes han för sin färg och för sin gedigna faktur. Han är bäst, då han framställer figurer i lugn, framför allt enstaka helgon, genomträngda af den religiösa känslans värme, ehuru utan allt svärmeri. Från Z. härrör ett altarverk, på hvars flyglar han målat S. Nicolaus och S. Franciscus samt Kristus på Oljeberget (utanpå) och (såsom predella) Frälsaren mellan två helgon (1488, i Stuttgarts fornsamling), samt ett annat med Kristi födelse och Frambärandet i templet (inuti), Bebådelsen (utanpå) och på predellan Kristus mellan apostlarna och Veronikas svetteduk. Af öfriga framstående arbeten märkes ett par stora altarflyglar med de två Johannes, Bebådelsen och Besöket hos Elisabet m. m., vidare en cykel å dubbla flygelpar på ett berömdt altarverk i Blaubeuren, med 16 kompositioner ur Johannes döparens lif (nu i Augsburgs galleri). Liknande verk finnas af honom i Bingen, Sigmaringen, Nürnbergs Morizkapell, Münchens pinakotek, Karlsruhe och Stuttgart. Hans senast daterade verk (1504, i Augsburg) visar skärpt realistisk hållning. C. R. N.* Zeitschrift des vereins für volkskunde [tsa'jtʃrift des fera'jns fyr få'lkskonde], vetenskaplig folkloristisk kvartalsskrift, som uppsattes 1890 i Berlin af Karl Weinhold (se d. o.). Zeitschrift für bildende kunst [tsa'jtʃrift fyr - konst], en sedan 1866 i Leipzig utg. månadsskrift, som uppmärksammar alla konstskeden och i illustrationsväg icke minst omhuldar etsningen. Bilagor äro "Kunstchronik" och "Kunstmarkt", tidtals äfven "Kunstgewerbeblatt". Tidskriftens redaktör var 1866--97 K. v. Lützow (se denne); nuv. redaktör är G. Kirstein. Zeitschrift für botanik [tsa'jtʃrift fyr], vetenskaplig kvartalsskrift för botanik, som uppsattes 1909 af L. Jost, F. Oltmanns och H. zu Solms-Laubach, hvilken sistnämnde 1916 efterträddes af H. Kniep. Den utkommer i Jena på G. Fischers förlag. G. L--m. Zeitschrift für bücherfreunde [tsa'jtʃrift fyr b<over>y</over>cherfråjnde], tidskrift för bibliofili och besläktade vetenskaper, uppsattes 1897 af Fedor von Zobeltitz i Leipzig, som organ för Gesellschaft der bibliophilen, redigerades sedan af C. Schüddekopf (d. 1918) och G. Witkowski, hvilken senare numera är ensam utgifvare. Tidskriften innehåller såväl recensioner som artiklar af högt värde och har en förnäm utstyrsel. Zeitschrift für deutsche philologie [tsa'jtʃrift fyr då'jtʃe filålågi'], vetenskaplig kvartalsskrift, som utges i Stuttgart. Den uppsattes 1868 och intar en mycket bemärkt ställning bland den germanska språkforskningens organ. Zeitschrift für deutsches altertum und deutsche litteratur [tsa'jtʃrift fyr då'jtʃes a'ltertom ont då'jtʃe -t<over>o</over>r], vetenskaplig kvartalsskrift, som sedan 1841 utges i Berlin och som intar en central ställning på sitt område. Zeitschrift für pflanzenkrankheiten [tsa'jtʃrift fyr -hajten], vetenskaplig växtpatologisk tidskrift (6 häften årligen), som uppsattes 1891 af P. Sorauer under medverkan af en internationell fytopatologisk kommitté (svenska medlemmar J. Eriksson och G. Lagerheim). Redaktörer äro efter Sorauers död 1916 professorerna O. von Kirchner och friherre C. von Tubeuf. G. L--m. Zeitschrift für wissenschaftliche mikroskopie [tsa'jtʃrift fyr -skåp<over>i</over>], vetenskaplig kvartalsskrift för mikroskopi och mikroskopisk teknik, omfattande såväl instrumentkunskap och mikrofotografi som botanisk, medicinsk, mineralogisk och zoologisk mikroskopi, som uppsattes 1884 af W. J. Behrens. Den redigeras sedan 1903 af E. Küster och utkommer på Hirzels förlag i Leipzig. G. L--m. Zeitschrift für wissenschaftliche zoologie [tsa'jtʃrift fyr -g<over>i</over>], uppsattes 1847 af Siebold och Kölliker närmast för att häfda och odla de nyare riktningarna: jämförande anatomi och embryologi gentemot den då inom zoologien ännu förhärskande zoografien; jfr Zoologi. Zeitschrift für ästhetik und allgemeine kunstwissenschaft [tsa'jtʃrift - ont a'llgemajne konst-], betydelsefull vetenskaplig kvartalsskrift för estetik, som uppsattes 1906 i Stuttgart af Max Dessoir, hvilken alltjämt är tidskriftens utgifvare. Zeitun (Seitun), stad i Mindre Asien, i det forna turkiska vilajetet Aleppo, vid en biflod till Djihan (forntidens Pyramos), 30 km. n. om Marasch. Omkr. 5,000 inv. Z. är bekant genom armeniernas hjältemodiga försvar mot de belägrande turkiska trupperna hösten 1895. Först genom de europeiska konsulernas i Aleppo mellankomst ingicks i dec. en kapitulation, hvarvid armenierna erhöllo fritt aftåg och amnesti. A. N--d. Zeituni, stad. Se Lamia. Zeitz [tsajts], stad i preussiska reg.-omr. Merseburg (prov. Sachsen), vid Weisse Elster, 38 km. s. v. om Leipzig. 32,222 inv. (1919). Mångsidig industri, omfattande bl. a. bomulls- och ylleväfnader, maskiner, pianon, handskar, tvål och parfymer. Stadens gymnasium är inhyst i ett gammalt franciskankloster, som har ett omfattande bibliotek med värdefulla handskriftsamlingar. Ett biskopsdöme Z. upprättades 968, men biskopssätet flyttades 1028 till Naumburg. Efter den siste katolske biskopens död (1564) förvaltades stiftet af kurfurstarna af Sachsen, tills Johan Georg I 1653 öfverlämnade det jämte några andra amt åt sin yngste son, Morits, som på detta sätt blef stiftare af bilinjen Sachsen-Z., hvilken utgick 1718. Det var sedermera i kurfurstens ego till 1815, då större delen af stiftet förenades med Preussen. A. N--d. Zejler, Handrej. Se Vendiska litteraturen, sp. 1113. Zekin, Sekin, it. zecchino (af zecca, mynthus, myntverket i Venezia, af arab. sikka, mynträtt; man har ock velat härleda ordet från namnet på den forntida staden Cyzicus), ett äldre italienskt, urspr. venezianskt, guldmynt (dukat), som först präglades omkr. 1280 och vägde 1/4 lod (= 3,5 gr.). I prägeln synes den helige Markus öfverräckande korsfanan till den knäböjande dogen, och på myntets frånsida förekommer som inskrift (i förkortning) den latinska hexametern Sit tibi, Christe, datus, quem tu regis, iste ducatus (Hertigdömet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free