hvilket du styr, må dig egnas, o Kristus). I Toscana präglades s. k. zecchino gigliato ("liljezekin") = 8,66 kr. Zekinen var ett i hela Orienten under århundraden kändt och omtyckt

betalningsmedel, tills den holländska dukaten där trädde i dess ställe. Sedan Venezia kommit under Österrike, fortsatte sistnämnda rike till 1822 att prägla zekiner som handelsmynt, fortfarande utan årtal i prägeln. Man slog äfven 1/2, 1/4 och flerdubbla zekiner. -- Benämningen zekin nyttjades förr äfven om åtskilliga turkiska och egyptiska guldmynt. Jfr Dukat. Zekinregeln. Se Jungfruregeln. Zela, stad i Pontos, vid floden Iris, af hvilken ruiner finnas. Z. är ryktbart för Cæsars seger öfver Farnakes 47 f. Kr. Se Fr. Cumont, "Studia pontica" (1906). Zelandia, fort. Se Formosa, sp. 854. Zelanti [tse-], it., ifrare; politiskt parti. Se Pius, sp. 977. Zelaya, departement. Se Mosquitokusten. Zelaya [thela'ja], José Santos, president i Nicaragua (se d. o., sp. 926--927). Zeleia (nu Sariköi), fornstad i Mysien, på ett utsprång åt n. från Ida. Under romartiden tillhörde den invånarna i Cyzicus. Jfr Hasluck, "Cyzicus" (1910). Żelenski [ʃel<over>e</over>-], Władisław, polsk tonsättare, f. 1837, blef efter musikstudier i Prag och Paris professor vid konservatoriet i Warschau. Han har komponerat en rad operor, bl. a. Konrad Wallenrod (1885), Goplana (1896--97), Janek (1900), Den gamla sagan (1907) samt symfonier, kantater, motetter, piano- och orgelsaker m. m. Ż. har ock utgett en lärobok i harmoni och kontrapunkt. ^{A. Kgn.} Zeligowski [ṡe-], polsk general och politiker, härstammar från Vilna-området, torde vara af litauisk börd och omtalas 1918 som chef för en litauisk-hvitrysk frikår i kamp mot de ryske bolsjevikerna. Han samverkade våren 1919 med franska garnisonen i Odessa vid stadens försvar mot bolsjevikerna, deltog i Odessas utrymning i april s. å. och kom i dec. till Warschau, där polske statschefen Pilsudski införlifvade hans kår som en litauisk-hvitrysk division i polska reguljära armén. Som divisionschef deltog han sommaren 1920 i kriget mot Ryssland och öfverskred vid förföljandet af den ur Polen retirerande ryska armén emot order den till demarkationslinje bestämda floden Bug. Hans division tillhörde därefter den polska armékår Sikorski, som på hösten hotade Litauen. Två dagar efter det att stillestånd mellan Polen och Litauen under bemedling af Nationernas förbund ingåtts i Suvalki (7 okt.), besatte Z. med sin division plötsligt Litauens dåv. hufvudstad Vilna (se d. o.) och proklamerade där en "oberoende republik Central-Litauen". Z:s kupp ogillades officiellt af polska regeringen, men var i hemlighet planerad med dess gillande, och Z. kvarstod som styresman öfver Vilna-området till slutet af 1921, då han själf -- men icke hans trupper -- återkallades, för att de val till en folkförsamling i Vilna-området, som han förberedt till jan. 1922 för dess anslutning till Polen, skulle få utseende af att vara ett otvunget uttryck för folkmeningen. ^{V. S--g.} Zelkowa Spach., bot., trädsläkte af fam. Ulmacæ, underfam. Celtidoideæ, med 4 arter i Asien. Bladen äro kortskaftade, affallande. Blommorna äro enkönade med sambladigt hylle, frukten stenfruktartad. Z. keaki (Z. acuminata) i Japans bergstrakter lämnar ett vackert, i hemlandet högt värderadt träslag. ^{G. L--m.} Zell [tsell]. 1. Stad i preussiska reg.-omr. Koblenz, på högra stranden af Mosel, 48 km. s. v. om staden Koblenz. 2,732 inv. (1905). Frukt- och vinodling. Cigarrtillverkning. Nära staden ligga på en höjd med den härligaste utsikt ruinerna af slottet Mariaburg, 1157--1515 nunnekloster af augustinorden. -- 2. Stad i södra Baden, vid Rhens biflod Wiese, 20 km. n. ö. om Lörrach, 26 km. n. ö. om Basel. 3,628 inv. (1905). Tillverkning af maskiner och cellulosa. -- 3. Stad i Baden, naturskönt belägen i Schwarzwald, vid Harmersbach, en biflod fr. h. till Kinzig, 16 km. s. ö. om Offenburg. 1,946 inv. (1905). Tillverkning af porslin, lergods och papper. Till 1802 var Z. fri riksstad. -- 4. Köping i bajerska reg.-omr. Unterfranken, nära Saales källa, 7 km. från Fichtelgebirge. Omkr. 1,200 inv. Z. är bekant genom det där 1796 af Al. von Humboldt upptäckta "magnetberget", bestående af serpentin och hornbländeskiffer. -- 5. (Z. am See) Köping i Salzburg, republiken Österrike, v. om Zell-sjön, i Pinzgau, på 753 m. höjd i en målerisk trakt, hvars bakgrund i s. utgöres af Hohe Tauerns gletschermassor (Grossglockner). Omkr. 1,700 inv. Betydande turisttrafik. -- 6. Köping i Steiermark. Se Mariazell. 1--6. ^{A. N--d.} Zell [tsell], Ulrich, tysk boktryckare på 1400-talet. Se Boktryckarkonst, sp. 968. Zell [tsell], Karl, tysk filolog, f. 1793 i Mannheim, d. 1873, blef 1821 professor i klassisk filologi i Freiburg samt 1846 i arkeologi i Heidelberg. Han utgaf åtskilliga arbeten i klassisk filologi (bl. a. öfver Aristoteles), historia m. m. ^{H. Sgn.} Zella [tse'lla]. 1. (Z.-Mehlis) Stad i tyska republiken Thüringen, territoriet Sachsen-Gotha, 33 km. s. om staden Gotha. 12,858 inv. (1919). Järnindustri och sågverk. -- 2. (Z.-S:t Blasii) Stad i Thüringen, 2 km. s. ö. om Z. 1. Omkr. 6,000 inv. Vapenfabrikation. 1--2. ^{A. N--d.} Zellbell, Ferdinand, musiker, f. 1719, d. 1780, elev af Roman i Stockholm och Telemann i Hamburg, vardt efter sin fader organist i Storkyrkan i Stockholm samt k. konsertmästare med kapellmästares titel 1750. Z. komponerade bl. a. musik till Gyllenborgs operabalett Sveas högtid. Hans egentliga märklighet är, att han var den, som ej blott först uppgjorde planen till Mus. akad:s stiftelse 1771, utan äfven lyckades intressera flera mecenater därför (jfr Musikaliska akademien, sp. 1446). Akademien valde honom ock bland sina första ledamöter samt till direktör för läroverket (1771--74). ^{A. L.}*