- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
757-758

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zeus - Zeus faber - Zeus Meilichios - Zeuss, Johann Kaspar - Zeuthen - Zeuthen, Hieronymus Georg - Zobten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

757 Zeus faber-Zeuthen Som himmels- och väderleksgud dyrkades Z. i äldsta tider på höga bergtoppar, där man kände sig närmare himmelen och där de regnbringande molnen mest skockade sig. Sådana berg voro Ida i Troas, Lykaion i Arkadien och framför allt det väldiga Olympos i norra Tessalien, på hvars för det mesta af molnen dolda topp man företrädesvis tänkte sig gudarnas hemvist, utan att noga skilja mellan denna plats och den egentliga gudaboningen i himmelen, som därför äfven kallades Olympen. Den "olympiske" Z:s dyrkan spred sig snart till andra delar af Grekland, bl. a. till Aten, där redan Kekrops skall ha invigt en helgedom åt honom på Akropolis, och framför allt till Olympia i Elis (se Olympia). En urgammal och ända in i senare tider högt aktad Zeushelgedom var Dodona (se d. o.) i Epirus, där Z. åtminstone under historisk tid hufvudsakligen verkade som orakelgifvande gud. Äfven vid Lebadeia i Beotien dyrkades han under namn af Z. Trofonios (se d. o.) som orakelgud, men räknades där bland de underjordiska (ktoniska) gudomligheterna. F. ö. kommo alla orakel ytterst från Z., och äfven andra innehafvare af orakeltempel, t. ex. Apollon i Delfi och annor- städes, ansågos uttala sig på Z:s vägnar och enligt hans bemyndigande. I Egypten sammansmältes föreställningen om den grekiske Z. med den egypti- ske guden A m o n (se d. o.). Denne Z. Amon hade sitt förnämsta tempel i den efter honom uppkallade oasen i Libyska öknen och rådfrågades som orakelgud både af greker och romare. I den romerska mytologien motsvaras Z. af Juppiter (se d. o.). Troligen har ingen annan gudomlighet så ofta gjorts till föremål för den bildande konstens fram- ställningar. Man afbildade honom dels med ingen eller ringa beklädnad, våldsamt framstormande och slungande sin åskvigg, öfver hvilket fruktans- värda vapen ingen bland de öfrige gudarna egde att förfoga (se bild å pl. III till art. B i l d h u g- g a r k o n s t), dels stående, i präktigt draperad klädebonad, dels sittande på sin tron med spiran eller åskviggen i ena handen och ofta på den andra bärande en liten segergudinna (Nike) samt med kungsörnen, hans heliga fågel, sittande vid hans fötter. Ojämförligt mest berömd bland dessa bilder var den af Fidias (se d. o.) utförda (obe- räknadt fotställningen öfver 12 m. höga) med guld och elfenben (se Kry sel ef an ti n) beklädda kolos- salbilden i Olympia, om hvars allmänna konturer ett Två forngrekiska' mynt från Elis med] bilder efter Fidias' kolossalstaty af Zeus Olympias Zeustempel. (Jfr fig. å pl. V till art. Byggnadskonsten.) mynt frän Elis (se fig.) ger någon, om ock mycket ofullkomlig, föreställning. De klassiske författarna finna ej ord för att uttrycka den oförlikneliga hög- 758 het och kraft i förening med mildhet och välvilja, som från detta bildverk, det förnämsta i Grekland, strålade åskådaren till mötes. Från den grekiska konstens senare tid är i främsta rummet att märka den i Vatikanens museum förvarade Zeusbysten från Otricoli (se pl. II till art. Bildhuggarkonst) och en där befintlig sittande helbild, den s. k. Juppiter Verospi. - Litt.: Preller, "Griechische mythologie" (4:e uppl. af Robert, 1894), Overbeck, "Griechische kunstmythologie" (1871), Brunn, "Griechische götterideale" (1893), och M. P. Nilsson, "Griechische feste" (1906) och "Olympen" (1918). Nyare speciallitteratur är samlad hos Gruppe, "Griechische mythologie und religionsgeschichte" (1906). A. M. A. Zéùs faber, zool. Se Sankte Pers fisk. Zéùs Méìli'chios, myt. Se Chrysor. Zeuss [tsåjs], Johann Kaspar, tysk historiker, språkforskare, f. 1806 i Vogtendorf i bajerska Oberfranken, d. 1856 i Vorstendorf vid Kronach i Oberfranken, blef lyceiprofessor i historia 1839 i Speier och 1847 i Bamberg. Han utgaf det storartade arbetet Die deutschen und ihre nachbarstämme (1837), som är grundläggande inom de europeiska folkens förhistoria och ingalunda antikveradt genom Baumstarks, Müllenhoffs, Muchs och andras undersökningar på samma område, Die herkunft der baijern von den markomannen (1839; 2:a uppl. 1857), Traditiones possessionesque wizen burgenses (1842), Die freie reichsstadt Speier vor ihrer zerstörung (1843) och Grammatica celtica (2 bd, 1853; 2:a utvidgade, af Ebel utg. uppl. 1871). Sistnämnda arbete är grundläggande för den keltiska språkvetenskapen, och genom detta skapade han gentemot den starkt florerande ovetenskapliga och dilettantiska keltomanien den vetenskapliga keltologien. Han upptog där och bearbetade huf- vudsakligen en stor mängd af de keltiska (före- trädesvis iriska) glossor, som förekomma i en mängd, ursprungligen i klosterbibliotek förvarade, medeltidshandskrifter. I sin 2:a uppl. utgör detta arbete ett grammatiskt verk af den epokgörande art, att knappast något språk eller någon språkgrupp eger någon motsvarighet därtill. Zeuthen [tsöj-], förr baroni på Själland, Holbæk amt, stiftadt 1843 för kammarherren Kristian Frederik Z. (f. 1794, d. 1850, ständerdeputerad 1840-48 och kungavald medlem af grundlagstiftande riksförsamlingen 1848-49, vid hvilken han röstade mot grundlagen). Baroniet gick i arf till hans hustrus brorson, grefve Schulin-Z. Det omfattade fyra hufvudgårdar med hufvudsätet Töllöse, har 634 tnr "hartkorn" (se d. o.) och ett fideikommisskapital af 1,610,000 kr. Det innehas numera med full eganderätt E. Ebg. Zeuthen [tsöj-], Hieronymus Georg, dansk matematiker, f. 15 febr. 1839, d. 6 jan. 1920, blef student 1857 och tog magisterkonferensen i matematik 1862, studerade därefter i Göttingen och framför allt i Paris, hvarest han rönte starkt inflytande af Chasles. 1865 blef han filos. doktor på afh. Systemer om keglesnit och 1871 docent vid Köpenhamns universitet samt var 1886-1910 professor där och samtidigt lärare vid polytekniska skolan. Redan 1872 blef han medlem af Videnska- bernas selskab, var sedna 1878 dess sekreteraren och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free