- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
863-864

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zostera, Band-tång - Zottoli, Angelo - Zouche - Zoxtrop - Zr (kemi) - Zrinyi, 1. Miklós (1508-1566) - Zrinyi, 2. Miklós (1620-1664) - Zschokke, Johann Heinrich Daniel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

863 Zottoli-Zschokke 864 några anse, att blommorna äro enkönade. Pollen- kornen äro trådformiga. Frukten är en enfröig kapsel. Släktet Zostera hör till fam. Potamoge- tonaceæ. Z. marina L., som ofta benämnes tång, hafstång och sjögräs, tillhör Kattegatt och äfven Östersjön upp till Södermanlands skärgård samt Gottlands och Ölands kuster. Torkad band- tång används till stoppning i bolstrar och till pack- ningsmaterial. O. T. S. (G. L-m.) Zottoli [tså'ttå-], Angelo, italiensk sinolog, f. 1826, d. 1902 i Schang-hai, jesuit, vistades sedan 1848 i Kina. Han författade det mycket för- tjänstfulla verket Cursus litteraturo sinicæ (5 bd, 1879-82) och efterlämnade en efter 30 års arbete nästan fullbordad bearbetning af Kang-his stora ordbok. Zouche [sö'tj 1. sö'J], baron af. Se C ur zon. Zoxtröp, jys. Se Stroboskop med fig. Zr, kem., tecken för l atom zirkonium. Zrinyi [sri;nji], kroatisk grefvesläkt, som vun- nit ett namn i Ungerns historia. 1. Miklos Z. (Nicolaus), grefve, krigare, f. 1508, d. 1566. Z. deltog med heder vid försvaret af Wien 1529. Därefter ut- märkte han sig i. stri- den mot turkarna och räddade en kejserlig kår från nederlag vid Pest 1542. Hanvarban af Kroatien, Dalma- tien och Slavonien 1542 -56 och sedan 1557 "tavernicus" (skattmä- stare) i Ungern. I spet- sen för en garnison af 3,000 man försva- rade Z. 1566 med utomordentlig tapperhet staden Sziget mot en turkisk här på 100,000 man under sultan Sulej- man, som från 5 aug. till 8 sept. belägrade staden. Sedan Z. måst uppge själfva staden, drog han sig tillbaka till slottet. Han stupade jämte sin ringa skara vid turkarnas stormning 8 sept. Sultanen dog under belägringen 5 sept., men hans bortgång hemlighölls af storvesiren. Z:s försvar och död ha behandlats dramatiskt af Th. Körner. - 2. M.iklós Z., grefve, den före- gåendes sonsons son, krigare, skald, f. 1620, d. 1664, stred mot svenskarna i Mähren 1645. Senare käm- pade han mot Rå- kóczi och turkarna. Han utnämndes till ban af Kroatien 1647. Z. besegrade turkarna vid Essegbron. På grund af sina segrar öfver turkarna åtnjöt han ett utomordentligt anseende och erhöll många hedersbetygel- ser, bl. a. gyllene skinnet. I motsats till Mon- tecuccolis metodiska krigföring använde Z. ge- rillakrigets stridssätt. Han besatt en omfattande bildning, hvarom vittnar bl. a., att han talade tyska, kroatiska, ungerska, turkiska och latin. Under titeln Az Adriai tengernek szirenája (Adriatiska hafvets sirener; 1651) offentliggjordes hans arbeten, däribland den ungerska litteratu- rens första epos, Szigeti veszedelene (Szigets be- lägring), hvari han under inflytande af Vergilius och Tasso besjöng sina förfäders bedrifter. - 3. Petar Z., grefve, den föregåendes broder, kri- gare, f. 1621, d. 1671, efterträdde denne 1665 -70 som ban af Kroatien. Efter freden i Vasvár 1664 invecklades han jämte svågern F. K. Frankopan i den s. k. Wesselényiska sam- mansvärjningen mot kejsar Leopold I och blef därför halshuggen april 1671. Petar öfversatte broderns epos till kroatiska. Med hans son Boldizsár (Balthasar) utslocknade den be- römda ätten 1703. Petars dotter Helena för- mälde sig 1666 med Frans I Kákóczi och blef moder till den berömde Frans II Rákóczi. Som änka gifte hon sig med grefve Imre Tökölyi. Hon följde denne i landsflykten och dog 1703 i Nikomedeia, 1-3. A. B. B. (E. N-nn.) Zschokke [t J å'-], Johann Heinrich Daniel, tysk-schweizisk författare, f. 22 mars 1771 i Magdeburg, d. 27 juni 1848 i Aargau, gaf sig till teaterdiktare vid en kringresande trupp, när han var endast 17 år, studerade sedermera vid universitetet i Frank- furt a. d. 0., hvarest han 1792 blef privat- docent, och antogs 1796 till föreståndare för uppfostringsanstalten i Reichenau (schweiziska kantonen Graubunden). Sedan anstalten 1798 upplösts vid fransmän- nens ockupation af lan- det, vardt Z. rege- ringskommissarie i Unterwalden och återställde där inom kort ordningen, hvarefter hans fullmakt utsträcktes till Uri, Schwyz och Zug. I samma egenskap reorganiserade han 1800 det italienska Schweiz. Under ett kortare förordnande som rege- ringskommissarie i Basel afstyrde han behjärtadt ett hotande uppror. Han insattes 1804 i öfversty- relsen iör skogs- och bergsväsendet i Aargau, fick medborgarrätt där och invaldes 1814 i lagstiftande kantonalrådet. Z. verkade inflytelserikt och i god anda äfven genom sina utgifna skrifter. Han öfverhopades med offentliga uppdrag, medan man från vissa håll alltjämt utmålade honom som revolutionär och fritänkare. - Z:s ungdomsarbeten tillhöra skräck- och riddarromantiken, Abällino, der grosse bandit (1793; sv. öfv. 1854, ny uppl. 1857), Kuno von Kylurg (1795-99; sv. öfv. 1803) m. fl. Af hans teaterstycken öfversattes till sv. "Julius von Sassen" (1801), "Hartford och Sally" (1814) och "Brandvakterna" (1832); sorge- spelet Graf Monaldeschi (1803) behandlar en episod ur drottning Kristinas historia. De tids- händelser, som han på nära håll iakttagit, skil- drade han intressant i Geschichte vom kamp} und untergang der schweizerischen berg- und

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free