att på allvar begynna med anläggningen af spärrdammen. Genom de planerade torrläggningsarbetena kommer en hel ny provins (större än Zeeland, ung. = hälften af Malmöhus län), som på försök kallats "Flevoland", att förvärfvas åt Nederländerna, men därjämte komma många af de kringliggande länderna, särskildt i prov. Frisland, att lefva under betydligt tryggare hydrografiska betingelser, något som ytterst förmånligt skall inverka på skörderesultaten där. -- Litt.: A. Norlind, "Die geographische entwicklung des Rheindeltas bis um das jahr 1500" (Lund, 1912), van Diggelen, "De Z., de friesche wadden en de Lauwerzee hare bedijking en droogmaking" (1849), och ett stort antal publikationer offentliggjorda af Z.-föreningen, som sedan jan. 1920 utger äfven en "Maandbericht betreffende de Z.-werken". A. N-d. Zuidholland [söjd-hå'llant], höll. Se Holland 2, sp. 978. ZÙid-Pa'geh [söjd-], ö. Se M e n t a w i. Zújar l. Sújar [tho'char], biflod fr. v. till spanska floden Guadiana, upprinner på södra sluttningen af de till Sierra Morenas bergssystem hörande Sierra del Pedroso, flyter först åt n. ö., bildande gräns mellan prov. Badajóz och Córdoba, och, efter en stor båge åt n., i öst--nordöstlig riktning, tills den på 39° 2' n. br. faller ut i Guadiana strax n. ö. om staden Villanueva de la Serena 250 m. ö. h. Z. mottager under sitt 221 km. långa lopp en mängd bifloder: fr. h. Tamijal, San Pedro, Pellejero, den 100 km. långa Guadalmez, som i sin tur fr. h. mottar den genom Almadens "kvicksilfverberg" flytande Valdeazogues ("kvicksilfverdalen"), samt Gualemar, och fr. v. de oftast uttorkade Dos hermanas ("de två systrarna"), Ajo och Guadaleja. Hela vattenområdet är omkr. 7,700 kvkm. E. A-t. Zukertort [tso'kertårt], Johannes Her- rn ann, polskfödd schackspelare, f. 1842 i Lublin, d. 1888 i London, redigerade 1867-71 med An- derssen (se denne) "Neue berliner schachzeitung" och utgaf tills, med J. Dufresne Grosses schach- handbuch (2:a uppl. 1873) och Neuester leitfaden des schachspiels (5:e uppl. 1897), "Sammlung der auserlesensten schachaufgaben, studien und par- teistellungen" (1869) m. m. Vid internationella schacktäflingen i Paris 1878 eröfrade Z. första pri- set, liksom ock i London 1883. Han utgaf från 1879 i London "Chess-monthly" (med Höffer). Zukunft [tsökonit], Die, tysk veckoskrift for politik, samhällslif, konst och litteratur, uppsattes 1892 i Berlin af Maximilian Härden (se denne) och skrefs till stor del af denne. Tid- skriftens popularitet och betydelse ha uteslutande härrört från Härdens stilistiskt glänsande, skarpa polemiska artiklar och de af dessa framkallade pressfejderna och processerna. Zukunftsmusik [tsokonftsmösik], ty., framtidsmu- sik (se d. o.). Zula [tso'-], stad i italienska kolonien Eritrea, Nordöst-Afrika, belägen vid Zulaviken, 50 km. s. ö. om Massaua. Förmodligen ligger Z. på samma plats som det forntida Adulis (se d. o., äfven i Suppl.) och var under första årh. af vår tidräkning den förnämsta exporthamnen för handeln med elfenben, hudar o. a. af inlandets produkter. Flera fornlämningar från romartiden (ett tempel, obelisker, rester af pelare m. m.) äro funna på platsen. Italienskt protektorat proklamerades 1888 i Z., och 1890 inkorporerades platsen i kolonien Eritrea. A. N-d. Zulawski [jurøa'vski], Jerzy. Se Polska litteraturen, sp. 1275. Zulia, nordvästligaste staten i sydamerikanska förbundsstaten Venezuela, gränsande i v. till Colombia. 65,500 kvkm. 186,929 inv. (1918), 3 på 1 kvkm. Staten utgöres till större delen af ett rikt bevattnadt, delvis sumpigt lågland, som sluttar inåt mot Maracaibosjön. Klimatet är varmt, fuktigt och feberalstrande. Den odlade arealen upptas till större delen af kakaoplantager; något sockerrör och bomull odlas på slätten och kaffe på bergssluttningarna vid statens gräns. Hufvudstad är Maracaibo (se d. o.). A. N-d. Zuloaga [tholå-], Feliz, president i Mexico, f. 1814 i Alamos i provinsen Chihuahua, d. 1876 i staden Mexico, vann som ung officer utmärkelse i flera indiankrig, deltog i flera revolutioner och fördref jan. 1858 president Comonfort (se d. o.), hvarpå han utropades till president. Han afsattes dec. s. å., återinsattes efter en ny revolution jan. 1859, men öfverlät febr. s. å. regeringsmakten åt general M. Miramon (se d. o.). Z. återtog 1860 sin afsägelse och utsågs af republikanska juntan till provisorisk president med Miramons samtycke, men fördrefs jan. 1861 af Juárez (se d. o.), mot hvilken han sedan som fridlös förde en tids gerillakrig. Vid den franska interventionen 1862 for Z. till Europa, men återvände 1864, under- kastade sig kejsar Maximilian och drog sig till- baka från politiken. V. S-g. Zuloaga y Zabalete [tholåa'ga i thabale'te], Ignacio, spansk målare, f. 26 juli 1870 i Eibar, son till en ansedd ciselör Placidio Z., kom utan någon konstnärlig skolbildning till Paris, där han 1899 debuterade med några porträtt af genuint spansk karaktär och stark dekorativ färghållning. Genom kollektivutställningar i Bruxelles, München, Venezia, Stockholm (1906) gjorde han sig allmänt känd och uppskattad. Hans målningar - figurer eller grupper i naturlig storlek, ofta mot bakgrund af ett ödsligt nordspanskt landskap - äro hållna i grof och summarisk teknik, koloriten är kärf och stram. De hälsades (utanför Spanien) som en frigörelse från den virtuosa elegans, som blifvit alltför vanlig i det spanska måleriet och som en förnyelse af detta i de gamle mästarnas anda. Framför allt är det Goya, som inspirerat honom. Hans målningar väckte öfverallt uppseende, dels för det utmanande målningssättet, som aldrig sträf- var efter att ge ett omedelbart naturintryck, men väl att ge en dekorativ helhet, dels för det originella sättet att föreställa för åskådaren de olika typerna, som ypperligt karakterisera rasen. Han kan exempelvis placera dem vid tafvelytans ena kant (Mina kusiner, promenerande i ett land- skap), eller ställer han upp dem så naivt, som en by fotograf skulle tänkas vilja gruppera sina modeller (Matadoren Gallito med familj). Med förkärlek målar han unga mörkhyade och pudrade flickor i hvita mantiljer och blommiga klänningar, de intressera sig lifligt för åskådaren, le och koket-