- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
881-882

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zwaardemaker, Hendrik - Zwanziger, Zwanzigkreuzer l. Kopfstück - Zwartewater - Zweckessen - Zweibrücken - Zweibrückepress - Zweifel, Josua - Zweig, Stefan - Zweigbergk, von, släkt - Zweigbergk, 1. Per Anton von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

881 Zwanziger-Zweigbergk dium i fysiologiskt hänseende. 1909-11 utgaf han Leerboek der physiologie (2 bd). ». T-dt. Zwanziger [tsva'nts-; af ty. zwanzig, tjugu], Zwanzigkreuzer 1. Kopfstiick, äldre österrikiskt silfvermynt om 20 kreuzer, hvilket präglades ända till myntkonventionen i Wien 1857 och i flera sydtyska stater till konventionen i Miin- chen 1845. Zwartewater [svar-]. Se V e c h t. Zweckessen, ty., "ändamålsbankett", en ej sällan hörd benämning på måltider, där mat och dryck äro bisak, talen för politiska eller sociala idéer det hufvudsakliga. Dylika måltider ha ej sällan spelat stor roll i historien. Så t. ex. de franska "reformbanketterna" 1848 (se Frankrike, sp. 1160). J. C. Zweibrücken [tsva'j-], lat. Bipontium, fr. Deux-Ponts, stad i tyska fristaten Bajern, Rhen-Pfalz, vid Schwarzbach (Mosels flodområde), 18 km. v. n. v. om Pirmasens. 14,585 inv. (1919). Bland framstående byggnader märkas Alexanderkyrkan med de furstliga grafvarna, den af svenske konungen Karl XI byggda Karlskyrkan samt det stora hertigliga slottet, fordom ett af de praktfullaste fursteslott i Tyskland, delvis förstördt af fransmännen 1793, sedan 1868 lokal för Pfalz' oberlandesgericht. Garfverier, tillverkning af landtbruksmaskiner, papper, cikoria och plysch. I det s. k. lilla slottet är ett af Maximilian Josef inrättadt stuteri. I litteraturhistorien är Z. bekant genom de i slutet af 1700-talet af ett sällskap lärde från det hertigliga tryckeriet utgifna korrekta och eleganta upplagorna af grekiska och latinska klassiker ("Editiones bipontinæ"). -- Staden var hufvudort i ett fordom riksomedelbart grefskap, som vid grefveättens utslocknande 1393 tillföll Pfalz. Vid delningen af de kurpfalziska länderna mellan Ruprekt III:s söner (1410) kom Z. som hertigdöme till hans tredje son, Stefan, stiftaren af linjen Pfalz-Zweibrücken. Genom gifte förvärfvade han grefsk. Veldenz (se d. o.) och större delen af grefsk. Spanheim. Vid hans afsägelse 1453 delades linjen af hans söner i två grenar: den simmernska, under Fredrik, och den zweibrückenska, under Ludvig den svarte. Dennes ättling Johan (1569--1604) stiftade den yngre zweibrückenska linjen, hvars besittningar ytterligare delades mellan Johans söner Johan II, Fredrik Kasimir och Johan Kasimir. Den sistnämnde, som var gift med Karl IX:s dotter Katarina och blef fader till Karl X Gustaf, fick på sin lott furstendömet Kleeburg (se d. o.), men linjens besittningar återförenades af hans sonson Karl XI, sedan de båda andra grenarna utgått: Johans 1661 och Fredrik Kasimirs (den landsbergska) 1681. 1671--93 var hertigdömet ockuperadt af fransmännen. De svenske konungarna styrde landet till en början genom guvernörer, men 20 okt. 1714 förordnade Karl XII, att "i hertigdömet Z. såsom vårt stamhus" skulle förordnas en generalguvernör (Stralenheim). Hertigdömets öfverskottsmedel upptogos under Karl XII:s tid bland ingående statsmedel i Sverige, ehuru de ju egentligen ej hörde till svenska staten; de uppgingo till omkr. 20,000 dal. smt (omkr. 30,000 kr., oberäknadt myntvärdets fall) och användes till svenska sändebudens underhåll (jfr Statskontorets skrifvelse till rådet 7 nov. 1711). Vid Karl XII:s död (1718) öfvergick hertigdömet till pfalzgrefven Gustav Samuel Leopold af Kleeburglinjen. Då denne 1731 afled utan manliga arfvingar, kom hertigdömet till linjen Birkenfeld, som 1799 uppsteg på Bajerns tron. Se J. G. Lehmann, "Vollständige geschichte des herzogthums Zweibrücken und seiner fürsten" (1867). (A. N-d.) Zweibrückepress [tsva'j-], ty., boktr. Se Tryckpress, sp. 93. Zweifel [tsva'j-], J os u a, schweizisk upptäckts- resande, f. 10 sept. 1854 i Glarus, fick efter han- delstekniska studier plats i ett stort köpmanshus i Marseille och biel dess handelsagent i Sierra Leone. Han vistades flera år i Afrika, knöt vän- skapsförbindelser med åtskilliga negerhöfdingar och lärde sig infödingarnas språk. Jämte Marius Mou- stier anträdde han 11 juli 1879 från byn Rotombo vid Sierra Leones kust en expedition till det inre landet och lyckades därunder delvis utforska Ni- gers källor, men måste efter några månader åter- vända på grund af invånarnas fientliga hållning. Z. gick sedan i det engelska Roy al Niger com- panys tjänst och omkom 16 sept. 1893 vid en båtfärd på Niger. Jämte M. Moustier skildrade han sina resor i Expedition C. A. Verminck: Voyages aux sources du Niger (1880). E. A-t. Zweig [tsvajg], Stefan, österrikisk författare, f. 28 nov. 1881 i Wien, filos. doktor, kritiker och teaterman, har tillbragt lång tid på resor kring världen, debuterade 1901 med diktsamlingen Sil- berne saiten, som följts af ett stort antal vittra och kritiska verk, bl. a. diktsamlingen Die friihen kränze (1906), novellerna Die liebe der Erika Ewald (1904), Erstes erlebnis (1911) och Der zwang (1920), de dramatiska Tersites (1907), Das haus am meer (1912), Der verwandelte komödiant (1913; "Komedianten", 1919, uppf. s. å. i Stock- holm), Jeremias (1917) och Legende eines lebens (1919), landskaps- och reseskisserna Fahrten (1919), essayer om Verlaine (1905), Verhaeren (1910; of v. till fr. och eng.), Rolland (1920), Drei meister (s. å., om Balzac, Dickens och Dostojevskij) och Marceline Desbordes-Valmore (1921), hvar- jämte han verkställt skickliga tolkningar af Baude- laire (1902) och Verhaeren (1906 och 1910). Smidig och skicklig formkonstnär, är Z. en väsent- ligen lyrisk begåfning. ft-n B. Zweigbergk, von, talrik svensk släkt, härstam- mande från Georg von Z., f. på 1590-talet, som, tillhörande en bömisk, omkr. 1500 adlad ätt, gick i svensk krigstjänst, blef öfverste och stupade vid Wolfenbiittel 19 juni 1641. 1. Per Anton von Z., ättling i 6:e led af ofvannämnde Georg von Z., läroboksförfattare, f. 11 jan. 1811 i Jönköping, d. 16 okt. 1862 på sin egendom Kroken i Skaraborgs län, blef student i Uppsala 1827 och filos. doktor 1836, tjänstgjorde 1837-40 som duplikant vid Klara högre lärdoms- skola i Stockholm och utnämndes sistn. år till kollega vid Maria högre lärdomsskola, från hvil- ken befattning han 1854 till följd af sjukdom erhöll af sked med pension. Han bosatte sig där- efter som landtbrukare på Kroken. Z:s Lärobok i räknekonsten med talrika övningsexempel (1839; 33:e uppl. 1919; öfv. till fi. 1862-64) var länge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free