- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
883-884

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zweigbergk, 1. Per Anton von - Zweigbergk, 2. Otto Ferdinand von - Zweigbergk, 3. Peter Anton Georg von - Zwengauer, Anton - Zventibold (Sventibold) - Zweter, Reinmar von - Zwickau - Zwickauer-Mulde - Zwickaugrönt - Zwickaugult - Zwickauprofeter - Zwiebelfisch, Der - Zwiedlineck von Südenhorst, Hans - Zwilgmeyer, Hendrikke (Dikken) Barbara Daae - Zwilling, Gabriel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

883 Zwengauer-Zwilling 884 svenska läroverken och har utgått i öfver 200,000 exemplar. Han utgaf äfven ett häfte Läseöfnin- gar i grekiskan (1844) samt skref uppsatser i un- dervisnings- och bankfrågor. 2. O tto Ferdinand von Z., den förres syss- lings son, tidningsman, f. 23 maj 1863 i Skölfvene, Älfsborgs län, blef student i Uppsala 1882 och filos. licentiat där 1889. Han var 1890-94 med- arbetare i "Aftonbladet" och 1894-96 redaktör för tidn. "Småland" (Jönköping) samt blef 1896 medarbetare i, 1897 andre redaktör och l juli 1898 hufvudjedaktör och ansvarig utgiifvare af "Dagens nyheter" (se vidare d. o.) samt 1899 därjämte verkställande direktör i nämnda tidnings bolags styrelse. Dec. 1921 lämnade han hufvud- redaktörskapet. 1915-19 var Z., vald af Kri- stianstads läns landsting, liberal led. af Första kammaren, som 1919 insatte honom i konstitutions- utskottet. 3. Peter Anton Georg von Z., son- son till Z. l, agronom, f. 8 maj 1873 i Stock- holm, student 1892, genomgick Ultuna landt- bruksinstitut 1893-95, var l:e lärare vid landt- bruksskolan å Kilanda 1896-99, jordbrukskonsu- lent hos Älfsborgs läns hushållningssällskap 1899 -1900, förvaltade A.-b. Finspångs styckebruks landtegendomar 1901-04 samt var föreståndare för Östergötlands läns landtbruksskola å Bjärka- Säby och förvaltare af nämnda gods 1904-20 samt utnämndes till byråchef i Landtbruksstyrelsen 1920. Han var led. af folkhushållningskommissio- nen 1917-18. Sedan 1914 är han led. af Landt- bruksakad. 3. H. J. Dft. Zwengáuer [tsve7n-], Anton, tysk målare, f. 1810 i München, d. där 1884, studerade naturen på resor i Bajern och Tyrolen och målade före- trädesvis höglandsmotiv med hjortar. Z. är repre- senterad i flera tyska museer. - Hans son A n- ton Z. d. y., f. 1850 i München, blef likaledes landskapsmålare. (G-s N.) Zventibold (Sventibold). SeSvatopluk. Zweter [tsve-], Keinmar von. Se R e i n- m a r. Zwickau [tsvi-], stad i tyska fristaten Sachsen, vid foten af Erzgebirge, på vänstra stranden af Zwickauer Mulde, 32 km. s. v. om Chemnitz. Staden har på grund af stenkolsbrytningens och industriens utveckling under 1800-talet mångdubblat sin folkmängd, 69,595 pers. (1919). I sina äldre delar är Z. oregelbundet byggdt och har ett ålderdomligt utseende. Den sengotiska Mariakyrkan (byggd 1453--1536, restaurerad 1885--91) har ett 87 m. högt torn med en berömd klocka och flera målningar, bl. a. af Cranach d. y.; den gotiska Katarinakyrkan (restaurerad 1893--94) har en altartafla af Cranach d. ä. Rådhuset (från 1581) har ett rikhaltigt stadsarkiv med bl. a. manuskript af Hans Sachs. Bland bildningsanstalter är en 1900 inrättad bergsskola. Z. är medelpunkt för Erzgebirges stenkolsbrytning. Stenkolsgrufvorna på och utanför stadens mark ega schakt af ända till 730 m. djup och sysselsätta öfver 10,000 arbetare. Grufvorna omnämnas redan 1348, men först efter 1823 ha de bearbetats i större skala. Z. är äfven en liflig handels- och industristad med tillverkning af maskiner, bomullsvaror, kemikalier, porslin, glas, papper och takpapp m. m. -- Staden är af slaviskt ursprung och nämnes redan 1118. 1290--1348 var den kejserlig fri riksstad, men kom sistnämnda år till huset Wettin. Reformationen infördes redan 1521. Thomas Münzer utöfvade som predikant i Mariakyrkan (1520--21) ett kort, men djupt ingripande inflytande (se Zwickauprofeter). 25 dec. 1632 intogs Z. af svenskarna efter 15 dagars belägring. Åt kompositören R. Schumann, f. i Z. 1810, restes en staty 1901. A. N-d. Zwickauer-Mulde [tsvi'-molde]. Se Mulde. Zwickaugrönt [tsvi'-], dets. som schweinfurtgrönt (se d. o.). Zwickaugult [tsvi'-], dets. som kromgult (sed. o.) Zwickauprofeter [tsvi-] benämnde sig lekmän, som efter Thomas Münzers (se denne) flykt från sachsiska staden Zwickau där uppträdde i svärmisk religiös anda. Deras åskådning var ett uttryck för medeltida radikal spiritualism; deras ledare var klädesväfvaren Nikolaus Storch. Bredvid denne framträdde hans handtverkskollega Thomas Drechsel och Wittenbergstudenten Markus Thomæ, efter sin fars badstuga äfven kallad Stübner. De nöjde sig ej med afskaffandet af den romersk-katolska kyrkans missbruk, utan ville en total omstörtning af det bestående kyrkoväsendet. Guds yttre ord i skriften förklarade de värdelöst. De åberopade sig i stället på det s. k. "inre ordet", d. v. s. en omedelbar upplysning af den helige ande. Äfven barndopet förkastades såsom ett djäfvulens påfund. De föregåfvo sig ha syner och uppenbarelser. Utvisade från Zwickau genom rådets kraftfulla ingripande, begåfvo de sig till Wittenberg. Handtverkaren Storch trifdes där ej rätt väl, utan lämnade snart universitetsstaden och spred socialrevolutionära idéer i Thüringen m. fl. st. Stübner däremot vann många anhängare bland lärare och studenter, gjorde gemensam sak med Karlstadt (se denne) samt bidrog ej litet till att underblåsa den revolutionära storm, som där framkallats under Luthers frånvaro på Wartburg. Sedan emellertid Luther 1522 återkommit till Wittenberg och under en hel veckas tid predikat mot "svärmandarna", måste Zwickauprofeterna lämna äfven Wittenberg, hvarefter de efter hand försvunno från historiens skådeplats. Se P. Wappler, "Thomas Münzer und die Zwickauprofeten" (1908), N. Müller, "Die Wittenberger bewegung 1521--22" (1911), och E. Troeltsch, "Soziallehren" (1912). J. H. B. (Hj. H-t.) Zwiebelfisch [tsvlbelfiJ], Der, tysk tidskrift för bokkonst och andra kultur- och smakfrågor, ut- ges sedan 1909 i München af Hans von Weber. Zwiedineck von Su7denhorst [tsvid-], Hans, tysk historiker, f. 1845, d. 1906. Se Suppl. Zwilgmeyer, Hendrikke (Dikken) Bar- bara Daae, norsk författarinna, tidigast under pseud. Inger Johanne, f. 1859 i Risör, d. 1913, vann stor popularitet som författarinna af barnböcker, af hvilka hon utgaf ett tjugu- tal sedan 1891, då hon debuterade med Vi börn, liksom en stor del af dessa arbeten byggd på minnen från barndomsstaden. Ett tiotal af dem är öfv. till sv. Hon skref äfven några berättelser för vuxna. So Sigrid Undsct i "Festskrift til \V. Nygaard" (1913).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free