- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
907-908

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Å - Å (fysik) - Å (geografi) - Å (socken) - Å (Aa, Norge) - Åbenrå - Åberg, Gurli - Åberg, 1. Emil georg - Åberg, 2. Lawrence Heap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gehör, men så mycket mera hos de verkligt sakkunnige. Sedan reformen på nordiska rättstafningsmötet 1869 lifligt förordats, har den särskildt i Danmark, där den vunnit myndigheternas understöd, under det att den i Norge haft sin bästa hjälp i skalderna Ibsens och Björnsons anslutning till densamma uti deras ofantligt spridda skrifter, numera ändtligen fått så fast fot, att dess fullständiga seger blott kan vara en tidsfråga. Såsom olika arter af å-ljud pläga följande 4 vokaler (af hvilka dock n:r 3 och 4 ofta rubriceras såsom o-ljud) uppfattas. 1) Svenskt s. k. slutet å är en halftrångt labialiserad (med framskjutna läppar och tämligen stor rundning), hög, spänd bakre dorsovelar (alltså med samma artikulationsställe som a i tal] vokal. Detta ljud är nästan specifikt svenskt. Närmast detsamma torde komma norskans långa å i gå, mål o. d., ehuruväl detta är något mindre trångt. I svenskt riksspråk före- kommer slutet å vanligen blott som långt och tryckstarkt, t. ex. åra, båt, gå. I trycksvag ställ- ning utbytes det i regel mot öppet å (se 3 nedan), t. ex. på'f ve, påfvifnna, teolo'g: teologi'. Likaså uttränges det såsom kort och tryckstarkt alltmer af öppet å, så att i ett dialektfritt uttal numera vanligen ingen skillnad råder mellan gått (urspr. med slutet å) och godt, blått och blott m. m. - 2) Engelskt långt å i law, mor e och det därmed väsentligen identiska korta i not, god är en half- vidt labialiserad, låg, spänd (såsom lång) eller slapp (såsom kort) bakre dorsovelar vokal. Detta för engelskan nästan specifika ljud finnes emeller- tid i några svenska dialekter (företrädesvis i syd- ligaste Sverige), t. ex. sann, "sand", ja, "jag". - 3) Svenskt s. k. öppet å är en halfvidt labiali- serad (med högst obetydligt framskjutna läppar), låg, slapp främre dorsovelar (alltså med samma artikulationsställe som a i tall) vokal. Väsentligen identiskt är det norska å i t. ex. godt, sov e, det engelska i boy. Det danska i gå, bog, är en smula vidare; det tyska i volk afviker genom spänd tung- ställning. I svenskt riksspråk förekommer öppet å ymnigt såsom kort (såväl tryckstarkt som tryck- svagt), t. ex. åska, ofta, korpral, lagom. Som långt befinner det sig i utdöende och ersattes allt- mer af slutet å (se l ofvan), så att i dialektfritt uttal numera vanligen ingen skillnad göres mellan kol (urspr. med öppet å) och kål, son och sån m. m. -. 4) Franskt å-ljud i encore, enorme är en vidt labialiserad, låg, slapp dorsomediopalatal (sålunda med artikulationsstället något framom vårt a i tall) vokal. Samma uttal har ofta norskans å före r, t. ex. Norge, torsk, och förra diftong- komponenten i tyskans neu, säule o. d. Yäsentli- gen identiskt, troligen dock en smula längre fram artikuleradt, är det i en mängd svenska dialekter förekommande s. k. orena å-ljudet, t. ex. i folk, kol. - Om å-ljudets historia se 0. Ad. N-n. Bokstafven å brukas nu i Norge officiellt i st. f. aa, utom på kartor, där man fortfarande skrifver aa, emedan cirkeln öfver å lätt kunde tas för ett speciellt karttecken (en holme e. d.). Å, fys., förk. för Ångströmska enheten (se Spektrum, sp. 637). Å, geogr. Se Flod. Å, socken i Östergötlands län, Björkekinds härad. 2,502 har. 517 inv. (1920). Annex till Kuddby, Linköpings stift, Vikbolands kontrakt. Å (Aa), härad och socken i Sör-Tröndelag fylke (före 1919 Söndre Trondhjems amt), vid kusten n. om Trondhjem, Norge. 915,10 kvkm. 2,577 inv. (1920). Jordbruk och fiske, i synnerhet sillfiske. K. G. G. Åbenrå. stad. Se Aabenraa. Åberg, Gurli. Se Ulff. Åberg. 1. Emil Georg Å., läkare, f. 18 aug. 1823 i Stockholm, d. 30 maj 1906 i Buenos Aires, blef student i Uppsala 1830 och med. doktor där 1852 (på gradualafh. Om kronisk arsenikförgiftning). Därefter praktiserade han i Stockholm, men lämnade 1855 på grund af ett bröstlidande fäderneslandet och bosatte sig i Buenos Aires, där han vistades med undantag af åren 1877--84 och 1890--99, då han uppehöll sig på resor eller i Stockholm. Han blef 1856 med. doktor i Buenos Aires på grund af afh. Causas, naturaliza y trata- miento de la gota och inrättade där 1884 ett full- ständigt Zander-institut. I sina skrifter redogjorde Å. för sina rön vid behandlingen af lungsot och af skolios. 2. Lawrence Heap Å., den föregåendes son, filosof, universitetslärare, f. 23 juli 1851 i Stockholm, d. l april 1895 i Uppsala, blef student 1871, filos. doktor i Uppsala 1877 och docent där i praktisk filosofi 1878. Han är inom litteraturen en af de förnämste representanterna för den boströmska filosofiska skolan och utöfvade äfven ett omfattande populärt författarskap, i hvilket han tillämpade dess idealistiska världsåskådning på en mångfald af tidens samhällsfrågor. Redan i sin första skrift, Ett försök att uppvisa darwinismens förenlighet med en rationelt idealistisk verldsåsikt (1874), ådagalade han sin sträfvan att för utbyggandet af den boströmska åsikten tillgodogöra sig nyare vetenskapliga uppslag, hvarjämte han längre fram röjde påverkan af sina grundliga studier inom Spinozas filosofi. Han bemödade sig att befria den rationellt idealistiska världsåsikten från de rester af begreppsidealism, som enligt hans åsikt ännu vidlådde Boströms filosofi. Särskildt framträdde denna hans sträfvan i hufvudarbetet, Filosofisk sedelära<7I> (4 dlr, 1893--94), det enda försöket inom vår filosofiska litteratur att framställa en systematisk etik. Arbetet uppbäres af en strängt sedlig hållning och visar öppen blick för de personliga lifsproblemen, så väl för individen som för samhällena. I sistnämnda hänseende utvecklade Å. särskildt på själfständigt sätt sina åsikter om den äktenskapliga kärleken såsom något högre än den erotiska böjelsen. Andra vetenskapliga arbeten af honom voro Om familjens begrepp och väsentligaste grundformer (1877), Bidrag till en framställning och kritik af Kants lära om det moraliskt onda (i "Upps. univ:s årsskr.", 1878), Försök till en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free