- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
933-934

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbo slott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förmedlas af 2 trapptorn, uppförda under 1500-talet, det ena i borggårdens norra hörn och det andra mot midten af sydöstra flygeln, samt utvändigt

illustration placeholder Fig. 1. Åbo slott. T. h. "Nya slottet". dekorerade med väggmålningar, af hvilka ännu spår kunna ses. På det förstnämnda trapptornets yttermur har fästs ett Sturevapen, som tidigare antagligen haft sin plats ofvanför ingången från förborgen.

illustration placeholder Fig. 2. Plan af Åbo slott. A--B hufvudborgen ("Gamla slottet"), C--D förborgen ("Nya slottet").

Förborgen med sina flyglar och torn samt rundeln upptas f. n. af Åbo stads historiska museum (se d. o.). Rummen här äro låga, försedda med mellangolf och tak af trä, samt enkelt inredda för uppställning af museets samlingar. En och annan interiör i museet påminner om den forna inredningen i slottet. I hufvudborgen åter sakna de flesta rum mellangolf, och vandringen i den möjliggöres med tillhjälp af provisoriska ställningar. Dock återstå ännu i några rum i sydvästra tornet, i nordvästra flygelns jordvåning samt i den motsvarande flygelns västra del de ursprungliga hvalfven, vittnande om slottets ädla arkitektur. Rester af hvalf, delvis med ett rikt gotiskt ribbsystem, ses äfven i ett flertal rum, i synnerhet i nordvästra flygeln, där slottets praktrum, kända till namnen främst genom räkenskaper från 1500-talet ("konungssalen", "drottningssalen", "stora panelsalen", "hertig Johans sal" och "kammare" m. fl.) voro belägna. I öfrigt är det blott några ädlare portaler, fönstersmygar med sittbänkar, förbleknade spår af freskomålningar, eldstäder af olika slag och från olika tider, växlande rumfördelningar, kombinationstrappor, äfven sådana gående inommurs i spiralform (i sydvästra tornet) m. m. d., som numera kvarstå som minnen i slottets inre. Bland personliga minnen, som här förvarats, må nämnas ett par vapensköldar, Isak Behms af 1597 och Måns Ivarssons (Stjernkors) synbarligen från samma tid, med färg åstadkomna på hvitrappningen i ett rum i sydvästra flygeln, samt namnristningarna på samma vägg af Morits och Brent Taube, Johan Boije och Nikolaus Sabell, de senare utgörande minnen från ett bröllop (Kirstins och Elsas, "hr Pontti pijghors") på slottet år 1584. Slottets byggnadshistoria är i detalj ännu outredd. Några antydningar om dess viktigaste epoker må här dock anföras. Redan de förut omnämnda benämningarna på slottets hufvuddelar ge en antydning om deras uppkomst under olika tider. Förborgen, "Nya slottet", har i hufvudsak tillkommit under 1500-talet på platsen för en äldre förborg, till hvars enkla ringmur de förut omnämnda tornen här sannolikt urspr. anslutit sig. En typisk representant för Vasatiden är äfven förborgens mäktiga "rundel". Det var för den unge Vasafursten, som sedermera erhöll Finland till hertigdöme, som dessa tillbyggnader uppfördes. Äfven i "Gamla slottet" l. hufvudborgen, utfördes samtidigt omfattande omändringar och tillbyggnader. Trapptornen till hufvudborgens flyglar ha redan blifvit omnämnda. Nya rum inreddes då i flyglarna, hvarvid de gamla hvalfven nedslogos för att ge utrymme för nya mellanvåningar, och sannolikt är, att flygelbyggnaderna först då fingo sin nuv. höjd. Men också i de från medeltiden härstammande partierna i slottet kunna olika byggnadsperioder särskiljas. Den äldsta delen är utan tvifvel slottets sydvästra torn, som ett par våningar högt och försedt med en ringmur på 6 à 7 m. afstånd från detsamma utgjort det ursprungliga slottet på Slottsholmens högsta kulle, representerande sålunda den under den äldre medeltiden i norden vanliga borgtypen: kärna-ringmur. Denna första byggnadsperiod har dock efter en kort mellantid efterföljts af en andra, då tornet höjdes och en flygel uppfördes mellan tornet och ringmuren åtminstone på tornets nordöstra sida (jfr planen, fig. 2). Samtidigt uppfördes sannolikt ö. om denna hufvudborg, som genom århundraden bevarat minnet af sin ursprungliga betydelse i sin benämning af "adelsslottet", en förborg, hvars anordningar dock äro för oss okända. Efter dessa byggnadsperioder följde, också nu efter en kort mellantid, en tredje, då man i st. f. den nyssnämnda förborgen uppförde det nordöstra tornet och mantelmuren, som förenade detta med den ursprungliga hufvudborgen och som delvis ännu ingår i de senare tillkomna flygelbyggnadernas yttermurar, uppgående till andra våningens höjd. Genom denna utvidgning erhöll "Gamla slottet" sin nuv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free