- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
961-962

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åkerhielm, 2. Samuel, d. y. - Åkerhielm, 3. Gustaf Fredrik - Åkerhielm, 4. Johan Karl - Åkerhielm, 5. Johan Gustaf Nils Samuel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och anmodade honom att ånyo inträda i rådkammaren. Den mer än 80 år gamle statsmannen undanbad sig ett förtroende, som dåmera öfversteg hans krafter. Svenska akad. lät 1851 prägla en minnespenning öfver Å., och i sammanhang därmed skref B. von Beskow Å:s "Minne" (i "Sv. akad:s handl. ifrån år 1796", d. 26, 1853).

illustration placeholder

3. Gustaf Fredrik Å., friherre, den före- gåendes sonsons son, statsråd, direktör för kungl. teatern, f. 10 febr. 1776 på Lindevad, Allhelgona socken, Östergötland, d. 23 sept. 1853 på Ulfsunda, tjänstgjorde sedan 1793 som officer vid Lifgardet till häst, med hvilket han i egenskap af skvadronschef 1808 deltog i finska kriget och som han 1811 lämnade med öfverstes afsked. Å. egnade sig därefter en tid åt landthushållning och utländska resor. 1818 kallades han till direktör för K. M:ts hofkapell och spektakler, visade mycket nit för dem, försökte sig som dramatisk författare med tragedierna Engelbrecht (bearb. efter P. H. Ling, uppf. 1820) och Valdemar (uppf. 1824) och revi- derade för scenen P. A. Granbergs bearbetning af "Hamlet". Med "Hamlet" införde han Shak- spere på Stockholmsscenen och med Webers "Fri- skytten" den tyska romantiska operan. 1823 läm- nade Å. direktörskapet. 1826 utnämndes han till ordf. i Styrelsen öfver fängelser och arbets- inrättningar i riket och befordrade som sådan flera åtgärder, som afsågo en mänskligare behand- ling af fångarna. Sedan 1827 var han därjämte generaltulldirektör. Å. inkallades 23 april 1831 med bibehållande (till 1835) af sin plats i ofvan nämnda Styrelse, i statsrådet, hvilket han, en mo- derat-konservativ natur, lämnade 16 maj 1840, då den liberala oppositionen gjorde sitt häftiga anlopp vid nämnda års riksdag. Å. deltog som själfskrif- ven led. af ridderskapet och adeln i riksdagarna fr. o. m. 1800, var 1818 led. af konstitutions- utskottet och utsågs vid följande riksdagar till ordf. i expeditionsutskottet samt medlem af Hemliga utskottet. Å. var medlem af 1820 års statsrevision, blef ordf. bland fullmäktige i Riksgäldskontoret 1821, led. af Strömrensningskommissionen 1824 och af Järnkontoret 1825 samt 1847 ordf. i Direktionen öfver konungens hospital och i Patriotiska sällskapet. Han var sedan 1827 led. och sedan 1848 hedersled, af Landtbruksakad., var medlem af Mus. akad. och flera år dess ordf. Han utgaf Några upplysningar och betraktelser rörande fång- vården i Sverige (1836). Å. egde "en viss talang i allt och mycken älskvärdhet i väsende och maner" samt var därför "opinionens skötebarn för en tid", anlitad i de mest skiftande offentliga värf. 4. Johan Karl Å., friherre,den föregåendes syssling, ämbetsman, f. 21 juli 1807 på Dylta bruk, d. 13 nov. 1879 på sin egendom Ökna i Södermanland, blef student i Uppsala 1824, aflade 1826 kansli- och 1828 hofrättsexamen, var 1829--32 anställd vid svenska beskickningen i Florens, därefter förvaltare af moderns och syskonens gemensamma betydliga egendomar samt 1856--76 landshöfding i Örebro län, på hvilken post han visade "stor praktisk duglighet i många riktningar". Å. hyste en konservativ åskådning och tog mycket verksamt del i det politiska lifvet. Så var han led. af bevillningsutskottet 1840--41 och 1844, af representationskommittén 1846--47 och af konstitutionsutskottet 1848-51 samt ordf. 1845--53 i statsrevisionen, 1853-54 i statsutskottet och 1853 i Hemliga utskottet. Till representa- tionsreformen 1865-66 var Å. afgjord motstån- dare. Han var 1871--74 led. af Första kammaren. 5. Johan Gustaf Nils Samuel A., friherre, politiker, son till Å. 3 och Elisabet Sofia Anker, dotter till norske godsegaren N. Anker, föddes 24 juni 1833 i Stockholm och afled där 2 april 1900. Han blef 1850 student i Uppsala, där han 1852 aflade kansliexamen, hvarefter han inskrefs i Civildepartementets expedition. Redan 1851 hade han antagits till fanjunkare vid Lifregementets dragonkår, blef 1854 underlöjtnant och deltog s. å.i franska kavalleriskolans öfningar i Saumur. 1856 åtföljde A. som adjutant generalen grefve von Essen på dennes beskickning till kejsar Alexander II:s kröning i Moskva och förordnades s. å. till attaché vid svenska legationen i Paris. Han ut- nämndes 1857 till andre sekreterare i Kabinettet för utrikes brefväxlingen och tog då afsked från regementet, men först tio år senare ur armén. 1858-59 var Å. t. f. legationssekreterare i Peters- burg, medföljde 1859 som sekreterare den utom- ordentliga ambassad till Wien, som hade att till- kännage Karl XV:s tronbestigning, och kvarstan- nade någon tid där som t. f. legationssekreterare. 1860-63 var han legationssekreterare i Köpen- hamn. Som led. af ridderskapet och adeln bevi- stade A. riksdagarna 1859-60 och 1865-66, då han, enligt egen senare uppgift "icke utan betänk- samhet", röstade för representationsreformens anta- gande. Under de närmast följande åren (1867-70) var han statsrevisor och 1871 ordf. i statsrevisio- nen. Han invaldes 1870 af Södra Roslags dom- saga, inom hvars område det af honom 1864 åter- köpta släktgodset Margretelund är beläget, i Andra kammaren, tillhörde denna t. o. m. 1875 samt var under denna tid led. af lagutskottet (1870), kon- stitutionsutskottet (1871) och 1874 års särskilda utskott samt vid 1873 och 1874 års riksdagar kammarens vice talman. Som riksdagsman yttrade han sig för sparsamhet med statens medel, för för- bättringar i de nya kommunallagarna och för ny härordning. Det var på Å:s initiativ, som 1873 års myntkonvention i riksdagens sista timme genom- drefs. Det var äfvenledes väsentligast han, som 1874 genomdref den s. k. Norrbottenslagen till ungskogens fredande. Hans bemärkta arbete på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free